Mateus 26

Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Jesús ya' disipululanu tsandi depa' dyatu entsandimi:
1 — ausente —
2 Entsa pai malusha Dapulla' livee kiñu fandangu juñuba ñulla mideeve. Juntsa malunaa Chachi Tiya' Nakayamu balela' tyaapasha kuwa' kuusanu tu'vi' peyanu tsuve, timi.
2 Ye know that after two days the passover takes place, and the Son of man is delivered up to be crucified.
3 Juntsa malutala naa chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' bale rukula bain, tsenmin judío bale rukula bain wa'diila, chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' kayu aa bale ruku Caifás' yasha.
3 Then the chief priests and the elders of the people were gathered together to the palace of the high priest who was called Caiaphas,
4 Tsejtu naaketaa bibu' deke' Jesúsnu kuipa faawaatu ka' tu'nuu deju'ba juntsaatala kuinda kila.
4 and took counsel together in order that they might seize Jesus by subtlety and kill him;
5 Tsejturen entsa entsandila: Tsaaren entsa fandangu malutalaya tsanguityudaa, chachilla demija' tituba firu ki'nudetsu, tiitila.
5 but they said, Not in the feast, that there be not a tumult among the people.
6 Jesús Betaniasha pumi, manbityu bishpee chuu tiitinu ruku Simón' yasha.
6 — ausente —
7 Tsenñu ma shinbu alabastru lemetanu tsamantsa bale pindyupi tyuwaa taji', Jesús panda finsha chunañu, juntsa pindyupi ya' mishpukanu yuutsungaami.
7 a woman, having an alabaster flask of very precious ointment, came to him and poured it out upon his head as he lay at table.
8 Tsanguiñu keenatu ya' disipulula ajaa tse'tuwaatu entsandila: ¿Nenñungue ne tsangue' pindyupi dekepukemi?
8 But the disciples seeing it became indignant, saying, To what end {was} this waste?
9 Matyu ati'banguituya, tsamantsa balenchi ke', juntsa lushi purelanu kuwa'banguinuuba tsanguemi, tila.
9 for this might have been sold for much and been given to the poor.
10 Tsenñu Jesús mijatu entsandimi: ¿Ti' mityaa bulla pandu detiyu entsa shinbunu? Inu challa entsanguitu mika ura' kive.
10 But Jesus knowing {it} said to them, Why do ye trouble the woman? for she has wrought a good work toward me.
11 Matyu purelanuya naa-uwanuba ñulla' kejtsapalaren tananu detsuve, tsaaren inuya ñulla' kejtsapala naa-uwanuba tsana tanan dejutyuve.
11 For ye have the poor always with you, but me ye have not always.
12 Entsa shinbu tsangue' in bulunu pindyupi yuutsuutu, iya menanuu juñu, mennun jutyungue pindyupi mungue' tsuukiñunguive.
12 For in pouring out this ointment on my body, she has done it for my burying.
13 Uwaindiyu nuka tusha Diosa' mika ura kuinda wandi' mijakaadekiñu bain, entsa shinbu tyee kiñuba juntsa kuinda bain tsaren dekiñu mere' yanu mandenga mandengakenu detsuve, timi Jesús.
13 Verily I say to you, Wheresoever these glad tidings may be preached in the whole world, that also which this {woman} has done shall be spoken of for a memorial of her.
14 12 disipulu jumulanu, main Judas Iscariote detiñu, chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' bale rukulanu keejitu
14 — ausente —
15 tsandimi: ¿Iya ñullanu Jesúsnu kakaanmala, tyee inu kunu dejuyu? timi.
15 and said, What are ye willing to give me, and *I* will deliver him up to you? And they appointed to him thirty pieces of silver.
16 Tsa dekinmalan juntsa ajkeshaya Judas naaketaa Jesúsnu kakaanu ju'ba, tsaa mi'kes nenchi tene iimi.
16 And from that time he sought a good opportunity that he might deliver him up.
17 Fandangu ajke' malunchi pujkikarajtu pan fifikenu malunu, ura patiñuya, llupu kaa uveja tute tutekenu Dapulla' livee kiñu fandanguchi, Jesúsnu ya' disipulula kalen jitu tsandila: ¿Dapulla' livee kiñu fandanguchi finu panda, ñuchi nukaa kenu dejuwa? tila.
17 — ausente —
18 Tsenñu Jesús pakatu tsandimi: Pebulusha defaajitu, iya challa ñullanu patinu juuwashu juntsa ruku' yasha jitu tsandidei: Mashturu tsandive: Yumaa inchi ura kalenave; ñu' yashaa ja', in disipululaba Dapulla' livee kiñu fandangu panda finu tsuyu, tive, tidei, timi.
18 And he said, Go into the city unto such a one, and say to him, The Teacher says, My time is near, I will keep the passover in thy house with my disciples.
19 Tsenñu Jesús naatiñuba tsanguitu, ya' disipulula panda kila.
19 And the disciples did as Jesus had directed them, and they prepared the passover.
20 Tsejtu dekependu' kañu Jesús ya' 12 disipululaba panda finsha chudi'
20 And when the evening was come he lay down at table with the twelve.
21 findu tsandimi: Uwaindiyu ñulla main inu firu' kekaanu wandi' peesu kakaanu tsuve, timi.
21 And as they were eating he said, Verily I say to you, that one of you shall deliver me up.
22 Tsandiñu, ya' disipulula mika dellakindyatu, Jesúsnu main main entsandi pake'meela: Bale Ruku, ¿iyaa tsanguenu juwa? tiitila.
22 And being exceedingly grieved they began to say to him, each of them, Is it *I*, Lord?
23 Tsenñu Jesús tsandimi: Firu' kekaanu wandi' inu kakaanu jumuya in finu pandasharen ta'pu' fimaa juntsave.
23 But he answering said, He that dips his hand with me in the dish, *he* it is who shall deliver me up.
24 Chachi Tiya' Nakayamuya Diosa' Kiikanu naatiñuba uwain juntsai' puinu tsuve, ¡tsaaren Chachi Tiya' Nakayamunu firu' kekaanu wandi' kakaanuu jumu rukuya mika taaju i' puinu tsuve! Matyu tsanguinaaba jutuya, na kayatyuwaañaa kayu yachi uraaba junu juve.
24 The Son of man goes indeed, according as it is written concerning him, but woe to that man by whom the Son of man is delivered up; it were good for that man if he had not been born.
25 Tsenñu tsangue' firu' kekaanu wandi' kakaanuu jumu Judas bain Jesúsnu pake'meetu: Mashturu, ¿iyaa tsanguenu juwa? timi.
25 And Judas, who delivered him up, answering said, Is it *I*, Rabbi? He says to him, *Thou* hast said.
26 Tsangue' panda findu, Jesús pan kake', juntsan mitya Diosnu yuj urave ti' dedale', ya' disipululanu kuwatu tsandimi: Ka' fidei, entsa pan in buluve, timi.
26 — ausente —
27 Tsejtu bene binu pumu basu bain ka', juntsan mitya Diosnu yuj urave titu, ya' disipululanu kumi entsanditu: Kumuinchi ñulla entsa kushdei,
27 And having taken {the} cup and given thanks, he gave {it} to them, saying, Drink ye all of it.
28 matyu entsaa Dios chachillaba veta' veta' tsanguedaa tiñu jumu in asave, matyu pure' chachillanu ujcha manbitsaanu see-eranu jumu asa.
28 For this is my blood, that of the {new} covenant, that shed for many for remission of sins.
29 Uwaindiyu entsa binu ne jungajte kujchi kujchiki'mujchi, in Apa rei ju' chuinsha kasa binu ñuiba mangujchikenu tsuyu, timi.
29 But I say to you, that I will not at all drink henceforth of this fruit of the vine, until that day when I drink it new with you in the kingdom of my Father.
30 Salmo beesa deke' dyatu, Ulibu chi chunu kuyisha jila.
30 Depois do canto dos Salmos, dirigiram-se eles para o monte das Oliveiras.
31 Tsejtu Jesús tsandimi: Entsa kepe ñulla in mityaren tyu'lekiñungue' ura' keenguityui tiyanu detsuve, matyu Diosa' Kiikanuren entsandive: Uveja washkemu rukunu ta'kenu tsuyu, tsenmala uvejala tsaa na'baasa jiinu detsuve, ti' pillave.
31 Disse-lhes então Jesus: Esta noite serei para todos vós uma ocasião de queda; porque está escrito: Ferirei o pastor, e as ovelhas do rebanho serão dispersadas {Zc 13,7}.
32 Tsaaren iya peya' Dioschi mangujtatu, ñulla kayu mijindetyuren, iyaa Galileasha ajke' miji' punu tsuyu, timi.
32 Mas, depois da minha Ressurreição, eu vos precederei na Galiléia.
33 Tsenñu Pedro tsandimi: Naamika kumuinchi vejanlaya, ñunu keenguindandaa pensa detiyañu bain, iyaa tsa-in jutyuyu, timi.
33 Pedro interveio: Mesmo que sejas para todos uma ocasião de queda, para mim jamais o serás.
34 Tsenñu Jesús tsandimi: Uwaindiyu entsa kepe kayu wallapa utindyun, ñu inu kerajtuyu ti', pen bijee tsandinu tsuve, timi.
34 Disse-lhe Jesus: Em verdade te digo: nesta noite mesma, antes que o galo cante, três vezes me negarás.
35 Tsandiñu Pedro entsandimi: ¡Naamika ñuba bulu peyainuu juñuba, iyaa ñunu kerajtuyu tin jui'yu! timi. Tsenñu naaju disipulula bain tsarendila.
35 Respondeu-lhe Pedro: Mesmo que seja necessário morrer contigo, jamais te negarei! E todos os outros discípulos diziam-lhe o mesmo.
36 Tsejtu bene Jesús yaiba Getsemaní tinu tenabi dejitu, ya' disipululanu tsandimi: Enu chudidei, iyaa aangu Diosba kuinda kenu jintsuyu, timi.
36 Retirou-se Jesus com eles para um lugar chamado Getsêmani e disse-lhes: Assentai-vos aqui, enquanto eu vou ali orar.
37 Tsejtu Pedronu bain, Zebedeo' pai nalanu bain miya' jitu, mika llakintse'tuware' ti ken tsandyatu
37 E, tomando consigo Pedro e os dois filhos de Zebedeu, começou a entristecer-se e a angustiar-se.
38 tsandimi: In tenbukasha tsamantsa llakindenganchin peyainui llakindenve. Ñullaya enu shuwa', kastyumujchi iba buluren keenadei, timi.
38 Disse-lhes, então: Minha alma está triste até a morte. Ficai aqui e vigiai comigo.
39 Tsanditu Jesús kayu ajkesha ji' teledi' ya' llashkapa tusha tyuikangue waike' ya' Apaba kuinda ketu tsandimi: In Apa, tsanguenuuba jutuya, entsa tsamantsa taaju i' pullainu juuwashu juntsanu tsaa iwaatyuka, livee kika, Apa; tsaaren iya naaju mutyañuba juntsaaya kityu', ñu naakenu tenñuba juntsaaya kide, Apa, timi.
39 Adiantou-se um pouco e, prostrando-se com a face por terra, assim rezou: Meu Pai, se é possível, afasta de mim este cálice! Todavia não se faça o que eu quero, mas sim o que tu queres.
40 Tsejtu bene ya' disipulula' puinsha miji' dekasu'tsudena katatu, Pedronu tsandimi: ¿Naa ma ura juuñuba kastyumujchi iba bulu keenanu jutyuu?
40 Foi ter então com os discípulos e os encontrou dormindo. E disse a Pedro: Então não pudestes vigiar uma hora comigo...
41 Kastyumujchi dekeena' Diosba kuinda kiikidei, tsenmalaa ujcha lainuu pensa jai'nutsu. Ñulla tiba ura' kiikenu pensaya judeeve, tsaaren juntsa pensa jaiba derajtuve, timi.
41 Vigiai e orai para que não entreis em tentação. O espírito está pronto, mas a carne é fraca.
42 Kama bijee baka' miji' Diosba kuinda mantu entsandimi: In Apa, iya entsa tsamantsa taaju i' puinu juuwashu juntsanu, iya tsa-inbera inuu jushu juntsaya, ñuchi tyee kiñaa urañu bain tsanguika, timi.
42 Afastou-se pela segunda vez e orou, dizendo: Meu Pai, se não é possível que este cálice passe sem que eu o beba, faça-se a tua vontade!
43 Tsejtu manen ya' disipulula' puinsha miitu, matyu kasandyanchin kapuka chainguenu jutyuu ma jude' mitya kasu'tsudena mangatami.
43 Voltou ainda e os encontrou novamente dormindo, porque seus olhos estavam pesados.
44 Tsejtu tsa dena mashuike' miitu entsaba pen bijee Diosba kuinda kemi, tsejtu kaspele naati'ba juntsaren manbami.
44 Deixou-os e foi orar pela terceira vez, dizendo as mesmas palavras.
45 Tsai' ya' disipulula' junga miitu tsandimi: ¿Chaiba ñullaa kasu'tsu' lekandetsuu? Yumaa Chachi Tiya' Nakayamu ujcha lamu chachilla' tyaapasha kuwanu ura jave.
45 Voltou então para os seus discípulos e disse-lhes: Dormi agora e repousai! Chegou a hora: o Filho do Homem vai ser entregue nas mãos dos pecadores...
46 Mangujdei miidaa, inu firu' kekaanu wandi' kakaamu yumaa jantsuve, timi.
46 Levantai-vos, vamos! Aquele que me trai está perto daqui.
47 Jesús tsandi' kayu pantsuren, Judas, ya' 12 disipululanu ya bain main jumu pure' chachilla miyaa faajimi, mantsalaya peeniya taa, tsenmala mantsalaya cha'li taa jila. Yalaya chachilla' mitya Diosnu kalen jimu bale rukula' era bain, judío bale rukula' era bain jimu chachillaa tsaila.
47 Jesus ainda falava, quando veio Judas, um dos Doze, e com ele uma multidão de gente armada de espadas e cacetes, enviada pelos príncipes dos sacerdotes e pelos anciãos do povo.
48 Tsaaren Jesúsnu firu' kekaanu wandi' kakaamu ruku Judas, yaba bulu jimulanu entsanguenu tsuyu timuwaami: Iya munaa estiñu bain, juntsaa juntsanu juve; tsa' mitya juntsanaa peesu kadei, timuwaami.
48 O traidor combinara com eles este sinal: Aquele que eu beijar, é ele. Prendei-o!
49 Tsandimu' mitya, Jesús' junga jei kalen jitu entsandimi: Mashturu, ¿naanayu? timi. Tsandimin Jesúsnu estikemi.
49 Aproximou-se imediatamente de Jesus e disse: Salve, Mestre. E beijou-o.
50 Tsenñu Jesús tsandimi: Inchi ura' keranu chachi, ñu tyeenguenu ja'ba tsanguide, timi.
50 Disse-lhe Jesus: É, então, para isso que vens aqui? Em seguida, adiantaram-se eles e lançaram mão em Jesus para prendê-lo.
51 Tsa dekiñu junu Jesúsba bulu pumu main peeniya kalare', chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' kayu aa bale rukuchi manda-i' taawasha kemu chachinu tsaa pungui daapukemi.
51 Mas um dos companheiros de Jesus desembainhou a espada e feriu um servo do sumo sacerdote, decepando-lhe a orelha.
52 Tsenñu Jesús tsandimi: Ñu' peeniya manbukide, matyu mun peeniyachi vingue' bain peeniyachi peyamu deeve.
52 Jesus, no entanto, lhe disse: Embainha tua espada, porque todos aqueles que usarem da espada, pela espada morrerão.
53 In Apanu tsanguide ti' pa'ñuya ¿challaren 12 pullangue, tsamantsa anjee bulu tenen in mitya vinguikaanu eren jutyuve tenguen, ñunaa?
53 Crês tu que não posso invocar meu Pai e ele não me enviaria imediatamente mais de doze legiões de anjos?
54 ¿Tsaaren tsangui'banguishu juntsaya, Diosa' Kiikanu tsaa i' puinuu juve ti' pillaashu juntsa, naa-itaa tsaa puimunga? timi.
54 Mas como se cumpririam então as Escrituras, segundo as quais é preciso que seja assim?
55 Tsejtu Jesús juntsa manbaate nemu chachillanu tsandimi: ¿Nenñu deiyu ne iya taamu rukaaba juñu kanu jan tsa-i' peeniya juula, cha'li juula bain taa ma jaila? Iyaa malumere aa eleshasha chudi' chachillanu mijakaren pupuna bain, ñullaa inu peesu katyuwa deeve.
55 Depois, voltando-se para a turba, falou: Saístes armados de espadas e porretes para prender-me, como se eu fosse um malfeitor. Entretanto, todos os dias estava eu sentado entre vós ensinando no templo e não me prendestes.
56 Tsaaren kumuinchi entsaa puimiya Diosa' mitya pamu rukula tsaa puinu tsuve ti' piikemuwa deeñu, tsaa puindu ive, timi.
56 Mas tudo isto aconteceu porque era necessário que se cumprissem os oráculos dos profetas. Então os discípulos o abandonaram e fugiram.
57 Tsangue' Jesúsnu peesu kamula chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' kayu aa bale ruku Caifás' jungaa tajila, leichi mashturula bain, bale rukula bain dewa'nainbi.
57 Os que haviam prendido Jesus levaram-no à casa do sumo sacerdote Caifás, onde estavam reunidos os escribas e os anciãos do povo.
58 Tsenñu Pedro baatala suree jitu, chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' kayu aa bale ruku' ya veeta juusha vi', aa elesha washkemu chachillaba bulu ne chunami, Jesúsnu tsangue' ka' detajitu, tyee dekiñuba mijachi tyatu.
58 Pedro seguia-o de longe, até o pátio do sumo sacerdote. Entrou e sentou-se junto aos criados para ver como terminaria aquilo.
59 Tsenñu chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' bale rukula bain, naa kumuinchi kavitu kenchi kayu aa bale rukula bain anbutituren tsaave ti' Jesúsnu kuipa faawaanu mi'kenchin juula tsangue' Jesúsnu tu'kaakenuu kuipa punu.
59 Enquanto isso, os príncipes dos sacerdotes e todo o conselho procuravam um falso testemunho contra Jesus, a fim de o levarem à morte.
60 Tsejturen anbukuinda ketun uwain tsandive timu chachilla ma pure' wakukaatu bain, ti kuipaba katai'la. Tsaaren ma de-iinsha pallu faatu
60 Mas não o conseguiram, embora se apresentassem muitas falsas testemunhas.
61 entsandila: Entsa ruku entsandiwa: Iya Diosa' pupunanu ya desenaa-eeturen, pen malu insha juntsangue mannu tsuyu, tiwa, tila.
61 Por fim, apresentaram-se duas testemunhas, que disseram: Este homem disse: Posso destruir o templo de Deus e reedificá-lo em três dias.
62 Tsenñu chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' kayu aa bale ruku kujpa' uiditu Jesúsnu tsandimi: ¿Tiba pakakenuu jutyuu? ¿Ti naaju deti entsandi' ñunu kuipa pu' pantsula? timi.
62 Levantou-se o sumo sacerdote e lhe perguntou: Nada tens a responder ao que essa gente depõe contra ti?
63 Tsandiñuren Jesús pakai'ñu, chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' kayu aa bale ruku tsandimi: ¡Uwain ñu Dioschi Mi'ke' Kayamu, Diosa' Na ju' bain, chumu Diosa' mumunu paka' uwain tsaañundiyu ti' lalanu wainka! timi.
63 Jesus, no entanto, permanecia calado. Disse-lhe o sumo sacerdote: Por Deus vivo, conjuro-te que nos digas se és o Cristo, o Filho de Deus?
64 Tsenñu Jesús tsandimi: Ñaa tsandive. Entsa bain ñullanu tsandinu tenve: Entsa ajkeshaya Chachi Tiya' Nakayamunu tsamantsa pude Diosa' urandyasha chuna katanu detsuve, tsenmin ñivish jandala majaintsu ñulla katanu detsuve, timi.
64 Jesus respondeu: Sim. Além disso, eu vos declaro que vereis doravante o Filho do Homem sentar-se à direita do Todo-poderoso, e voltar sobre as nuvens do céu.
65 Tsandinmalan chachilla' mitya Diosnu kalen jimula' kayu aa bale ruku Diosnu firu' pave ti' keewaanu ya' jali kiyuuchitike' entsandimi: Diosnu kentsure' ma pative. ¿Tyeenguenaa kayu uwain ma tsandive tiitimu chachilla mi'kenu dejuwa? Ñullaren challa enu tsandi' Diosnu kentsure' pañuba demeenave.
65 A estas palavras, o sumo sacerdote rasgou suas vestes, exclamando: Que necessidade temos ainda de testemunhas? Acabastes de ouvir a blasfêmia!
66 ¿Naa detiyu ñullaa? timi. Tsenñu yala pakatu: Tsaave, tutainuu kuipa ma juuve, tila.
66 Qual o vosso parecer? Eles responderam: Merece a morte!
67 Tsandilaren kajuutala inbi dekitsure', dekati', naa kajuutala pinballachi bain deke'
67 Cuspiram-lhe então na face, bateram-lhe com os punhos e deram-lhe tapas,
68 entsa entsandila: Ñu, Dioschi Mi'ke' Kayamuya, challa maa tsangue' ñunu keñuba wainka, tiitila.
68 dizendo: Adivinha, ó Cristo: quem te bateu?
69 Tsanguindetsu, Pedroya ya kelunu avindaa baisha chudi' chunaren yasha taawasha kemu panna main yanu kalen jitu tsandimi: ¿Ñu bain Galileasha chumu Jesúsba bulu neneimutyuika? timi.
69 Enquanto isso, Pedro estava sentado no pátio. Aproximou-se dele uma das servas, dizendo: Também tu estavas com Jesus, o Galileu.
70 Tsandiñu muba demeenaren, tsa jutyuve ti', Pedro entsandimi: Ñu ti pantsuñuba mijtuyu, timi.
70 Mas ele negou publicamente, nestes termos: Não sei o que dizes.
71 Tsejtu bene ya juukapa keesha jiñu, yasha taawasha kemu kama panna katatu, junu pumu chachillanu tsandimi: Entsa ruku, Nazaretsha chumu Jesúsba nentsuwa, timi.
71 Dirigia-se ele para a porta, a fim de sair, quando outra criada o viu e disse aos que lá estavam: Este homem também estava com Jesus de Nazaré.
72 Tsenñu manen Pedro tsa jutyuve ti', Diosa' mumunu paka' ura uwain tsa jutyuve titu tsandimi: Iyaa juntsa rukunu kerajtuyu, timi.
72 Pedro, pela segunda vez, negou com juramento: Eu nem conheço tal homem.
73 Tsenñu wajtutalan jundala pumu chachilla bain Pedro' junga kalen dejitu tsandila: Naati' tsa jutyuve tinuba jutyuve, uwain ñu bain yaiba nemuve; ñu' palaanun ne mijaikeeve, tila.
73 Pouco depois, os que ali estavam aproximaram-se de Pedro e disseram: Sim, tu és daqueles; teu modo de falar te dá a conhecer.
74 Tsa detiñu Pedro Diosa' mumunu paka', tsa jutyuve ti' jungajte tsandi', matyu anbutishu juntsaa, yanu Dios firu' kisa ti' entsandimi: Iyaa juntsa rukunu kerajtuyu, timi.
74 Pedro então começou a fazer imprecações, jurando que nem sequer conhecia tal homem. E, neste momento, cantou o galo.
75 Tsenñu Pedro mandengami yanu Jesús entsandi pamuwaañu: Kayu wallapa utindyuren, inu kerajtuyu ti', pen bijee ñu tsandinu tsuve, timuwaañu. Tsejtu Pedro junu malu' miji' avindala lutu mika llakindya' waami.
75 Pedro recordou-se do que Jesus lhe dissera: Antes que o galo cante, negar-me-ás três vezes. E saindo, chorou amargamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 26, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.