Lucas 20
Yakʼusda bughunek: k’andit khunek neba lhaidinla (CAFNT) vs NAA
1 'Et hoh da 'et 'ilhudzin ndez na'a 'et ndúhooja. Luglez whucho Sizi dune hoodulh'eh hoh khunek unzoo, 'i be hubulh yalhtuk hoh nawhulnuk degha nus dézti, 'ink'ez Moses be' dustl'us 'uk'ununa'usdúguz chah, 'ink'ez ts'iyannah dune netsuh whudelhdzulh, 'en khunek be hik'udughaínya.
1 Aconteceu que, num daqueles dias, estando Jesus a ensinar o povo no templo e a evangelizar, chegaram os principais sacerdotes e os escribas, juntamente com os anciãos,
2 'Ink'ez 'uhiyúlhni, “Nedini ndai bugha dune bugha ndoh 'int'ah hoh ndi 'ut'en oowaghina? K'us ndan ntl'ahón'ai hoh 'udini?”
2 e lhe perguntaram: — Diga-nos com que autoridade você faz estas coisas? Ou quem lhe deu esta autoridade?
3 'Et whunts'ih ndo búlhni, “Si chah 'ilhunuh hukwa nuhoodutelhkut, 'et úsudáhni,
3 Jesus respondeu:
4 nts'e na'a John dune too be 'úlh'en? Ndan yutl'aho'ai dune too be telh'ilh huba? Yak'uz ts'ih tulih hawhélts'ut, k'us ndi yun k'ut dune tulih ts'ih hawhélts'ut?”
4 O batismo de João era do céu ou dos homens?
5 Dich'oh lhtah howu yahalhtuk 'ink'ez 'ulhadutni, “Et yak'uz whuts'un tulih hawhélts'ut ts'utni t'eh, 'Et di ka John nuhwhuba 'alha' cha'dusnih, nedóni.
5 Então discutiram entre si: — Se dissermos: “Do céu”, ele dirá: “Por que não acreditaram nele?”
6 'Et whunts'ih dune ts'ih hawhélts'ut, ts'utni t'eh, 'et dune ts'iyannah tse be nehooghan. John 'en nus whunilh'en 'int'ah 'et huba 'alha 'uhoont'ah 'et huwa.”
6 Mas, se dissermos: “Dos homens”, o povo todo nos apedrejará, porque está convicto de que João era profeta.
7 'Et Sizi ndi hiyulhni, “Aw nts'ez de hawhélts'ut t'ets'onízun.”
7 Por fim, responderam que não sabiam de onde era.
8 'Ink'ez Sizi ndo búlhni, “Ndai be dune bugha ndoh 'ust'ah hoh ndi njan nduwhúlh'en, 'et si chah 'aw nuhwhudóosni ghaít'ah.”
8 E Jesus lhes disse:
9 'Aw 'et 'uyoo khunek be whúts'odul'eh, 'i be hubulh yawhénilhtuk hoh njan ndutni, “Ilhunuh dune haniyeh k'et mai too mai 'ananla. 'En njan haniyeh k'et ndunnah há' nulhyeh bughu whulh'ai, 'ink'ez sa whuts'un nilhdza keyah ts'ih whinya.
9 A seguir, Jesus passou a contar ao povo esta parábola:
10 'Aw 'et mai oonteje néwhuninzut hoh 'ilhunuh 'ulhna hubuts'ú wheyalh'a. 'Et ndai mai buts'ítekulh, 'i bulah higha ínoodzaih. 'Et whunts'ih ndunnah haníyeh k'et bughu whulh'ai, ndun 'ulhna yahíyalhchus 'ink'ez, whenáhinanyoot.
10 No devido tempo, mandou um servo aos lavradores para que lhe dessem do fruto da vinha. Mas os lavradores, depois de espancá-lo, o despacharam de mãos vazias.
11 'Et doo chah 'uyoon 'ulhna buts'ú whelh'a. 'En chah yahíyalhchus, 'ink'ez hooya hiyulhtsi, 'ink'ez 'en chah, whenáhinanyoot.
11 Em vista disso, enviou-lhes outro servo, mas também a este espancaram e, depois de insultá-lo, despacharam de mãos vazias.
12 'Et búlh tanah dude 'ustl'en buts'ú whelh'a. 'En chah nukai hiyulhtsi 'ink'ez tináhinino.
12 Mandou ainda um terceiro; também a este, depois de feri-lo, expulsaram.
13 'Et haníyeh k'et whut'i 'utni, ‘Daoosneh chah simba? Sich'oh suye' buk'esi', 'en buts'ítoolh'a. 'En tulih hiyan'en t'eh, 'int'ah k'una'a né'hiyoolh'en,’ ni.
13 Então o dono da vinha disse: “Que farei? Enviarei o meu filho amado; talvez o respeitem.”
14 'Et whunts'ih ndunnah bughu whulh'ai hitelh'en hoh 'et 'ulhódutni, ‘Ndun 'en nyoo haníyeh k'et bube'ildzun 'en buye' 'út'en. Ts'uzoolhghelh! 'Et t'eh ndet buts'ó telts'ulh ts'iyawh 'et ndúwhulcho hoh nets'ó toolts'it.’
14 — Mas, quando os lavradores viram o filho, começaram a discutir entre si: “Este é o herdeiro; vamos matá-lo, para que a herança seja nossa.”
15 'Et njan haníyeh k'et tináhinino 'ink'ez hizelhghi. 'Et huwa soo cho 'ún whudusni, ndan haníyeh k'et bube'ildzun hoonli, dabóoleh simba?
15 E, lançando-o fora da vinha, o mataram.
16 Ndez na'a njan dutenilh, whusanátedalh 'ink'ez ndunnah mai k'et bughu whulh'ai, 'en ts'iyawh hoolah hubutelhtsilh. 'Ink'ez bumai haníyeh k'et 'uyoon, 'en bugha íte'alh.” 'Et dune hohodánts'o hoh 'uhutni, “Aw uncha 'et nduchahóonil!”
16 Virá, exterminará aqueles lavradores e entregará a vinha a outros. Ao ouvir isto, disseram: — Que tal não aconteça!
17 'Et Sizi hubunilh'en 'ink'ez 'utni, “Ndi Yak'usda bughunek daja ni hoh 'uk'e'eduguz,
17 Mas Jesus, com o olhar fixo neles, disse:
18 Ndunnah ndi tse hik'elts'ut, 'en ts'iyawh yahutelkulh. 'Ink'ez ndunnah ndi tse buk'édilts'ut, ts'iyawh hoolah hutele.”
18 Todo o que cair sobre esta pedra ficará em pedaços; e aquele sobre quem ela cair ficará reduzido a pó.
19 Ndunnah Lizwif náwhulnuk bumoodih, 'ink'ez ndunnah Moses be' dustl'us 'uk'ununa'úsduguz, 'en chah, 'et soo 'et dzeh 'uhunet'oh, 'en Sizi hiyólhchoot hukwa' hut'en. 'Et whunts'ih ndunnah dune hubé hunuljut 'et hubugha 'aw 'uhooneh ghaít'ah. T'ehoninzun ndi khunek bé whuts'odul'eh, 'i be didut buch'a yalhtuk hoh 'utni 'et huwa.
19 Naquela mesma hora, os escribas e os principais sacerdotes procuravam prender Jesus, porque entenderam que ele havia contado essa parábola contra eles; mas temiam o povo.
20 'Ink'ez highunli, 'ink'ez ts'ah'un 'int'ah na'dudil'i nunúl'i, 'en hits'un whehíyalh'a. 'En khun teh Sizi ye yalhtuk, 'i bugha hiyoolhgooh. 'Et t'eh yun k'ut whut'en bumoodih yutl'ahíyoolhtelh. 'En 'int'ah hoolhtus tune'út'en ne'ut'en, 'ink'ez ts'iyannah k'une' 'ul'en.
20 Eles passaram a vigiar Jesus. Enviaram espiões que se fingiam de justos para ver se o apanhavam em alguma palavra, a fim de entregá-lo à jurisdição e à autoridade do governador.
21 'Et nunúl'i hiyoodulhkut, “Whunehodulh'eh t'ets'oninzun ts'ah'un na'a yailhtuk. Ts'iyannah mba lhgha 'int'ah. 'Et ts'ah'un na'a Yak'usda k'una'a dune hodilh'eh.
21 Então lhe perguntaram: — Mestre, sabemos que o senhor fala e ensina corretamente e não se deixa levar pela aparência das pessoas, mas ensina o caminho de Deus segundo a verdade.
22 Nedini ndi yun hik'elha hiyilh'i, 'i tax hiyúlhni, 'i 'et ts'ah'un tulih 'uhoont'ah hoh hubudayi cho Caesar 'en buba k'elha ts'uyoolhtsilh, k'us 'awundooh tulih?”
22 É lícito pagar imposto a César ou não?
23 'Et whunts'ih Sizi t'eooninzun 'aoonilhka 'uhutni. 'Ink'ez ndo búlhni, “Di ka sóolhdzih?
23 Mas Jesus, percebendo a artimanha deles, respondeu:
24 De' nusooneya sunalhts'et nah'a! Ndan bunen 'ink'ez boozi chah 'uk'une'úsduguz?” 'Et 'uhiyúlhni, “Hubudayi cho Caesar 'int'ah.”
24 — Mostrem-me um denário. De quem é a figura e a inscrição? Eles responderam: — De César. Então Jesus lhes disse:
25 'Et Sizi 'utni, “Et huwa ndai hubudayi cho Caesar bube'ildzun, 'i butl'anáyahle. 'Ink'ez ndai Yak'usda bube'ildzun, 'i chah Yak'usda tl'anáhle.”
25 — Pois deem a César o que é de César e a Deus o que é de Deus.
26 Ndai khunek be dune hubulh yailhtuk, 'i bugha 'aw huyoolhgooh ghaít'ah. 'Et njan ts'iyannah nalh hubudáni hoh tube huba hooncha suli, 'ink'ez ndunnah nunúl'i, 'en ts'iyawh t'ehudínil.
26 Não puderam apanhá-lo em palavra alguma diante do povo; e, admirados da sua resposta, calaram-se.
27 'Et bulunah Saducee Sizi highu nindel. 'En 'uhutni dats'úzsai 'ink'ez 'aw nats'ukhóotnah ghaít'ah. 'Ink'ez hiyoodulhkut,
27 Chegando alguns dos saduceus, que dizem não haver ressurreição,
28 “Dune hoodulh'eh njan Moses daztet'ilh neba 'uk'e'anguz ho' hoont'ah. 'Et 'ilhunuh dune buzkeh hoolah hoh dazsai 'ink'ez bu'at khuna t'eh, ndun dune bulhutsin 'en dughe inle yughu naooda huba' hoont'ah. 'Ink'ez bubuzkeh whúzdli t'eh, 'et ndunnah buzkeh ndan dazsai, 'en boozi hiyóolhchoot huba' hoont'ah.
28 perguntaram a Jesus: — Mestre, Moisés nos deixou escrito que, se um homem casado morrer sem deixar filhos, o irmão desse homem deve casar com a viúva e gerar descendentes para o falecido.
29 'Et 'uhoont'ah skwunlat 'o 'at nanah lhulhutsinkah hoonli. 'En 'udetsah whudelhdzulh, 'en 'at ut'i. 'Ink'ez 'aw buzkeh hoolah hoh dazsai.
29 Ora, havia sete irmãos: o primeiro casou e morreu sem filhos;
30 'Et bulh nánah 'en ndun ts'eke yughu nasda. 'En chah ndun dune buzkeh hoolah hoh dazsai.
30 o segundo
31 'Et bulh tanah, 'en chah yughu nasda. 'Et whuz na'a zeh ts'iyawh skwunlat 'o 'at nanah 'en ts'iyawh ndun ts'eke highu dálts'i. 'Ink'ez ts'iyawh bubuzkeh chahóolel hoh yahadla.
31 e o terceiro também casaram com a viúva, e assim foi com os sete. Todos morreram sem deixar filhos.
32 'Et 'udek'elh'az ndun ts'eke 'en chah dazsai.
32 Por fim, morreu também a mulher.
33 'Et ndet dune dinadidel t'eh, ndun ts'eke ndan bu'at tele? Ndunnah skwunlat 'o 'at nanah, 'en ts'iyawh ndun ts'eke 'en hubughinda 'et huwa.”
33 Portanto, na ressurreição, de qual deles a mulher será esposa? Porque os sete casaram com ela.
34 'Et Sizi ndo búlhni, “Dune 'ink'ez ts'ekoo teh ndi yun k'ut ts'iyawh lhgho delhts'i.
34 Jesus respondeu:
35 'Et ndet hoh t'eh whusawhútelts'ulh hoh ndunnah Yak'usda ba hoonzoo hoh bughá whults'ut yaidla tah dinahudutédulh 'ink'ez yak'uz hutedulh. Whuz 'aw dune lhghu chadílts'ih ho' hoont'ah.
35 mas os que são considerados dignos de alcançar a era vindoura e a ressurreição dentre os mortos não casam, nem se dão em casamento.
36 'Aw doo chah yahódlah ghaít'ah. 'En Yak'usda buzkeh huzdli 'ink'ez lizas hubulh lhugha 'uhint'ah. 'En hudujih 'uhint'ah.
36 Pois não podem mais morrer, porque são iguais aos anjos e são filhos de Deus, sendo filhos da ressurreição.
37 'Ink'ez Moses 'en ts'ah'un newhuni'ai yaidla dinahudutédulh ho' hoont'ah. 'Et hoh da njan dahooja 'ut'an delhtan, 'i tah whudezk'un 'et whunts'ih 'aw whudóok'un ghaít'ah. 'En Moodihti ghu yalhtuk hoh njan ndutni, ‘Abraham buYak'usda, Isaac chah buYak'usda, 'ink'ez Jacob chah buYak'usda 'int'ah,’ ni.
37 E que os mortos ressuscitam, Moisés o indicou no trecho referente à sarça, quando afirma que o Senhor é o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó.
38 Nuhwheni 'uts'un na'a 'unahzun. 'Aw yahadla hubuYak'usda chailah, hukhuna hubuYak'usda 'int'ah. Soo cho whunulh'en, 'en be ts'iyannah hukhutena.”
38 Ora, Deus não é Deus de mortos, e sim de vivos; porque para ele todos vivem.
39 'Ink'ez bulunah Moses be' dustl'us 'uk'ununa'úsduguz 'uhiyúlhni, “Dune hoodulh'eh tube soo' denja!”
39 Então alguns dos escribas disseram: — Boa resposta, Mestre!
40 'Et whehunelhújoot k'et 'aw 'o 'un hiyoodolhkut ghaít'ah.
40 E não ousaram mais fazer perguntas a Jesus.
41 'Ink'ez ndo búlhni, “Nts'e na'a bulunah nduhútni, Christ dahni, 'en David yuts'a hainzut 'int'ah?
41 Mas Jesus lhes perguntou:
42 David dich'oh 'et ndutni njan Yak'usda bughunek Shun be' dustl'us k'ut,
42 Pois o próprio Davi afirma no Livro dos Salmos:
43 hoh t'eh nch'a hudetni, 'en hubuk'ut nke naóolhyis mba huboolhtsilh.’
43 até que eu ponha
44 'Et huwa David, ‘SMoodihti,’ yulhni, nts'e na'a simba Christ 'en yuts'u hainzut wule?”
44 — Portanto, Davi o chama de Senhor. Então como ele pode ser filho de Davi?
45 'Et ts'iyannah dune huyoozelhts'ai hoh Sizi yugha hoodul'eh 'et ndo búlhni,
45 Quando todo o povo estava ouvindo, Jesus disse aos seus discípulos:
46 “Moses be' dustl'us 'uk'ununa'úsduguz, 'en naih nyiz, 'i be húdelhts'i, 'ink'ez ndet ts'uyi, 'i be 'óoket, 'et ts'iyannah hubodélhti hoh dahooja buhútni, 'et huhóont'i. 'Ink'ez Lizwif hubuluglez soo k'us hoonzoo hudutélts'ilh hukwa' huninzun. 'Ink'ez dune ghunuda, soo k'us hoonzoo huteda huka' huninzun. 'Et ndunt'ah soo cho buka tsi hoohli!
46 — Cuidado com os escribas, que gostam de andar com vestes talares e muito apreciam as saudações nas praças, as primeiras cadeiras nas sinagogas e os primeiros lugares nos banquetes.
47 'En 'uhint'ah tsandelh bukoo hubugha ha'hudunent'ah 'ink'ez bughu huhoolhchukw. 'Ink'ez 'aoonilhka sa cho tenahududli huhoolh'i. Ndunnah, 'en 'o nus 'uwhulcho hoh huba nahutedeh.”
47 Eles devoram as casas das viúvas e, para o justificar, fazem longas orações. Estes sofrerão juízo muito mais severo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.