Mateus 16
Yakʼusda bughunek: k’andit khunek neba lhaidinla (CAFNT) vs NTLH
1 'Aw 'et ndunnah Pharisee 'ink'ez Sadducee chah, 'en highu nindel 'ink'ez hiyóolhdzih hoh hiyoodulhkut, “'Aw ih yak'uz whuts'un hooncha tune' whut'en, whunénolhtun ghaít'ah?”
1 Alguns fariseus e alguns saduceus foram falar com Jesus. Eles queriam alguma prova contra ele e por isso pediram que ele fizesse um milagre para mostrar que o seu poder vinha mesmo de Deus.
2 'Et ndo búlhni, “'Et hulhgha ts'ih nduk whunulh'en. 'Et whudulk'un t'eh, 'et dzin hoonzoo tele dahni.
2 Mas Jesus respondeu:
3 'Et bundada kw'us bulh dulk'un suli whunulh'en t'eh, 'aw 'et zeh whudutetsi' dahni. Nuhwheni duba nahdzoo ahli! 'Et nduk dawhut'en, 'et t'eoonáhzun. 'Et whunts'ih ndoh whugha whudezulh dawhut'en, 'et ndet 'uwhulhni, 'aw t'eoonuzáhzun!
3 E, de manhã, cedo, dizem: “Vai chover porque o céu está vermelho-escuro.” Olhando o céu, vocês sabem como vai ser o tempo. E como é que não sabem explicar o que querem dizer os sinais desta época?
4 Njan k'an ndoh whudezulh, 'en lubeshi ts'un ne'hut'en 'uhint'ah. 'Ink'ez 'ahoolhyez dune ts'eke bulh tinta' hutet'ilh, 'et zeh whuts'un hunint'uk. 'Ink'ez hooncha huwa 'ét'en whuntelh'ilh hukwa' nahzun. 'Et whunts'ih 'aw hooh'en nuhghu hólts'it ghaít'ah. 'Et nts'e na'a Jonah bulh dáhooja inle, 'et zeh whuteh'ilh ho' hoont'ah!” hubúlhni, 'ink'ez bughu whenája.
4 Como o povo de hoje é mau e sem fé! Vocês estão me pedindo um milagre, mas o milagre de Jonas é o único sinal que lhes será dado. Então ele saiu e foi embora.
5 'Aw 'et nyan yahuzki hoh yugha hoodul'eh lhes nahodelhúnah.
5 Quando os discípulos atravessaram para o lado leste do lago, esqueceram de levar pão.
6 'Et Sizi ndo búlhni, “'Ahoolhyez wheni khahdli ndunnah Pharisee 'ink'ez Sadducee chah, 'en bules untuldoh, 'i ch'a.”
6 Jesus disse:
7 'Et 'ahoh lhulh yawhehunilhtuk, “'Et 'aw lhes chats'ít'ih 'et huwa 'utni.”
7 Aí os discípulos começaram a dizer uns aos outros: — Ele está dizendo isso porque não trouxemos pão.
8 'Et Sizi t'eoonanzin, 'et ndo búlhni, “Nuhwheni be 'alha' hoont'ah, 'i unsol! 'Et huwa 'udahni. 'Aw lhes whusachah'al, 'et huwa ih 'et howu yalhtuk?
8 Jesus ouviu o que eles estavam dizendo e perguntou:
9 'Awhuz ih 'aw ts'ah'un t'eoonuzahzun? 'Aw whunachazulhunik hoh ih skwulai lhes 'i be 5,000 hubugha náh'ai, 'ink'ez daltsuk k'its'ai ts'utezkat, 'i 'ilhunawehla?
9 Ainda não entenderam? Não lembram dos cinco pães que eu parti para cinco mil homens? Quantos cestos vocês encheram?
10 'Et doo chah skwunlai 'o at nankoh lhes 'i be 4,000 hubugha ináh'ai, 'et daneltsuk k'its'ai ts'uhtézkat, 'i 'ilhunawehla?
10 E aqueles sete pães para quatro mil homens? Quantos cestos vocês encheram?
11 'Et nts'e na'a aht'ah t'eoonuzahzun, 'aw lhes hubugha nohwhulh yachasulhtuk? 'Uda ndun whudúsni, ndunnah Pharisee 'ink'ez Sadducee chah, 'en bules untuldoh, 'i bughohle, 'i bughi yálhtuk ho' dusni.”
11 Vocês não entendem que eu não estou falando a respeito de pães? Tenham cuidado com o fermento dos fariseus e dos saduceus!
12 'Et 'ahoh t'ehoninzun ndunnah Pharisee 'ink'ez Sadducee chah, dune huhodulh'eh, 'et whuch'a buch'a huwahli, 'et 'uwhulhni. Ndi lhes bulh untuldoh, 'i ch'a huwahli ni ilah hoh 'utni.
12 Então os discípulos entenderam que ele não estava dizendo que tivessem cuidado com o fermento usado no pão, mas com os ensinamentos dos fariseus e dos saduceus.
13 'Et Sizi Caesarea Philippi buyun k'uz whinya hoh yugha hoodul'eh, 'en huboodulhkut, “Si yinkak dune ye' 'ust'ah. 'Et whunts'ih n'awh dune, ndan hoh 'ust'ah hutni?”
13 Jesus foi para a região que fica perto da cidade de Cesareia de Filipe. Ali perguntou aos discípulos:
14 'Et 'uhiyúlhni, “Bulunah, 'en nyun John dune too be 'ulh'en 'int'ah hutni. 'Et bulunah chah, nyun Elijah 'int'ah hutni. 'Et 'onghunnah chah, nyun Jeremiah 'int'ah hutni. 'Ink'ez bulunah nyun nus whunilh'en 'ilhunuh 'int'ah hutni.”
14 Eles responderam: — Alguns dizem que o senhor é João Batista; outros, que é Elias; e outros, que é Jeremias ou algum outro
15 'Et ndo búlhni, “Nuhwheni do, ndan 'ust'ah dahni?”
15 — E vocês? Quem vocês dizem que eu sou? — perguntou Jesus.
16 'Et Simon Peter yatelhtuk hoh ndi yúlhni, “Nyun ndun Christ, Yak'usda khuna, 'en buYe' 'unint'ah.”
16 Simão Pedro respondeu: — O senhor é o
17 'Et Sizi ndi yúlhni, “Simon Jonah buye', degha nus hoonzoo nghá whults'ut! Ndet sudini, 'et 'aw ndi yun k'ut dune, 'en ilah nyunalhts'et hahó'ai. Se'aBá yak'uz usda, 'en nyunalhts'et haho'ai.
17 Jesus afirmou:
18 'Ink'ez nyun Peter 'int'ah. 'Et ndi tse 'i k'ut suluglez neootes'alh. Njan ndun kwuncho ulhtus, 'i yuh ts'ih haindel, 'en whunts'ih 'aw whuch'a' hoolhdeh ghaít'ah.
18 Portanto, eu lhe digo: você é Pedro, e sobre esta pedra construirei a minha Igreja, e nem a morte poderá vencê-la.
19 Nts'e yak'uz hubudayi cho usda, whuz be da'dutut'aih, 'i ntl'ates'alh. 'Et ndi yun k'ut ndai whedinguz, 'i 'et 'uda yak'uz chah whuz na'a zeh whedint'uk. 'Et ndai ndi yun k'ut k'unada'uk, 'i 'et yak'uz chah 'uda whuz na'a zeh k'una'tet'uk.”
19 Eu lhe darei as chaves do
20 'Et yugha hoodul'eh khunekti be ndo búlhni, “Khun teh 'uyoon dóohni gunih, si Sizi ndun Christ, 'en 'ust'ah.”
20 Então Jesus ordenou que os discípulos não contassem a ninguém que ele era o Messias.
21 'Et wheghah whezulh whuts'un Sizi yugha hoodul'eh, 'en wheóobunulhtun nus daootenilh 'et. Nts'e na'a Jerusalem ts'ih teyalh. 'Et keyah ndunnah dune netsuh whudelhdzulh, 'ink'ez náwhulnuk bumoodih, 'ink'ez Moses be' dustl'us 'uk'ununa'úsduguz chah, 'en bube lhat hoh dzuh nuhítelhdzut, 'ink'ez hituzelhghelh. 'Et whulh tat dzin, 'et dinadutédalh.
21 Daí em diante, Jesus começou a dizer claramente aos discípulos: — Eu preciso ir para Jerusalém, e ali os líderes judeus, os chefes dos sacerdotes e os
22 'Et Peter, 'en Sizi yílhchoot, 'udun neínilhti 'ink'ez hukwa' yudáni, “SMoodihti nyun Yak'usda ngha te'untezeh! 'Aw nyulh 'et ndúhoneh ghaít'ah!”
22 Então Pedro o levou para um lado e começou a repreendê-lo, dizendo: — Que Deus não permita! Isso nunca vai acontecer com o senhor!
23 Peter yuts'un nalhú'a 'ink'ez ndi yúlhni, “Satan sut'ak ninínyih! Nyun yooya suzilhts'i! Yak'usda nts'e na'a dat'en, 'et 'aw howu nuni chanuzinzut. Ndi yun k'ut dune nts'oh tuné'hut'en, 'et hukw'una'a zeh nuni ninzut!”
23 Jesus virou-se e disse a Pedro:
24 'Et Sizi yugha hoodul'eh ndo búlhni, “Ndan dune se'ut'en k'ah oot'en ka sunteyalh hukwa' ninzun t'eh, ndi yun k'ut dats'ínt'ah, 'et ts'iyawh whula dootnih, 'ink'ez dulhdulalhgus yóolhchoot 'ink'ez suntooya.
24 E Jesus disse aos discípulos:
25 'Et huwa ndan ye khuna hotelhyih hukwa' ninzun t'eh, 'en tinta hóte'alh. 'Et whunts'ih ndan ye khuna si sugha tinta ooní'ai t'eh, 'en ye khuna 'i nahíte'alh.
25 Pois quem põe os seus próprios interesses em primeiro lugar nunca terá a vida verdadeira; mas quem esquece a si mesmo por minha causa terá a vida verdadeira.
26 'Et huwa dune ndi yun 'i ndulhcho bube'ildzun yúzdli t'eh, 'ink'ez duzul 'i tinta iní'ai t'eh, ndet buba whutézoo? 'Ink'ez dich'oh duzul nayitélcholh hukwa' ninzun t'eh, di k'elha simba duzul nahíyoket?
26 O que adianta alguém ganhar o mundo inteiro, mas perder a vida verdadeira? Pois não há nada que poderá pagar para ter de volta essa vida.
27 'Et huwa yinkak dune ye' whusateyalh, ndai be'aBá ye dezti, 'i 'ink'ez bulizas, 'en hubulh, 'et whusainya t'eh, nts'e na'a ts'iyannah dahét'en, whuz na'a 'ilhunah hoh buba k'elha whutele.
27 Pois o
28 Soo ts'ah'un na'a ndun whudusni, bulunah njan nuhudelhúya, 'en dahutetsah whutsuh 'et whuts'un yinkak dune ye' nts'e na'a hubudayi cho tele, 'en whuz de úyalh huyuntelh'ilh.”
28 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: estão aqui algumas pessoas que não morrerão antes de verem o Filho do Homem vir como Rei.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.