João 9

Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Jesús dapulla' jindu ma ruku kapuka putyu nakayamunu katami.
1 Enquanto Jesus caminhava, viu um homem cego de nascença.
2 Tsenñu ya' disipulula entsandi pake'meela: Mashturu, ¿nejtaa entsa ruku kapuka putyu nakayatu in? ¿Maali ya' ujcha' mityaa tsaitu in? ¿Ya' apala ujcha detañaa tsaitu in? tila.
2 E os seus discípulos perguntaram: — Mestre, quem pecou para que este homem nascesse cego? Ele ou os pais dele?
3 Tsa detiñu Jesús entsandi pakami: Naa ya' ujcha kuipa' mitya bain, ne ya' apala' ujcha kuipa' mitya bain jutyuve. Tsaimiya Dios tyee tsamantsaa kenuu juñuba yanu tsaa keewaranaa tsaive.
3 Jesus respondeu:
4 Tsaju' kayu kependyuya inu eemu ruku' taawasha kentsunu tsuyu, kepenmalaya mu bain taawasha ken dejutyuñu' mitya.
4 É necessário que façamos as obras daquele que me enviou enquanto é dia; a noite vem, quando ninguém pode trabalhar.
5 Entsa tusha in chungamaya iya chachillachi ñillu juuñuuyu, timi.
5 Enquanto estou no mundo, sou a luz do mundo.
6 Tsandi' dyatu Jesús, tunu inbi ke' tuba pijpa kike', kapuka putyu ruku' kapukanu pijpa munguitu
6 Depois de dizer isso, Jesus cuspiu na terra, fez lama com a saliva e com a lama untou os olhos do cego.
7 entsandimi: Siloé pusushaa pitsaajide, timi (Siloé tishu juntsaa “Eramu” titu).
7 Então disse ao cego: Siloé quer dizer “Enviado”. O cego foi, lavou-se e voltou vendo.
8 Tsenñu ya' ya keetaa chumu chachilla bain, naa yanu kaspeleya lushi pakes neneintsu kataataakemu chachilla bain entsa entsandila: Tsen, ¿entsa ruku, lushi pake' u'tandin chuchunamuwaasu juntsa unbere jutyuu? tiitila.
8 Então os vizinhos e os que antes o conheciam de vista, como mendigo, perguntavam: — Não é este o que ficava sentado pedindo esmolas?
9 Tsenmala mantsalaya: Uwain juntsa rukuve, detiñun; veelaya: Juntsa jutyuve, veraren tsaave juntsa ruku keraami, tiitila.
9 Uns diziam: — É ele. Outros: — Não, mas se parece com ele. O homem dizia: — Sou eu.
10 Tsejtu tsa tsandiñu entsandi pake'meela: Tsaashu juntsaa, ¿nejtaa challa katamu tiyayu? tila.
10 Então lhe perguntaram: — Como foram abertos os seus olhos?
11 Tsa detiñu ya entsandikami: Jesús tiitidetishu juntsa unberee ya' inbi tuba yande' in kapukanu mungue', inu Siloé pi pususha ji' pitsaade tiñu, junga ji' pitsaataa katamu tiyayu, timi.
11 Ele respondeu: — O homem chamado Jesus fez lama, passou nos meus olhos e disse: “Vá ao tanque de Siloé e lave-se.” Então fui, lavei-me e estou vendo.
12 Tsandiñu entsandi manbake'meela: Tsen, ¿nuka naanain juntsa ruku? tila. Tsenñu ya manbakatu: Mijtuyu, timi.
12 Eles perguntaram: — Onde está ele? Respondeu: — Não sei.
13 Kaspeleya kapuka putyuren ura' mandiyamu rukunu fariseola' junga tajila,
13 Levaram aos fariseus aquele que antes era cego.
14 Jesús tsangue' tu munguetu saaduma lekanu malunaa tsangue' ura' manñu' mitya.
14 E era sábado o dia em que Jesus fez a lama e lhe abriu os olhos.
15 Tsenñu fariseola bain: ¿Naa itaa tsai' ura' mandiyu? ti' pake'meela. Tsejtu tsa detiñu ya entsandi pakami: Kapukanu tu munguiñu pitsaakemiren, challaa katamu tiyaiyu, timi.
15 Então os fariseus lhe perguntaram outra vez como podia ver. Ele respondeu: — Ele pôs lama sobre os meus olhos, lavei-me e estou vendo.
16 Tsenñu mantsa fariseola entsandila: Entsa ruku tiba Diosa' junga jamu jun jutyuve, saaduma lekanu malunuren balenguutyu ju' entsangue' mitya, tila.
16 Por isso, alguns dos fariseus diziam: — Esse homem não é de Deus, porque não guarda o sábado. Mas outros diziam: — Como pode um homem pecador fazer sinais como estes? E houve divisão entre eles.
17 manen manbake'meela kaspeleya kapuka katatyuren umaa katamu rukunu. Tsejtu entsandila: Yaa ñunu kapuka ura' manñu' mitya, ¿ñaa juntsa rukunu muve tinu juyu? tila.
17 De novo perguntaram ao cego: — O que você diz a respeito dele, uma vez que lhe abriu os olhos? Ele respondeu: — É um profeta.
18 Naa tsandiñu bain judíola jaiba ma keranguindyatyuula, juntsa ruku kaspelee katatyuren, umaa katamu tiyañu bain, tsejtu ya' apalanu demika',
18 Os judeus não acreditaram que ele tinha sido cego e que agora podia ver, enquanto não chamaram os pais dele
19 entsandi pake'meela: ¿Entsa uwain ñulla' naa? ¿Entsanu uwain kapuka putyu nakayamuve tinu dejuu, ñulla? Tsaawaashu juntsaa, ¿nejtaa challaa katamun? tila.
19 e lhes perguntaram: — É este o filho de vocês, que vocês dizem que nasceu cego? Como é que agora ele está vendo?
20 Tsa detiñu, ya' apala entsandi pakala: Uwain entsa lala' na kapuka katatyu paijmu nave;
20 Então os pais responderam: — Sabemos que este é o nosso filho e que nasceu cego,
21 tsaaren mijdetuyu challa nejtaa katamu tiyañu bain, tsenmin maa ne tsangue' katakaamu tireñu bain mijtunchi ma judeeyu. Yanu pake'meedei, yumaa ruku' mitya, yaren maali wainnu tsuve, tila.
21 mas não sabemos como agora está vendo. E também não sabemos quem lhe abriu os olhos. Perguntem a ele, pois já tem idade e poderá falar por si mesmo.
22 Ya' apala tsandi pakalaya, judío bale rukulanu jeetyataa tsandila, matyu naajulaa Jesúsya Dioschi Mi'ke' Kayamuve detiñuba, tsandimulanuya yala' waku wakudinu yasha mamikan jutyu ti' ma tsai deshuwañu' mitya.
22 Os pais dele disseram isso porque estavam com medo dos judeus, pois estes já tinham combinado que, se alguém confessasse que Jesus era o Cristo, seria expulso da sinagoga.
23 Tsa' mityaa ya' apala: Ya yumaa rukuve, yanu pake'meedei, tila.
23 Foi por isso que os pais dele disseram: “Ele já tem idade e poderá falar por si mesmo.”
24 Tsenñu judío bale rukula kapuka katatyuren ura' mandimu rukunu mamikatu tsandila: Diosa' ajuusha punañungue pensangue' lalanu narake wainsa tenve. Lala mideeyu juntsa unbere ujcha lan unbereñu bain, tila.
24 Então chamaram, pela segunda vez, o homem que tinha sido cego e lhe disseram: — Diga a verdade diante de Deus; nós sabemos que esse homem é pecador.
25 Tsa detiñu, ya entsandi pakami: Iyaa mijtuyu naa ujcha lamu rukuñu bain, naa ujcha latyuñu bain, tsaaren kaspelee katatyu jumuren, challa katamu'ba juntsaa miyu, timi.
25 Ele respondeu: — Se é pecador, não sei. Uma coisa sei: eu era cego e agora vejo.
26 Tsenñu manbake'meetu tsandila: ¿Ñunu naa ken? ¿Tyeenguitaa ñunu katakaren? tila.
26 Perguntaram-lhe outra vez: — O que ele fez a você? Como lhe abriu os olhos?
27 Tsa detiñu entsa mandikami: Yumaa i ñullanu mika wainyu, tsenñuren ñulla inu keranguindetyatyuve, tsaaba ¿tyeenguinaa mawainsa tenguen? Tsejtu, ¿ñuiba ya' disipulu tiyanu tenguee? timi.
27 Ele respondeu: — Já lhes disse, mas vocês não ouviram. Por que querem ouvir outra vez? Por acaso vocês também querem se tornar discípulos dele?
28 Tsenñu na'baasa firu' padeti' entsa mandila: Ka ñaaba juumiñu ya' disipulu dejutyuyu. Lalaya Moisés' disipulu deeyu.
28 Então o insultaram e lhe disseram: — Discípulo dele é você! Nós somos discípulos de Moisés.
29 Tsenmin lalaya mideeyu Dios, Moisésnaa pamuwaañu bain, tsaaren entsa unberenaa nuka fale' jamuuñu bain ne miiba dejui'yu, tila.
29 Sabemos que Deus falou a Moisés, mas este nem sabemos de onde é.
30 Tsa detiñu ya bain entsa mandimi: ¡Ka'! ¿Naajutaa ne tsaatun? ¡Ya nuka jamuñuba ñullaa naa miba dejutyunun, tsangue' inu katakaamu tiretunguiñu!
30 O homem respondeu: — É estranho que vocês não saibam de onde ele é, mas ele me abriu os olhos.
31 Tsaaren mu bain mikeyave ujcha lamulanuya Dios meepungui kityuwaañuba, yanu balengure', ya tyee kisa tyañu bain tsaa kemulanun meepungui kikemuwaave.
31 Sabemos que Deus não atende a pecadores. Pelo contrário, se alguém teme a Deus e pratica a sua vontade, a este atende.
32 Jayuuba mera' kerajdetuyu ne main kapuka katatyu nakayamunun, mangatakaave tiñu kuindaya.
32 Desde que o mundo existe, jamais se ouviu que alguém tenha aberto os olhos a um cego de nascença.
33 Tsa' mitya entsa unbere Diosa' junga jamu jui'tuya tibangui'chuve, timi.
33 Se este homem não fosse de Deus, não poderia ter feito nada.
34 Tsenñu yala entsa mandila: Ñu ujchan juu nakayamaa, ¿lalanu mijakaanu tenguee? tila. Tsandi' yala' waku wakudinu yanu tsaa manguelaakitu, mamikan jutyu tirekila.
34 Mas eles disseram: — Você nasceu cheio de pecado e quer nos ensinar? E o expulsaram.
35 Kapuka katatyuren ura' mandimu rukunu yala' waku wakudinu yanu tsangue' majuka'laa dekiñuba Jesús mijami, tsejtu bene yaba mangatatu entsandi pake'meemi: ¿Chachi Tiya' Nakayamunu keranguimuyu ñu? timi.
35 Jesus ouviu que eles tinham expulsado o homem. Ao encontrá-lo, perguntou:
36 Tsandiñu ya entsandikami: Bale ruku, tsen ¿mun juntsa? Inu wainka, tsenmala i yanu keranguichi, timi.
36 Ele respondeu: — Quem é, Senhor, para que eu creia nele?
37 Tsenñu Jesús entsa mandimi: Ñu yumaa kerave, iyaa juntsayu, challa ñuba kuinda kikentsaashu juntsa, timi.
37 E Jesus lhe disse:
38 Tsandiñu umaa juntsa ruku, Jesús' ajuusha teledi': Tsaaya, iyaa ñunu keranguiyu, timi.
38 Então ele afirmou: — Eu creio, Senhor! E o adorou.
39 Tsenñu bene Jesús tsandimi: Iya entsa tusha jamiya, kavitu kenaa jayu, kapuka katatyulanu katakaanu, tsenmin katamulanaa katatyungue tirenu, timi.
39 Jesus continuou: —
40 Tsandiñu demeetu mantsa fariseola, yaba bulu deputu, entsandi pake'meela: ¿Nen? Tsaashu juntsaa, ¿laa bain kapuka putyutu deewa? tila.
40 Alguns dos fariseus que estavam perto dele perguntaram-lhe: — Por acaso também nós somos cegos?
41 Tsa detiñu Jesús entsandi pakami: Ñullan kapuka pui'tuya ñulla' ujcha' mitya kuipajtuchu deeve; tsaaren ñulla katamu deeyu tyamu de' mityaa, kuipa deeve, timi.
41 Jesus respondeu:

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.