Êxodo 12
Diosa' kiika; Génesis, Éxodo y El Nuevo Testamento (CBINTPO) vs NVI
1 Yavé, Egipto tusha naa Moisésnu bain, Aarónnu bain kuinda ketu tsandimi:
1 O Senhor disse a Moisés e a Arão, no Egito:
2 Entsa chu'chayaa ñuichi kayu balengurentsumi junu tsuve, matyu entsa chu'chayaa añunu ajke' peepumu chu'chaya junu tsuve.
2 "Este deverá ser o primeiro mês do ano para vocês.
3 Kumuinchi Israel chachillanu entsandidei: Entsa chu'chayanu paitya malu inmala, kumuinchi ñulla ma yanu bulu chumula' apameemee llupu kaa uveja, tsa jutyu'ba, ma kaa chibu kanu dejuve.
3 Digam a toda a comunidade de Israel que no décimo dia deste mês todo homem deverá separar um cordeiro ou um cabrito, para a sua família, um para cada casa.
4 Tsaaren juntsa bulula ka jayun judeju' juntsa animaanu millangue finu dejui'shu juntsaa, ya' ya keetala kayu kalen chumuba depa' vele' fidei, tsejtu nan chachi deju'ba tsangue veenu dejuve main main naake finu deju'ba.
4 Se uma família for pequena demais para um animal inteiro, deve dividi-lo com seu vizinho mais próximo, conforme o número de pessoas e conforme o que cada um puder comer.
5 Juntsa animaa ma añu juu, llupu, naraa titalaba yujkajtu junu juve; uveja jui'shu juntsaa, chibu junu juve.
5 O animal escolhido será macho de um ano, sem defeito, e pode ser cordeiro ou cabrito.
6 Tsejtu entsa chu'chayanu 14 malubi jina tananu dejuve, tsejtu juntsa malunu deyaju'kainsha kumuinchi Israel chachilla animaa tu'nu dejuve.
6 Guardem-no até o décimo quarto dia do mês, quando toda a comunidade de Israel irá sacrificá-lo, ao pôr-do-sol.
7 Tsejtu juntsa animaa asa katu nunbatsa yanu juntsa animaa finu deju' bain, ya juukapanu pai cha'li uinamulanu bain, naa tin-era cha'linu bain asa munguidei.
7 Passem, então, um pouco do sangue nas laterais e nas vigas superiores das portas das casas nas quais vocês comerão o animal.
8 Tsenmin juntsa keperen alla ñisha mi'kare' akaraaya, pujkikarentsumi putyu panba finu dejuve, tsenmin saa tapebaa finu dejuve.
8 Naquela mesma noite comerão a carne assada no fogo, juntamente com ervas amargas e pão sem fermento.
9 Naa ma petseba sanaaya fityudei, tsenmin pichi ne akaraa bain fityudei. Matyu kumuinchi animaa, naa ya' mishu bain, ya' neepa bain, naa ya' peshili juula bain kumuinchi ñisha tene mi'kara' akaraaya finu dejuve,
9 Não comam a carne crua, nem cozida em água, mas assada no fogo: cabeça, pernas e vísceras.
10 tsenmin naa tiba ayunchi mafinu ti' laakaren dejutyuve. Tsaju' tyeeba jayu larashu juntsaa dejupekidei.
10 Não deixem sobrar nada até pela manhã; caso isso aconteça, queimem o que restar.
11 Tsa' mitya ñulla avindaa pumu jali yumaa panaju, naa sandalia bain depuu, tsenmin naa tyutyan cha'li bain tyaapanu taaya, animaa alla jeke fidei, matyu juntsa malunuya hebreo chachilla, Egiptonu delivee-i' malu' miinu malu ju', inchi Dapulla' livee kiñu fandangu juñu' mitya.
11 Ao comerem, estejam prontos para sair: cinto no lugar, sandálias nos pés e cajado na mão. Comam apressadamente. Esta é a Páscoa do Senhor.
12 Iya juntsa kepe Egiptosha fale' denenu tsuyu, tsejtu kumuinchi Egipto' chumu chachilla' ajke' unbeena kayamulanuya detutekenu tsuyu, naa animaalachi ajke' kaya llupu jumulanu bain tsaren kenu tsuyu, tsejtu kumuinchi Egiptosha dyus kuraa chumulanu taaju de-ikaanu tsuyu. Iya Yavéndiyu tsandimi.
12 "Naquela mesma noite passarei pelo Egito e matarei todos os primogênitos, tanto dos homens como dos animais, e executarei juízo sobre todos os deuses do Egito. Eu sou o Senhor!
13 Juntsa asaya ñulla naaju yanaa dechuñuba junaa dechuve ti' keewaanaa junu tsuve. Tsenmalaa iya Egipto' chullanu detu'nu uwanu ñullaya maliba peyan dejutyuve, matyu iya juntsa asa mula katamiya tsaa ne dapullainu juñu' mitya.
13 O sangue será um sinal para indicar as casas em que vocês estiverem; quando eu vir o sangue, passarei adiante. A praga de destruição não os atingirá quando eu ferir o Egito.
14 Entsa malunaa ñulla naa-uwanuba mandenga' inchi fandangu kiikenu dejuve. Tsejtu entsaa jumulaa naa ñullanu sera' jimula bain naa-uwanuba tsa tsanguentsunu dejuve.
14 "Este dia será um memorial que vocês e todos os seus descendentes o comemorarão como festa ao Senhor. Comemorem-no como decreto perpétuo.
15 Mandishpai malutala pan bain fintsumiya pujkikarentsumi putyu pan tene finu dejuve. Tsa' mitya ajke' malunuren ñulla' yasha pan pujkikarentsumi kepunu dejuve. Tsaanun mallee juntsa mandishpai malutalan pujkikarentsumi puu pan fishu juntsaa, Israel chachilla' kejtsapala juka'larainu detsuve.
15 Durante sete dias comam pão sem fermento. No primeiro dia tirem de casa o fermento, porque quem comer qualquer coisa fermentada, do primeiro ao sétimo dia, será eliminado de Israel.
16 Tsa' mitya ajke' malunu bain, naa de-insha, mandishpai malunu bain, inchin juu wa'dinu malu kurenu dejuve. Juntsa pai malunuya ti taawashaba ken dejutyuve, matyu panda kenu taawashan kityumujchiya.
16 Convoquem uma reunião santa no primeiro dia e outra no sétimo. Não façam nenhum trabalho nesses dias, exceto o da preparação da comida para todos. É só o que poderão fazer.
17 Tsaju' naa-uwanuba entsa malutala tene pujkikarentsumi putyu pan fifikenu fandangu kiikenu dejuve, matyu juntsa malunaa kumuinchi ñullanu Egiptosha dechuren suutadula ma bululu uyun tsaa mangala' miimuñu' mitya. Tsejtu entsaa jumulaa naa ñullanu sera' jimula bain naa-uwanuba tsa tsanguentsunu dejuve.
17 "Celebrem a festa dos pães sem fermento, porque foi nesse mesmo dia que eu tirei os exércitos de vocês do Egito. Celebrem esse dia como decreto perpétuo por todas as suas gerações.
18 Tsejtu ajke' chu'chayanu, 14 malu iñu, juntsa malunu yaju'kainsha pujkikarentsumi putyu pan fimin, juntsa chu'chayanun 21 malu tiyañu, juntsa yaju'kainsha jingue pujkikarentsumi putyu pan fintsunu dejuve.
18 No primeiro mês comam pão sem fermento, desde o entardecer do décimo quarto dia até o entardecer do vigésimo primeiro.
19 Juntsa mandishpai malu' mityaya ñulla' yasha pujkikaantsumi tsun jutyuve, matyu mun pujkikaraa pan fi' bain Israel chachilla' kejtsapala chun jutyu juka'laranu tsuve, naa vee tusha chumu chachi juju' bain, naa Israel chachi juju' bain.
19 Durante sete dias vocês não deverão ter fermento em casa. Quem comer qualquer coisa fermentada será eliminado da comunidade de Israel, seja estrangeiro, seja natural da terra.
20 Tsa' mitya tiba pujkikarentsumi puuyaa fityudei. Kumuinchi ñulla' yatalaya pujkikarentsumi putyu pan tene fifikenu dejuve, naa nuka dechu' bain, timi.
20 Não comam nada fermentado. Onde quer que morarem, comam apenas pão sem fermento".
21 Tsenñu Moisés kumuinchi Israel chachilla' bale rukulanu demikatu tsandimi: Ñulla' paandemeemee llupu kaa uveja, tsa jutyu'ba chibu kaana main mi'ke' kadei, tsangue' tute' Dapulla' livee kiñu fandangu kidei.
21 Então Moisés convocou todas as autoridades de Israel e lhes disse: "Escolham um cordeiro ou um cabrito para cada família. Sacrifiquem-no para celebrar a Páscoa!
22 Tsenmin juntsa asa shullanu kakidei, tsangue' bene isupu chi kaa ali ka', juntsa asachi ajtake', ya juukapanu cha'li uinamulanu bain, naa tin-era cha'linu bain munguidei. Tsejtu ñulla muba avindala faanu dejutyuve kayu danguindyuya.
22 Molhem um feixe de hissopo no sangue que estiver na bacia e passem o sangue na viga superior e nas laterais das portas. Nenhum de vocês poderá sair de casa até o amanhecer.
23 Tsenmalaa Yavé Egipto' chullanu tu'nu jindu, ya juukapatala pai cha'li uinamulanu bain, naa tin-era cha'linu bain asa katashu juntsaa, juntsa yanuya ne dapullainu tsuve. Tsejtaa Yavé ñulla' yashaya eepukaan jutyuve tutes nemunu. |src="CO00810b.tif" size="Col" loc="Exodus 12.22-23" copy="por cortesía de Cook Communications Ministries International © 1978 David C. Cook Publishing Co." ref="Éxodo 12.23"
23 Quando o Senhor passar pela terra para matar os egípcios, verá o sangue na viga superior e nas laterais da porta e passará sobre aquela porta; e não permitirá que o destruidor entre na casa de vocês para matá-los.
24 Tsa' mitya naa ñui bain, naa ñullanu sera' jimula bain, naa-uwanuba tsa tsanguen chunu detsuve.
24 "Obedeçam a estas instruções como decreto perpétuo para vocês e para os seus descendentes.
25 Tsejtu ñulla, Yavé tsanguenbera kenu tsuyu ti' kuwakenu juushu juntsa tusha vi-i' bain, naa-uwanuba entsa fandangu tsa tsanguentsunu dejuve.
25 Quando entrarem na terra que o Senhor prometeu lhes dar, celebrem essa cerimônia.
26 Tsenmala ñulla' kailla pake'meetu: ¿Nenñaa entsa fandangu kemuj den? detinmalaya,
26 Quando os seus filhos lhes perguntarem: ‘O que significa esta cerimônia? ’,
27 ñulla entsandi pakanu dejuve: Entsa animaanu Dapulla' livee kiñu fandanguchi tu'miya, Yavéchi ti' tu'tu dekiyu, ya Egipto' chullanu detu'nu uwanu Israel chachilla' chunu yatalaya tsaa ne dapulla-i', lala' paandelanuya livee kemuve ti' mandenganu, tinu dejuve, timi.
27 respondam-lhes: É o sacrifício da Páscoa ao Senhor, que passou sobre as casas dos israelitas no Egito e poupou nossas casas quando matou os egípcios". Então o povo curvou-se em adoração.
28 Tsejtu bene miitu, Yavé naa Moisésnu bain, Aarónnu bain naatiñuba Israel chachilla juntsangue kila.
28 Depois os israelitas se retiraram e fizeram conforme o Senhor tinha ordenado a Moisés e a Arão.
29 Tsejtu kejtaa kepe Yavé, kumuinchi Egipto' chumu chachilla' ajke' unbeena kayamulanuya detutekemi, matyu faraón' ajke' nanu tu'min, naa peesu pumula' ajke' nalanu bain detuteke', naa animaalachi llupu ajke' nalanu bain detutekemi.
29 Então, à meia-noite, o Senhor matou todos os primogênitos do Egito, desde o filho mais velho do faraó, herdeiro do trono, até o filho mais velho do prisioneiro que estava no calabouço, e também todas as primeiras crias do gado.
30 Tsenñu faraón bain, naa ya' bale chachilla bain, naa kumuinchi Egipto' chulla bain juntsa kepe dekujpa', dellakindya' vishkiriila. Tsaju' Egipto' chulla' yashaya nukaba pemu tsutyuuya jutyumi.
30 No meio da noite o faraó, todos os seus conselheiros e todos os egípcios se levantaram. E houve grande pranto no Egito, pois não havia casa que não houvesse um morto.
31 Tsenñu juntsa keperen faraón, Moisésnu bain, Aarónnu bain mikatu tsandimi: Enu delu' ji', ñulla Israel chachilla in chachillanu ba'ke' dejisa tenve. Tsejtu Yavénu naakenu deti'ba umaa ji' juntsanguiidei.
31 Naquela mesma noite o faraó mandou chamar Moisés e Arão e lhes disse: "Saiam imediatamente do meio do meu povo, vocês e os israelitas! Vão prestar culto ao Senhor, como vocês pediram.
32 Tsenmin naa ñulla' uvejala bain, chibula bain, naa ñulla' wagaala bain, naa buru juula bain demanga' miidei. Tsejtu naa inu bain Dioschi ura' isa ti' pa'dei, timi.
32 Levem os seus rebanhos, como tinham dito, e abençoem a mim também".
33 Tsejtu Egipto' chulla, Israel chachillanu te' malunu kikaala, entsa entsandindu: Te' demalui'shu juntsaa, depekeenu juve, tiitindu.
33 Os egípcios pressionavam o povo para que se apressasse em sair do país, dizendo: "Todos nós morreremos! "
34 Tsenñu Israel chachilla naa pan kenu umaa bejtaa pumu bain kayu pujkindyuren deka', pan bejta puntsumiba tsaa yala' jalichi debaingue' nanakila.
34 Então o povo tomou a massa de pão ainda sem fermento e a carregou nos ombros, nas amassadeiras embrulhadas em suas roupas.
35 Tsenmin Moisés naakidei tiñuba tsanguitu, Egipto' chullanu naa tiba uruchi keñu juula bain, naa lushi kenu jeruchi keñu juula bain, naa jali juula bain pa'la.
35 Os israelitas obedeceram à ordem de Moisés e pediram aos egípcios objetos de prata e de ouro, bem como roupas.
36 Tsenñu Yavé, Egipto' chullanu ura' tyainuke kikaañu' mitya, Israel chachilla titi depa'ñu bain tsa tsangue kuwala; tsenñaa Israel chachilla Egipto' chullanu tsaa tiba dechipake' mijiila.
36 O Senhor concedeu ao povo uma disposição favorável da parte dos egípcios, de modo que lhes davam o que pediam; assim eles despojaram os egípcios.
37 Israel chachilla Ramsés tunu demalu' miitu, Sucotshaa jila. Tsejtu naa supulanu bain, naa kaillanu bain mikajtu, matyu suutadu jiinuu unbee rukulanun mikaaren 600.000 ma juula.
37 Os israelitas foram de Ramessés até Sucote. Havia cerca de seiscentos mil homens a pé, além de mulheres e crianças.
38 Tsenmin yaiba naaju chachilla bain pure' mijiila, tsenmin naa uveja juula bain, chibu juula bain, naa wagaa juula bain, naa vee animaa wagaa keraala bain pure' mandakikila.
38 Grande multidão de estrangeiros de todo tipo seguiu com eles, além de grandes rebanhos, tanto de bois como de ovelhas e cabras.
39 Tsenmin yalanu Egipto' chullaren manguelarenchi ma kidekiñu, naa panda kikenuu tinbuba dekatatyu' mitya, yaichi pan kenu bejta' tsura kayu pujkindyu jumaa tajindetsu' mitya juntsaa akaala.
39 Com a massa que haviam trazido do Egito, fizeram pães sem fermento. A massa não tinha fermentado, pois eles foram expulsos do Egito e não tiveram tempo de preparar comida.
40 Israel chachilla Egiptobi 430 añu chumuwaala,
40 Ora, o período que os israelitas viveram no Egito foi de quatrocentos e trinta anos.
41 tsejtu 430 añu chunu malu tiyañu, juntsa malunuren Yavé' ma bululu suutadu juuñuu jumula Egipto tusha millai malu' miila.
41 No dia quando se completaram os quatrocentos e trinta anos, todos os exércitos do Senhor saíram do Egito.
42 Juntsa kepe, Yavé yalanu Egipto tusha mangalarendu washna' keenami. Tsenñu' mityaa Israel chachillanu bene sera' jimula bain naa-uwanuba añumee juntsa kepeya keekeena' Yavénu balengure' washi washinanuu dejuve.
42 Assim como o Senhor passou em vigília aquela noite para tirar do Egito os israelitas, estes também devem passar em vigília essa mesma noite, para honrar ao Senhor, por todas as suas gerações.
43 Yavé naa Moisésnu bain, Aarónnu bain entsandimi: Dapulla' livee kiñu fandanguchi entsaaya kiikenu dejuve. Israel chachi jutyulaya mu bain juntsa animaa tuta allanu finu dejutyuve,
43 Disse o Senhor a Moisés e a Arão: "Estas são as leis da Páscoa: Nenhum estrangeiro poderá comê-la.
44 tsaaren manda-i' taawasha kemu ruku lushinchi ati'kañu chumuya finuu juve, ya bain llu kika daakaya' inchi señas juwaashu juntsaa.
44 O escravo comprado poderá comer da Páscoa, depois de circuncidado,
45 Tsaju' vee tusha chumu chachi junu ñulla' tusha ne punbullaindu bain, naa vee chachi junu lushinchi taawasha ken chumu juu bain, juntsa animaa tuta alla finu jutyuve.
45 mas o residente temporário e o trabalhador contratado dela não comerão.
46 Tsenmin ma ya juushan fikenu dejuve, tsaju' naa ma petseba avindala talun dejutyuve, tsenmin naa ma takuba dyai-eren dejutyuve.
46 "Vocês a comerão numa só casa; não levem nenhum pedaço de carne para fora da casa, nem quebrem nenhum dos ossos.
47 Kumuinchi Israel chachilla tsaandene kenu dejuve.
47 Toda a comunidade de Israel terá que celebrar a Páscoa.
48 Tsandenna main vee tusha chumun ñulla' junga chutu, ya bain Dapulla' livee kiñu fandangu inchi tsanguive'nu tyashu juntsaa, ya bain, naa kumuinchi ya' bulula unbee rukulaya llu kika daakanu dejuve. Tsanguishu juntsaa tsanguive'nuu tiyanu dejuve, tsejtu juntsaimiya umaa ya bain juntsa tusha nakayamu Israel chachi juuñuu tiyainu tsuve. Tsaaren mu bain llu kika daakayajtulaya animaa alla fivetenuu dejutyuve.
48 "Qualquer estrangeiro residente entre vocês que quiser celebrar a Páscoa do Senhor terá que circuncidar todos os do sexo masculino da sua família; então poderá participar como o natural da terra. Nenhum incircunciso poderá participar.
49 Tsa' mitya naa ñuichi bain, naa vee tusha chumu ñuiba chumulachi bain, juntsa leiren junu tsuve, timi.
49 A mesma lei se aplicará ao natural da terra e ao estrangeiro residente".
50 Tsenñu Israel chachilla Yavé pa' Moisésnu bain, Aarónnu bain naatiñuba juntsanguila.
50 Todos os israelitas fizeram como o Senhor tinha ordenado a Moisés e a Arão.
51 Tsejtu Yavé juntsa malunuren Israel chachillanu Egipto tusha, suutadulaaba dejuñu ma bululu uyun tsaa demangalaami.
51 No mesmo dia o Senhor tirou os israelitas do Egito, organizados segundo as suas divisões.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Êxodo 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.