Romanos 2

Yakʼusda bughunek: k’andit khunek neba lhaidinla (CAFNT) vs ARA

Sair da comparação
ARA Almeida Revista e Atualizada 1993
1 'Et nyun ndi dustl'us k'eyailhtuk hoh soo cho dints'o ih? K'us ndan nuhtah dudulh dune ghu yalhtuk tink'us 'úhut'en hubugha, 'et dich'oh chah 'alha tink'us 'ut'en. 'Et dich'oh chah khúyanaltuk hoh 'utni. Dich'oh chah whuz na'a zeh ne'ut'en.
1 Portanto, és indesculpável, ó homem, quando julgas, quem quer que sejas; porque, no que julgas a outro, a ti mesmo te condenas; pois praticas as próprias coisas que condenas.
2 Whunulh'en, t'ets'onínzun, Yak'usda dune tink'us na'a 'uhut'en t'eh, ts'ah'un na'a huba nahuteyeh ho' hoont'ah.
2 Bem sabemos que o juízo de Deus é segundo a verdade contra os que praticam tais coisas.
3 Nyun chah tink'us na'a 'int'en t'eh, 'ink'ez nyulh dune ba nahinyeh t'eh, 'et Yak'usda whuz na'a mba nachahutesyeh ninzun ih?
3 Tu, ó homem, que condenas os que praticam tais coisas e fazes as mesmas, pensas que te livrarás do juízo de Deus?
4 'Ink'ez Yak'usda lhe'whuldzuh nts'un únzoo 'ink'ez 'aw nyulh chahunlhúch'e. 'Et 'ants'i ih mba' hoont'ah? 'Awhuz ih t'ewhunuzínzun Yak'usda nts'un únzoo, nyeni nahaduno'ah ka huba' hoont'ah?
4 Ou desprezas a riqueza da sua bondade, e tolerância, e longanimidade, ignorando que a bondade de Deus é que te conduz ao arrependimento?
5 'Et whunts'ih 'aw ndzi náchaduní'al. 'Et zeh 'iltsi'. 'Et huwa ndet dzin Yak'usda ye hunilch'oh dune hubunalhts'et hawhélts'ut suli t'eh, 'et sih ts'ah'un na'a dune ba nahuteyeh,
5 Mas, segundo a tua dureza e coração impenitente, acumulas contra ti mesmo ira para o dia da ira e da revelação do justo juízo de Deus,
6 'et hoh 'ilho ahli hoh nuhwhe'ut'en bugha Yak'usda nuhwhuba 'uk'elha whutelhtsilh.
6 que retribuirá a cada um segundo o seu procedimento:
7 Bulunah 'aw whechahítsaz hoh ts'ah'un na'a 'uhut'en. 'Et nduhút'en hubugha Yak'usda budóolhti, hincha uboolhtsilh, 'ink'ez 'ahoolhyez dachahútesa 'et hits'u húkwa' ninzun. 'Et nduhint'un dune Yak'usda 'ilhuz wheni hiye khutenalh bugha óote'alh.
7 a vida eterna aos que, perseverando em fazer o bem, procuram glória, honra e incorruptibilidade;
8 'Et whunts'i bulunah dune k'úwhulh'ai, dich'oh zeh duk'ah ts'ih ne'hutet'en hukwa' huninzun. 'Ink'ez khunek 'alha 'int'ah, 'i k'unucha'hust'en, tink'us zeh 'uhet'ilh. Ndunnah dune Yak'usda tube whúske hoh huba nahuteyeh.
8 mas ira e indignação aos facciosos, que desobedecem à verdade e obedecem à injustiça.
9 'En wheoonujut hoh dzuh nahutedoh. K'us ndan dune tink'us zeh 'uhut'en, Lizwif choo 'ink'ez 'udun yun k'ut whut'en chah.
9 Tribulação e angústia virão sobre a alma de qualquer homem que faz o mal, ao judeu primeiro e também ao grego;
10 'Et whunts'ih Lizwif choo 'ink'ez 'udun yun k'ut whut'en chah, ndan hubutah ts'ah'un 'uhet'ilh, 'en Yak'usda hubudutélhti, hincha hubutelhtsilh, 'ink'ez hubudzi dutéghel.
10 glória, porém, e honra, e paz a todo aquele que pratica o bem, ao judeu primeiro e também ao grego.
11 Yak'usda ndi yun k'ut dune ts'iyanah 'ilho lhulhúgha nenílh'en 'et huwa.
11 Porque para com Deus não há acepção de pessoas.
12 'Et ndunnah Moses be' dustl'us t'ehinízun, lubeshi 'uhulh'en t'eh, ndi dustl'us bu'et 'ilhuz wheni dzuh nuhatedoh. 'Ink'ez ndan Moses be' dustl'us t'ehinínzun, lubeshi 'uhulh'en t'eh, 'uk'une'úsduguz, 'i bugha huba nahutedeh.
12 Assim, pois, todos os que pecaram sem lei também sem lei perecerão; e todos os que com lei pecaram mediante lei serão julgados.
13 Njan whunulh'en, ndunnah Moses be' dustl'us 'ants'i 'et yoozélhts'ai, 'aw Yak'usda ba ts'ah'un cha'hít'ah. 'Et whunts'ih ndunnah Moses be' dustl'us hik'úne' 'ust'en, 'en tinta' hunt'en Yak'usda huba hoolah whutelhtsilh.
13 Porque os simples ouvidores da lei não são justos diante de Deus, mas os que praticam a lei hão de ser justificados.
14 'Udun yun k'ut whut'en Moses be' dustl'us 'aw chahiyust'ih, 'et whunts'ih yinkak húdelhts'i huwa ndi dustl'us hik'úne' 'ust'en t'eh, 'ants'i t'ehinínzun huba li'hoont'ah.
14 Quando, pois, os gentios, que não têm lei, procedem, por natureza, de conformidade com a lei, não tendo lei, servem eles de lei para si mesmos.
15 'En Moses be' dustl'us k'una'a hik'úne' 'ust'en t'eh, 'ants'i hubudzi k'ut 'uk'ununa'úsduguz huba li'hoont'ah. 'Et neyuh ts'ih bugha t'ets'oninzun 'i bugha dahínt'ah, 'et whuz na'a nts'e na'a dahút'en t'ehonínzun, whulahtah tink'us na'a 'uhoont'ah, k'us ts'ah'un na'a 'uhoont'ah, 'et dudzi yuh ts'ih t'ehonínzun.
15 Estes mostram a norma da lei gravada no seu coração, testemunhando-lhes também a consciência e os seus pensamentos, mutuamente acusando-se ou defendendo-se,
16 Ndet dzin Yak'usda dune ba nahuteyeh, nts'oh whu'iz hoh ne'hust'en, 'et Sizi Gri huba nahuteyeh. 'Et ndi sughunek unzoo, 'i dune be hodulh'eh 'et whuz un'a ndutni.
16 no dia em que Deus, por meio de Cristo Jesus, julgar os segredos dos homens, de conformidade com o meu evangelho.
17 Lizwif inli 'ink'ez ndi k'eyailhtuk t'eh, nyun Moses be' dustl'us but'anínintan, 'et Yak'usda ts'un ténadusdli dini 'et hoh duba nainzoo.
17 Se, porém, tu, que tens por sobrenome judeu, e repousas na lei, e te glorias em Deus;
18 Nyun Yak'usda ndet nts'u hukwa' ninzun t'ewhunínzun. Moses be' dustl'us hubugha whenyunelhtan 'et tink'us 'uhoont'ah 'ink'ez ts'ah'un na'a 'uhoont'ah t'ewhunínzun.
18 que conheces a sua vontade e aprovas as coisas excelentes, sendo instruído na lei;
19 'Ink'ez 'udun yun k'ut whut'en hodilh'eh nduninzun, 'et huwa dune chawhes'en ndult'ah bula óontun ninzun, 'ink'ez dune tsahólhgus yuh hudélhts'i li'int'ah, 'en huba be whét'en huba usdli ninzun.
19 que estás persuadido de que és guia dos cegos, luz dos que se encontram em trevas,
20 'Ink'ez 'udun yun k'ut whut'en 'uskehyaz whusnik li'hint'ah hubunínzun, 'et whuz na'a whebudolh'eh ninzun. Moses be' dustl'us int'i, 'et huwa 'i bugha ts'iyawh t'eoonínzun na'dunínzun. Ndai tink'us na'a 'ink'ez ts'ah'un na'a 'int'ah t'eoonínzun na'dunínzun.
20 instrutor de ignorantes, mestre de crianças, tendo na lei a forma da sabedoria e da verdade;
21 Ts'iyanah hodulh'eh dini. Di ka nyunch'oh nacha'dunuzíltun? Lhe'díni, 'uyoon dune ubudíni, “Udunooht'ih gunih!” Nyun chah tulih 'undunint'ih?
21 tu, pois, que ensinas a outrem, não te ensinas a ti mesmo? Tu, que pregas que não se deve furtar, furtas?
22 'Uyoon chah ndúbudini, “Ts'ekoo k'us dune bulh tinta' ooht'en gunih!” Nyun chah tulih 'et ndint'en? “Uk'edéltsi ts'u dusnik,” dini, 'et whunts'ih 'uk'edéltsi ts'un ténahududli ts'ih, 'alha ih 'aw hubuluglez hoonliyaz chazílhchoot bé' tant'ilh wheni?
22 Dizes que não se deve cometer adultério e o cometes? Abominas os ídolos e lhes roubas os templos?
23 Dune dini Moses be' dustl'us dalzoo, 'et whunts'ih bughunek k'inyis t'eh, Yak'usda 'aw chadílhti ho' 'int'en. 'Aw ih hubugha nuní chanuzinzut?
23 Tu, que te glorias na lei, desonras a Deus pela transgressão da lei?
24 Nuhwheni nuhwhugha 'udun yun k'ut whut'en Yak'usda ch'a yahalhtuk. Soo whuz na'a Yak'usda be' dustl'us 'utni hukw'u na'a cha'whust'en.
24 Pois, como está escrito, o nome de Deus é blasfemado entre os gentios por vossa causa.
25 'Et hukwa buka dune inli, 'i k'ut nyuhúzt'us t'eh, 'et hoh nyehóodet'en Lizwif 'unint'ah. 'Ink'ez Moses be' dustl'us buk'úne' zint'en t'eh, nyuhúzt'us mba hóonzoo. 'Et whunts'ih Moses be' dustl'us 'aw buk'únucha'zint'en t'eh, njan nyuhúzt'us 'aw hoonli chahóolah.
25 Porque a circuncisão tem valor se praticares a lei; se és, porém, transgressor da lei, a tua circuncisão já se tornou incircuncisão.
26 Njan whunulh'en 'udun yun k'ut whut'en ndet Moses be' dustl'us buts'u húkwa' ninzun tuné' hut'en t'eh, 'et 'ants'i hubuhúzt'us li'hoont'ah, 'et nduchabahilil whunts'i.
26 Se, pois, a incircuncisão observa os preceitos da lei, não será ela, porventura, considerada como circuncisão?
27 'Et 'udun yun k'ut whut'en ndet Yak'usda buts'u húkwa' ninzun tuné' hut'en t'eh, ndi tuné' hut'en, 'i gha nuhwhuba nahutedeh. Nuhwheni Lizwif, hubuhánt'az 'et whunts'ih Moses be' dustl'us k'unahyuz 'et huwa lubeshi 'ulh'en ahli.
27 E, se aquele que é incircunciso por natureza cumpre a lei, certamente, ele te julgará a ti, que, não obstante a letra e a circuncisão, és transgressor da lei.
28 Ndunnah Lizwif hinli 'ink'ez hubuhúzt'us Moses be' dustl'us k'una'a t'eh, 'et nduhúja whunts'i, 'aw ts'ah'un Yak'usda budune chahílah.
28 Porque não é judeu quem o é apenas exteriormente, nem é circuncisão a que é somente na carne.
29 'Et whunts'ih ndunnah ndet Moses be' dustl'us hubuts'u húkwa' ninzun hoh túne' hust'en t'eh, 'aw 'en zeh soo Yak'usda budune hinli. 'En soo Lizwif 'uhint'ah. Ndoni bugha 'ants'i Moses be' dustl'us buk'una'a hubudzi k'ut hiyúzt'us be hóodet'en, 'aw Moses be' dustl'us k'una'a ílah. 'En Yak'usda hubudutélhti, 'aw dune ilah.
29 Porém judeu é aquele que o é interiormente, e circuncisão, a que é do coração, no espírito, não segundo a letra, e cujo louvor não procede dos homens, mas de Deus.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.