Gênesis 24

Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Abraham yumaa pure' rukuumi, tsenmin Yavé yanu tinuba ura' de-ikare' puitemi.
1 O velho Abraão estava avançado em idade, e o Senhor o tinha abençoado em todas as coisas.
2 Tsejtu ma malu Abraham, yachi manda-i' taawasha kemu chachinu, matyu ya ti tañuba kumuinchi washna' keenamu kayu ruku chumunu mikatu tsandimi: Tsantsaya ñu' tyaapa in enbu panbeesha pukide,
2 Abraão disse ao servo mais antigo de sua casa, que administrava todos os seus bens: "Mete tua mão debaixo de minha coxa.
3 tsejtu in na Isaacnu, enu in chunaashu juntsa Canaán tusha chumu supulanuya kakaan jutyuyu ti', naa selu bain, naa tu bain kemu Yavé Diosnu paka' tsanguikarenbera kikaan jutyuyu tika.
3 Quero que jures pelo Senhor, Deus do céu e da terra, que não escolherás para mulher de meu filho nenhuma das filhas dos cananeus, no meio dos quais habito;
4 Tsejtu in tushaa ji', jungaa Isaacchi in bulu paande na'malanu ma supu mi'ke' kaide, timi.
4 mas irás à minha terra, à minha parentela, e lá escolherás uma mulher para o meu filho Isaac."
5 Tsenñu yachi manda-i' taawasha kemu ruku pakatu tsandimi: Tsandenna juntsa na'ma iba jandyai'shu juntsaa, ¿tyeenguenujtuuwa? ¿Ñu' nanaa junga ñu' chudi' janu tusha ta'nujtuuwa? timi.
5 O servo respondeu: "Talvez essa mulher não me quererá seguir a esta terra; nesse caso, poderei reconduzir o teu filho à terra de onde saíste?"
6 Tsenñu Abraham tsandimi: ¡Tsa jutyuve, in nanuya junga miya' jityude!
6 "Guarda-te bem, disse-lhe Abraão, de reconduzir para lá o meu filho!
7 Matyu Yavé, selusha chumu Dios, inu in apa' yanu kalaamu Dios, in paandela' tusha inu kalaamu Dios, entsa tu inu sera' jimu chachillanaa kuwanu tsuyu ti' uwain tsanguenbera kenu tsuyu ti' pamu Dios, ñu' ajuusha main anjee eenu tsuve, in nachi ma supu kakaanu.
7 O Senhor Deus do céu, que me tirou da casa de meu pai e de minha pátria, que me disse e me jurou dar esta terra à minha posteridade, este Senhor mandará o seu anjo diante de ti, e tu escolherás lá uma mulher para o meu filho.
8 Tsandenna supu na'maa ñuba jandyai'shu juntsaa, ñu Diosnu paka' tsanguenbera kentsuyu tishu juntsa, nejuu mandiyainu tsuve naa taatyuñu bain, ¡tsaaren ti' mityaba in nanuya jungaa ta'tyude! timi.
8 Mas, se ela não te quiser seguir, estarás desobrigado do juramento que te impus. Somente não reconduzas {de forma alguma} para lá o meu filho."
9 Tsenñu yachi tiba kiikemu chachi, yanu uudenguemu ruku Abraham' enbu panbeesha tyaapa ta'pu' taditu, Abraham naati pañuba Diosnu paka' uwain tsanguenbera kenu tsuyu ti' pami.
9 Pôs, então, o servo sua mão debaixo da coxa de Abraão, seu senhor, e fez-lhe o juramento que ele pedia.
10 Tsejtu yanu uudenguemu rukuchi tiba uukeraa bale jumula deka' jitu, paitya kameyu ka' ji', umaa Nahor pebulusha jimi, Mesopotamiasha.
10 E, tendo tomado dez camelos do rebanho de seu senhor, partiu, levando as mãos cheias das riquezas de Abraão. E pôs-se a caminho, andando para a Mesopotâmia, para a cidade de Nacor.
11 Tsejtu bene malutala tiba kiikemu chachi yumaa dekependu' kakensha juntsa pebulu avindala vijimi, matyu supula pi kas neneinu uwatala, tsejtu pi pusu kelunu kameyulanu detelengaakaake'
11 E fez descansar os camelos fora da cidade, perto de um poço. Era pela tarde, à hora em que saíam as mulheres para ir buscar água.
12 umaa Diosba kuinda ketu entsandimi: Yavé, inu uudenguemu ruku Abraham' Dios, uma malu inu ura' puiwaaka, tsenmin inu uudenguemu rukunu bain ura' puiwaanu kikaade.
12 "Senhor, disse ele, Deus de Abraão, meu senhor, fazei-me encontrar hoje o que desejo, e manifestar vossa bondade para com meu senhor Abraão.
13 Iya challa entsa pusu kelunu entsanayu, tsenñu enu chumu pannala pi kalaaja' mijin juunu detsuve.
13 Eis-me aqui, de pé, junto desta fonte onde as filhas dos habitantes da cidade virão buscar água.
14 Tsenmala challa iya naaju na'manu: Tsantsaya, ñu' tupiyama pajtede, inu pi kushnu tenve, tinmala, Kujchide, ti', naa ñu' kameyulanu bain pi kuwanu tsuyu, ti' pakamu na'ma ju'ba, juntsaa ñuchi tiba kiikemu chachi Isaacchi mi'ke' kañu na'ma jusa. Tsenmalaa iya mijanu tsuyu naa inu uudenguemu rukunu ñu yuj ura' kentsuñuba, timi.
14 Portanto, a donzela a quem eu disser: Inclina o teu cântaro, por favor, para que eu beba -, e me responder: Bebe, e darei de beber também aos teus camelos -, essa seja a que destina ao vosso servo Isaac. Por isto conhecerei que manifestais vossa bondade para com meu senhor."
15 Tsejtu juntsandi' Diosba kuinda ketu kayu dekindyuren, ma na'ma ya' palanu tupiyama chuu jantsu katami. Juntsa panna Rebecami, Betuel' na'ma. Betuelya Milcáchi bain, Nahorchi bain ya' na jumi; Nahorya Abraham' naatalawaami. |src="CO00668b.tif" size="Span" loc="Genesis 24.15-16" copy="por cortesía de Cook Communications Ministries International © 1978 David C. Cook Publishing Co." ref="Génesis 24.15"
15 Ainda não tinha acabado de falar, quando sobreveio, com um cântaro aos ombros, Rebeca, filha de Batuel, filho de Melca, mulher de Nacor, irmão de Abraão.
16 Tsenñu Rebeca yuj uukerami, tsenmin naajulanuba tsa-i' kerajtu jumi; naaju unbeelaba yaba tsudi' kerajtula. Tsejtu pi pususha vitu ya' tupiyamanu pi tyuwake' yumaa maluntsumi,
16 A jovem era extremamente bela, virgem, e homem algum a havia possuído. Ela desceu à fonte, encheu o seu cântaro e ia voltando.
17 tsenñu Abrahamchi manda-imu chachi yangachi ji' mi'na jitu entsandimi: Tsantsaya, ñu' tupiyamanu pi jayu kuwaka; kushnu tenve, timi.
17 O servo correu-lhe ao encontro e disse-lhe: "Queres dar-me de beber um pouco da água de teu cântaro?"
18 Tsenñu pakatu: Ruku, kushde, timi.
18 "Bebe, meu senhor", respondeu ela. E prontamente inclinou o cântaro sobre o seu braço para lhe dar de beber.
19 Tsenñu Abrahamchi manda-imu chachi pi kujchi' dyañu, Rebeca entsandimi: Ñu' kameyulachi bain pi kalaanu tsuyu, tsenmala yala naake mutya'ba tyubanbera kushnudetsu, timi.
19 Tendo ele bebido, ela disse: "Vou buscar água também para os teus camelos, para que todos bebam."
20 Tsejtu animaa pi kushnutsumi, kule keraanu jeke ya' tupiyamanu pumu pi deyuuputu, pususha mavi' malatintsumi, kumuinchi animaala pi kujchinbera.
20 E, despejando seu cântaro no bebedouro, correu a buscar água de novo na fonte para todos os camelos.
21 Tsenñu juntsa na'ma tsaita nentsuñu Abrahamchi manda-imu chachiya pabandi'mujchi ne keenami, yanu uwain Yavé ura' kemishtiñuba mijanu tyatu.
21 O homem contemplava em silêncio, curioso por saber se o Senhor tinha ou não tornado feliz a sua viagem.
22 Tsejtu kameyula pi dekujchi' dyañu, juntsa ruku ma uru suutes mandishmain gramu adyu kuwami juntsa na'manu. Tsejtu tyaapanu eenguintsumi bain uru tene juu, mika 100 gramuya ma pulla adyu tene, pallu kuwami.
22 Quando os camelos acabaram de beber, o homem tirou um anel de ouro pesando meio siclo, e dois braceletes de ouro pesando dez siclos.
23 Tsejtu tsandimi: ¿Ñu mu' na'mayu? ti' pake'meemi. Tsanditu: ¿Ñu' apa' yasha, naa in chachillachi bain, naa inchi bain uma kepe junga tsudi' puinuu junu jun? timi.
23 E disse à jovem: "Dize-me, por favor: De quem és filha? Haveria na casa de teu pai um lugar para passarmos a noite?"
24 Tsenñu entsandi pakami: Iya Betuel' na'mayu, matyu Milcáchi bain, naa Nahorchi bain ya' paña.
24 "Eu sou filha de Batuel, respondeu ela, o filho de Melca, que ela deu à luz a Nacor."
25 Tsenmin lala' yashaya ñu uma kepe tsudi' puinuu junu juve, tsenmin kameyulachi tsuinsha bain, naa panda bain detanayu, timi.
25 E ajuntou: "Há em nossa casa palha e forragem em abundância, e também lugar para passar a noite."
26 Tsenñu Abrahamchi manda-imu chachi teledi' Yavénu aawa kure' keewaatu,
26 Inclinou-se, então, o homem e prostrou-se diante do Senhor:
27 entsandimi: ¡Inu uudenguemu Abraham' Dios Yavéya yuj urave tikayasa, naa inu uudenguemu rukunu bain kidanda jutyu' tenbitya' ura' ju', naa inu bain ya' paandela' junga jiinuke kikaren mitya! timi.
27 "Bendito seja, exclamou ele, o Senhor, o Deus de Abraão, meu senhor, que não faltou à sua bondade e à sua fidelidade para com ele. O Senhor conduziu-me diretamente à casa dos parentes de meu senhor."
28 Tsenñu Rebeca ya' ama' yasha yangachi mijiimi, kumuinchi naa naa-i puiñuba kuinda kenu.
28 A jovem foi correndo contar à sua mãe tudo o que se tinha passado.
29 — ausente —
29 Rebeca tinha rim irmão chamado Labão. Este apressou-se em ir ao encontro do homem que se encontrava junto da fonte.
30 — ausente —
30 Ele tinha visto o anel e os braceletes nas mãos de sua irmã, e ouvido a narração de sua irmã Rebeca: "Esse homem me disse isso e aquilo." Foi ele, pois, ao encontro do estrangeiro e o achou perto dos camelos, na fonte.
31 entsandimi: Yavéchi ura' imu ruku, engu jidaa. ¡Nejtaa ñu enu avindalaa shuwanu juyu, naa ñuichi yasha tsudinuu bain, naa kameyulachi tsuinsha bain ba'kaawashuba! timi.
31 "Vem, bendito do Senhor, disse ele, por que permaneces aí fora? Preparei a casa e um lugar para os camelos."
32 Tsenñu Abrahamchi manda-imu chachi yala' yasha jiñu, Labánya kameyulanu buli delanbu' pajte' kameyulanu panda kuwa', yala' tsuinsha ishtape bain detsuumi. Tsejtu bene yaichi pi taji' kumi, tsenmalaa naa Abrahamchi manda-imu chachi bain, naa yaba bulu nemu chachilla bain yala' neepa demanbitsaasa tyatu.
32 E o homem entrou na casa. Descarregaram os camelos, deram-lhes palha e forragem, enquanto traziam ao estrangeiro e aos seus companheiros água para lavar os pés.
33 Tsejtu bene panda bain fisa tya' dechujti' kuñu, Abrahamchi manda-imu chachi entsandimi: Iya ñullanu ti kuinda kenaa ju'ba kayu kuinda ki'mujchiya panda fin jui'yu, timi.
33 Serviu-se-lhe em seguida de comer; mas ele disse: "Não comerei nada enquanto não expuser o que tenho a dizer." "Fala", disse Labão.
34 Tsenñu entsandi pami: Iya Abrahamchi manda-imu chachiyu.
34 "Eu sou, disse ele, escravo de Abraão.
35 Yavéya inu uudenguemu rukunu tiba pure' uraa ikaakive, tsangue' taruku tiwaave: tsejtu naa uveja juula bain, naa wagaa juula bain, naa lushi jeru juula bain, naa uru juula bain, naa yachi tiba kiikemu chachilla, supula bain, unbee rukula bain, naa kameyu juula bain, naa buru juula bain dekuwave.
35 O Senhor encheu de bênçãos o meu senhor, que se tornou poderoso; e deu-lhe ovelhas e bois, prata e ouro, servos e servas, camelos e jumentos.
36 Tsenmala ya' shinbu Sara bain yumaa deshinbuuren na main ka' kuve, tsenñu inu uudenguemu ruku yachi kumuinchi ti ta'ba ya' nanu tene demanguwakive.
36 Sara, mulher do meu senhor, apesar de sua velhice, deu-lhe à luz um filho, ao qual ele deu todos os seus bens.
37 Tsejtu inu uudenguemu ruku, inu Diosnu paka' tsanguenbera kenu tsuyu tikaatu entsandiwa: In na Isaacnu, enu in chunaashu juntsa Canaán tusha chumu supulanuya kakaatyude.
37 Então o meu senhor fez-me jurar que eu não escolheria para o seu filho uma mulher entre as filhas dos cananeus, em cuja terra ele mora,
38 Matyu in apa' paandela' jungaa jitu, in paande supulanaa in nachi main supu mi'ke' kade, tiwa.
38 mas que viria à casa de seu pai, à sua família, para aí escolher uma mulher para o seu filho.
39 Tsenñu inu uudenguemu rukunu entsandiwayu: ¿Tsen, juntsa na'ma iba jandyai'shu juntsaa, naa kenujtuuwa? tiwayu.
39 E eu disse-lhe: Talvez a mulher não me quererá seguir.
40 Tsenñu ya inu tsandiwa: Iya Yavé inu naakesa tyañuba tsangues nemuyu. Yaa ya' anjee ñuba eenu tsuve, ñunu tiba ura' ikaakaanu. Tsa' mitya in apa' paandela' na'malanu ñu in nachi supunganu jide.
40 'O Senhor, respondeu-me ele, em cujo caminho sempre andei, mandará o seu anjo contigo e fará bem-sucedida a tua viagem: escolherás para o meu filho uma mulher de minha família, na casa de meu pai.
41 Tsaaren in paandela ya' na'malanu kuwandetyai'shu juntsaa, ñu Diosnu paka' inu tsanguenbera kenu tsuyu tiñu, nejuu mandiyainu juve naa tsangui'ñu bain, tiwa.
41 Mas serás desobrigado do juramento que me fazes, se, tendo visitado minha parentela, encontrares oposição e não fores recebido.'
42 Tsenñu iya, uma pi pusu kelunu jatu, inu uudenguemu Abraham' Dios Yavéba kuinda ketu entsandiyu: Uwain ñuren inu ura' nekare' iya tyeenguenaa nentsuñuba juntsaikaandenmalaya,
42 Ora, chegando hoje à fonte, eu disse: Senhor, Deus de meu senhor Abraão, se vos dignardes tornar bem-sucedida a viagem que empreendi {concedei-me isto:}
43 challa iya pi pusu kelunu uinanu uwanu entsaa puiwaasa tenve: naaju na'maa pi kalaanu jañu bain, iya patu: Tsantsaya, ñu' tupiyamanu pumu pi jayu kushkaaka,
43 Ficarei perto da fonte; a jovem que vier buscar água, e a quem eu disser: Deixa-me, por favor, beber um pouco da água de teu cântaro,
44 tinmala, pakatu: Kujchide, ti', naa ñu' kameyulanu bain pi kunu tsuyu, ti' pakamu na'ma ju'ba, juntsaa ñuchi manda-imu chachi Isaacchi mi'ke' kañu na'ma jusa, tiyu.
44 e que me responder:'Bebe, e buscarei também água para os teus camelos', essa será a mulher que o Senhor destina ao filho de meu senhor.
45 Tsejtu kayu Diosba pensachi kuinda dekindyuren Rebeca ya' palanu tupiyama chuu jantsu katayu. Tsejtu pususha vi' pi kalaañu entsandiyu: Tsantsaya, pi kuwaka, tiyu.
45 Eu não tinha ainda acabado de falar comigo mesmo, quando veio Rebeca com o seu cântaro aos ombros, e desceu à fonte para buscar água. Eu disse-lhe: Dá-me de beber, por favor.
46 Tsenmalan ya' tupiyama jeke pajtetu inu tsandive: Kushde, naa ñu' kameyulanu bain pi kuwanu tsuyu, tive. Tsejtu naa inu bain, naa in kameyulanu bain pi kuve.
46 E, descendo logo o cântaro dos seus ombros, ela me disse: 'Bebe, e darei também de beber aos camelos.'
47 Tsenñu bene pake'meetu: ¿Ñu mu' na'mayu? tiyu. Tsenñu pakatu: Iya Milcáchi bain, naa Nahorchi bain ya' na juushu juntsa Betuel' na'mayu, tive. Tsenñu iya suutes kijkapanu pumin, naa tyaapanu eenguintsumi bain pallu kuwa' ya' tyaapatala puyu.
47 Perguntei-lhe então de quem era filha. Ela respondeu-me: 'Sou filha de Batuel, filho de Nacor, que Melca lhe deu à luz.' Eu, pois, coloquei o anel em suas narinas e os braceletes em seus punhos.
48 Tsejtu teledi' Yavénu aawa kure' keewaayu; tsenmin inu uudenguemu Abraham' Dios Yavénu tsamantsa yuj urave ti' payu, matyu inu ura' miñunu taja', inu uudenguemu ruku' nachi ya' naatala' pañanu kakaanu eeñu' mitya.
48 Inclinei-me, então, prostrando-me diante do Senhor, e bendisse o Senhor, o Deus de meu senhor Abraão, que me conduziu diretamente ao lugar onde eu podia tomar a filha do parente de meu senhor para o seu filho.
49 Tsa' mitya challa ñullaren inu uudenguemu rukuba ura' kiikenu deju' padanda deki'shu juntsaa wainkai, naa juntsaasa pensa dejutyu' bain wainkai, tsenmala iyaa mijanu tsuyu nukaa miinu ju' bain, timi.
49 Agora, se quiserdes testemunhar afeição e fidelidade ao meu senhor, dizei-mo; senão, dizei-mo também, para que eu tome outra direção."
50 Tsenñu Labán Betuelba pakatu tsandila: Kumuinchi entsa judeeshu juntsa Yavé tene tsanguikaañu' mitya, lalaya naatin tsa deeyu, naa ne urave tinu bain, naa urajtuve tinu bain dejutyuyu.
50 Labão e Batuel tomaram então a palavra: "Do Senhor veio tudo isso, disseram eles. Nada temos a dizer.
51 Tsa' mitya Rebeca enu entsanave; ka' miide. Tsenmala ñunu uudenguemu ruku' na' shinbu jusa, tsai' Yavé naakesa tyañuba tsaasa, tila.
51 Eis aí Rebeca: toma-a e parte. Que ela seja a mulher do filho de teu senhor, como o Senhor disse."
52 Tsenñu Abrahamchi manda-imu chachi tsa detiñu meemin, tsaa teledi' llashkapa tunu tapa'kanbera wayu'kami, Yavénu aawa kure' keewaatu.
52 Ouvindo estas palavras, o servo de Abraão prostrou-se por terra diante do Senhor.
53 Tsejtu bene naa tiba lushi jeruchi dekeñu juu bain, naa uruchi dekeñu juu bain, naa jali juu bain kalare' Rebecanu kuwami. Tsenmin Rebeca' kayanu bain, naa ya' amanu bain tiba naraa dekalare' kuwami.
53 Tomando em seguida objetos de prata, objetos de ouro e vestidos, ofereceu-os como presente a Rebeca. Ofereceu também ricos presentes ao seu irmão e à sua mãe.
54 Tsejtu bene Abrahamchi manda-imu chachi yaba bulu jimulaba panda fila, tsai' kepe junu tsudi' puila.
54 Puseram-se então à mesa, ele e os seus companheiros, e passaram a noite. Levantando-se no dia seguinte, disse o servo: "Deixai-me partir para a casa do meu senhor."
55 Tsenñuren Rebeca' kaya ya' amaba tsandila: Entsa panna kayu laaba paitya malutalaa manchusa, tsejtaa bene ñuba jinu tsuve, tila.
55 Ao que o irmão e a mãe de Rebeca responderam: "Fique a jovem ainda conosco alguns dias, ao menos dez dias; depois disto partirá."
56 Tsenñu Abrahamchi manda-imu chachi tsandimi: Inu kajkaatyukai. Iya tyeengues nentsuñu bain Yavé ura' tsanguikare' puiteñu' mitya, tsantsaya daatadityumujchi inu uudenguemu ruku' yasha me-eekai, timi.
56 "Não me retenhais, tornou ele: pois que o Senhor fez bem-sucedida a minha viagem, deixai-me partir e voltar para o meu senhor."
57 Tsenñu yala tsandila: Tsaayaa, pannanaa mika' pake'meedaa, matyu yaa naatiñu meenu, tila.
57 "Chamemos a jovem, disseram eles, e perguntemos-lhe o seu parecer."
58 Tsejtu Rebecanu mika' pake'meetu tsandila: ¿Entsa rukuba jinu tenguen? tila.
58 Chamaram Rebeca e disseram-lhe: "Queres partir com este homem?" "Sim", respondeu ela.
59 Tsenñu Rebecanu bain, tsenmin yanu naa-uwanuba washi washikemu shinbunu bain bulu eela. Tsenmin Abrahamchi manda-i' washkemu chachinu bain, naa yaba bulu nemulanu bain me-eela.
59 Deixaram-na, pois, partir juntamente com sua ama-de-leite, com o servo de Abraão e seus companheiros.
60 Tsejtu Rebecanu Dioschi ura' isa titu entsandila: Lala' tsujki, ¡tsamantsa pure' chachillachi ama jude! ¡Tsenmin ñunu bene sera' jimu chachilla yala' kundaalanu pulla' ka' uudenguen chumu detiyasa! tila.
60 Eles abençoaram-na, dizendo: "Ó nossa irmã: possas tu tornar-te a mãe de milhares de miríades! E possua a tua posteridade a porta dos seus inimigos!"
61 Tsenñu Rebeca yachi manda-imu shinbulaba, kameyunu delu' chudi', Abrahamchi manda-imu chachinu bendaa jila. Entsaitaa Abrahamchi manda-imu chachi, Rebecanu ka' junu malu' miimi.
61 Rebeca e suas servas levantaram-se, montaram nos camelos e seguiram o homem. Este conduzindo Rebeca, pôs-se logo a caminho.
62 Tsenñu Isaac Négueb tenasha chutu, ma pi pusu “Chu' inu keenamu” mumu pususha pu' miimi.
62 Entretanto, Isaac tinha voltado do poço de Lacai-Roi, e habitava no Negeb.
63 Tsejtu kependu' kainsha nenu lumi ya' yapaya keetala. Tsaintsunu uwanu kameyu kalen jandetsu kata-eemi.
63 Uma tarde em que saíra para meditar no campo, levantando os olhos, viu alguns camelos que se aproximavam.
64 Tsenmala Rebeca bain kata-eemi, tsejtu Isaacnu katamin, kameyunu pajtyaimi.
64 Rebeca também, tendo levantado os olhos, viu Isaac, e desceu do camelo.
65 Tsejtu Abrahamchi manda-imu chachinu pake'meetu: ¿Mun juntsa unbere jeenbaatala lala' junga jaintsushu juntsa? timi.
65 Ela disse ao servo de Abraão: "Quem é aquele homem que vem ao nosso encontro no campo?" "É o meu senhor", respondeu ele. E ela tomou depressa o véu e cobriu-se.
66 Tsenñu Abrahamchi manda-imu chachi Isaacnu dekuindakikemi naa naake' maja' bain.
66 O servo contou a Isaac tudo o que tinha feito.
67 Tsenñu bene Isaac ya' yapayasha miya' vimi, matyu kaspeleya ya' ama Sara' yapayanun yachi tireñu yapayasha. Tsejtu yaba tyushdi' ya' shinbu tiretu, Isaac Rebecanu yuj estyami. Entsaitaa ya' ama peyañu tsamantsa llakinguen chuturen llaki piremi.
67 E Isaac introduziu Rebeca na tenda de Sara, sua mãe. Desposou-a, e ela tornou-se sua mulher muito amada. E desse modo Isaac consolou-se da morte de sua mãe.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 24, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.