João 11

Yakʼusda bughunek: k’andit khunek neba lhaidinla (CAFNT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 'Ilhunuh dune Lazarus hiyúlhni, keyah whuyaz Bethany huwhútni, 'et whut'en. 'En nduda suli. Bulhtuskah nanah Mary 'ink'ez Martha bulh hizih whut'i.
1 Lázaro caiu doente em Betânia, onde estavam Maria e sua irmã Marta.
2 Ndun Mary 'en 'uja ínle neMoodihti khe 'i be yuke 'ink'ez butsigha be yuna'alhde ínle. 'En bulhutsin Lazarus 'en nduda.
2 Maria era quem ungira o Senhor com o óleo perfumado e lhe enxugara os pés com os seus cabelos. E Lázaro, que estava enfermo, era seu irmão.
3 Bulhtuskah 'en Sizi khunek hits'ó tl'aidá'ai, “NeMoodihti ndun dune buk'entsi', 'en nduda,” hiyúlhni.
3 Suas irmãs mandaram, pois, dizer a Jesus: Senhor, aquele que tu amas está enfermo.
4 'Et Sizi hoozélhts'ai hoh 'utni, “Aw ndi dada 'ilhuz ye daóotsah ghaít'ah. Njan nduda bugha, 'et hoh Yak'usda buba whudélhti, 'ink'ez 'i bugha Yak'usda buYe', 'en chah ba whudélhti.”
4 A estas palavras, disse-lhes Jesus: Esta enfermidade não causará a morte, mas tem por finalidade a glória de Deus. Por ela será glorificado o Filho de Deus.
5 — ausente —
5 Ora, Jesus amava Marta, Maria, sua irmã, e Lázaro.
6 — ausente —
6 Mas, embora tivesse ouvido que ele estava enfermo, demorou-se ainda dois dias no mesmo lugar.
7 Nat dzin 'et whut'í hukw'elh'az 'et yugha hoodul'eh 'et ndo búlhni, “Doo chah Judea yun k'ut ts'ih uztoodelh,” ni.
7 Depois, disse a seus discípulos: Voltemos para a Judéia.
8 'Et yugha hoodul'eh 'uhiyúlhni, “Rabbi, k'an 'ahoh Lizwif tse be nyotúzelhghelh hukwa' huninzun 'ink'ez di ka whuz natandalh hukwa' ninzun?”
8 Mestre, responderam eles, há pouco os judeus te queriam apedrejar, e voltas para lá?
9 'Et Sizi ndo búlhni, “Et 'ilhudzin 'et lanezi 'o 'at nat (12) hukwe'hunít'oh 'uhoont'ah. Ndan dzenis neya, 'en 'aw dughun tooghalh ghaít'ah. Ndi yun k'ut be whét'en, 'i be honílh'en 'et huwa.
9 Jesus respondeu: Não são doze as horas do dia? Quem caminha de dia não tropeça, porque vê a luz deste mundo.
10 'Et whunts'ih ndunnah 'ulh'ek nuya t'eh, 'en dughun teghulh, 'aw be whét'en 'i bu'et 'int'ah 'et huwa.”
10 Mas quem anda de noite tropeça, porque lhe falta a luz.
11 'Et ndo búlhni hukw'elh'az 'et 'utni doo chah, “Ndunnah buk'ets'intsi' Lazarus nanésti 'et whunts'ih buts'u tésyalh 'ink'ez ts'enatelhdzulh.”
11 Depois destas palavras, ele acrescentou: Lázaro, nosso amigo, dorme, mas vou despertá-lo.
12 'Et yugha hoodul'eh 'uhiyúlhni, “NeMoodihti Lazarus nanesti t'eh, 'et soo na'tetnilh ho' 'int'ah.”
12 Disseram-lhe os seus discípulos: Senhor, se ele dorme, há de sarar.
13 'Et Sizi njan dazsai, 'et howu yalhtuk hoh 'utni. Yugha hoodul'eh, 'en 'ants'ih nanesti 'ink'ez nalyis 'et howu yalhtuk hoh 'utni huninzun.
13 Jesus, entretanto, falara da sua morte, mas eles pensavam que falasse do sono como tal.
14 'Et Sizi soo ts'et gaih ndo búlhni, “Lazarus dazsai.
14 Então Jesus lhes declarou abertamente: Lázaro morreu.
15 'Et nuhwheni nuhwhuba hoonúst'i 'aw 'et chásdah hoh 'uja. 'Et t'eh nuhwhuba 'alha 'oost'e. 'Et whunts'ih k'an 'aw 'et buts'uztoodelh.”
15 Alegro-me por vossa causa, por não ter estado lá, para que creiais. Mas vamos a ele.
16 'Et Thomas, 'en 'ut'adánda hiyúlhni, ndunnah yugha hoodul'eh ndo búlhni, “Wa'ih! Bulh úztoodelh! Wheni chah sih, bulh yats'odlah!”
16 A isso Tomé, chamado Dídimo, disse aos seus condiscípulos: Vamos também nós, para morrermos com ele.
17 Sizi whuz whenya 'et nahoo'ai Lazarus whiyahiyalhti whuts'un dit (4) dzin inle.
17 À chegada de Jesus, já havia quatro dias que Lázaro estava no sepulcro.
18 Njan keyah wheyaz Bethany huwhútni, 'et Jerusalem tube wheghah whuz'ai. Ts'éyalh hoh 'ilhuh (1) hukw'e hunit'oh bat'en 'uhooldzah 'uhoont'ah.
18 Ora, Betânia distava de Jerusalém cerca de quinze estádios.
19 Tube wheghah whuz'ai, 'et huwa lhanah Lizwif highu nindel. Mary 'ink'ez Martha bulh hubulhutsin dazsai 'et hoh hinidoolhya ka 'et huwa highu nindel.
19 Muitos judeus tinham vindo a Marta e a Maria, para lhes apresentar condolências pela morte de seu irmão.
20 'Et Sizi whuz de úyalh Martha whulh úduzts'ai hoh yududezya. Mary 'en koo 'aw 'et usda.
20 Mal soube Marta da vinda de Jesus, saiu-lhe ao encontro. Maria, porém, estava sentada em casa.
21 'Et Martha Sizi ndi yúlhni, “SMoodihti, njan sinda inle t'eh, 'aw da sulhutsin dachatésa wule da.
21 Marta disse a Jesus: Senhor, se tivesses estado aqui, meu irmão não teria morrido!
22 'Et k'an whunts'ih, ndai Yak'usda buts'un kwa' dini, 'i ngha íte'alh, 'et t'éwhunúszun.”
22 Mas sei também, agora, que tudo o que pedires a Deus, Deus to concederá.
23 'Et Sizi ndi yúlhni, “Nyulhutsin dinadóoja.”
23 Disse-lhe Jesus: Teu irmão ressurgirá.
24 'Et Martha ndi yúlhni, “T'éwhunúszun 'udek'elh'az dzin t'eh, ts'iyannah dinádutédalh, 'et t'eh 'en chah sih dinadóoja.”
24 Respondeu-lhe Marta: Sei que há de ressurgir na ressurreição no último dia.
25 'Et Sizi ndi yúlhni, “Si 'ust'ah dune ts'iyannah dinabudutésdlelh 'ink'ez 'ilhuz wheni hiye khúna 'i hubugha ités'alh. Ts'iyannah ndunnah huba 'alha' 'ust'ah, dahúzsai 'et whunts'ih hukhutenalh.
25 Disse-lhe Jesus: Eu sou a ressurreição e a vida. Aquele que crê em mim, ainda que esteja morto, viverá.
26 'Ink'ez ndunnah 'awhuz khuna 'ink'ez huba 'alha' 'ust'ah, 'aw dahóotsah ghaít'ah. 'Et mba 'alha 'uhoont'ah ih?”
26 E todo aquele que vive e crê em mim, jamais morrerá. Crês nisto?
27 'Et Martha ndi yúlhni, “A sMoodihti, suba 'alha 'uhoont'ah nyun Yak'usda buYe', Christ, ndun ndi yun k'etéyalh, 'en 'unint'ah.”
27 Respondeu ela: Sim, Senhor. Eu creio que tu és o Cristo, o Filho de Deus, aquele que devia vir ao mundo.
28 Njan 'et ndudáni hukw'elh'az 'et dulhtus Mary yughu nanja 'ink'ez whe'ízyaz 'uyúlhni, “Whuneodulh'eh whusaínya 'ink'ez nka 'oodulhkut.”
28 A essas palavras, ela foi chamar sua irmã Maria, dizendo-lhe baixinho: O Mestre está aí e te chama.
29 Soo whudants'o ibulh didinya 'ink'ez yuts'un whenya.
29 Apenas ela o ouviu, levantou-se imediatamente e foi ao encontro dele.
30 Sizi 'awhuz keyah wheyaz whuts'un úyalh hoh, ndet da Martha yududezya, 'et zeh 'ut'en.
30 {Pois Jesus não tinha chegado à aldeia, mas estava ainda naquele lugar onde Marta o tinha encontrado.}
31 'Et ndunnah Lizwif, hubutah hudélhts'i, hinidélhya wheni, Mary soo 'a ts'ih didinya 'ink'ez 'az whinya, hinilh'en 'et hiyuntezdel 'ink'ez 'ulhódutni, “Ts'un k'ut ts'ih tétso wheni whuz tezya hoh 'ut'en.”
31 Os judeus que estavam com ela em casa, em visita de pêsames, ao verem Maria levantar-se depressa e sair, seguiram-na, crendo que ela ia ao sepulcro para ali chorar.
32 Sizi ndet da 'ut'en Mary whuz ninya. Soo yutelh'en ibulh yubut dugwútsi be nenínya 'ink'ez ndi yúlhni, “SMoodihti, njan 'unint'ah inle t'eh, 'aw da sulhutsin dachaítsal wule da.”
32 Quando, porém, Maria chegou onde Jesus estava e o viu, lançou-se aos seus pés e disse-lhe: Senhor, se tivesses estado aqui, meu irmão não teria morrido!
33 'Et Sizi yunilh'en utso, 'ink'ez Lizwif ndunnah hiyulh nudelh, 'en chah hutso hubunilh'en hoh, tube whuts'u desnih 'ink'ez buyégha hoh huba dzuh 'uhooja,
33 Ao vê-la chorar assim, como também todos os judeus que a acompanhavam, Jesus ficou intensamente comovido em espírito. E, sob o impulso de profunda emoção,
34 'ink'ez huboodulhkut, “Nts'e wheyalhti?” 'Et 'uhiyúlhni, “Anih, whunolh'en sih!”
34 perguntou: Onde o pusestes? Responderam-lhe: Senhor, vinde ver.
35 'Et Sizi intse.
35 Jesus pôs-se a chorar.
36 Lizwif 'et 'ulhódutni, “Nulh'en ndulhcho 'i be yuk'entsi'!”
36 Observaram por isso os judeus: Vede como ele o amava!
37 'Ink'ez bulunah 'uhutni, “Chawhés'en 'en whé'en yulhtsi ínle, 'aw ih ndun dune 'en chah datétsah whuch'a 'uyooleh ghaít'ah inle?”
37 Mas alguns deles disseram: Não podia ele, que abriu os olhos do cego de nascença, fazer com que este não morresse?
38 'Et Sizi doo chah budzi yuh hoh buba dzuh 'uhooja, 'ink'ez ni suli hoh ts'un k'uz ninya. Njan ts'un k'ut 'et 'an tse whudá'de'ai 'uhoont'ah.
38 Tomado, novamente, de profunda emoção, Jesus foi ao sepulcro. Era uma gruta, coberta por uma pedra.
39 'Et Sizi ndo búlhni, “Ndi tse 'udun dutah'aih!” 'Et Martha dune dazsai bulhtus, 'en 'utni, “SMoodihti, ndun 'aw 'et dit (4) dzin 'adalhte 'ink'ez 'ulhtsun chah suli.”
39 Jesus ordenou: Tirai a pedra. Disse-lhe Marta, irmã do morto: Senhor, já cheira mal, pois há quatro dias que ele está aí...
40 'Et Sizi ndi yúlhni, “Aw ih chanyudúsnil inle, si sugha mba 'alha 'uhoont'ah t'eh, 'et t'eh Yak'usda yé dezti 'i tant'ilh?”
40 Respondeu-lhe Jesus: Não te disse eu: Se creres, verás a glória de Deus? Tiraram, pois, a pedra.
41 'Et nyoh ts'un k'ut dune wheyudílhti, tse 'udun hidutez'ai. 'Et Sizi nduk yutá'en 'ink'ez 'utni, “ABá sudánts'o 'et huwa suchanailya nyudúsni.
41 Levantando Jesus os olhos ao alto, disse: Pai, rendo-te graças, porque me ouviste.
42 'Ink'ez t'éwhunúszun 'ahoolhyez wheni soozélhts'ai. 'Et whunts'ih njan 'udusni ndunnah 'ilhuhowezdel njan nahudelhúya, 'et huwa nyun whuz de sutélh'a 'alha 'uhot'e.”
42 Eu bem sei que sempre me ouves, mas falo assim por causa do povo que está em roda, para que creiam que tu me enviaste.
43 'Et ndudéja hukw'elh'az soo khunekti be yatélhtuk, “Lazarus, ndez ínyalh!” yúlhni.
43 Depois destas palavras, exclamou em alta voz: Lázaro, vem para fora!
44 'Et ndun dune dazsai tsa k'ez ts'ih hanája. Bula 'ink'ez buke chah 'awhuz naih be híyulhti, 'i be bugha' wésduduz, 'ink'ez dzezoh chah bunen 'awhuz bugha' wésduduz. “Buk'una'ah'uk 'ink'ez bula duhnih!” hubúlhni Sizi.
44 E o morto saiu, tendo os pés e as mãos ligados com faixas, e o rosto coberto por um sudário. Ordenou então Jesus: Desligai-o e deixai-o ir.
45 Ndunnah Lizwif, Mary yughu nindel inle, Sizi bunalh 'uja 'et huba 'alha' yint'ah suli.
45 Muitos dos judeus, que tinham vindo a Marta e Maria e viram o que Jesus fizera, creram nele.
46 'Et whunts'ih bulunah, 'en Pharisee ts'un whehandel 'ink'ez Sizi nts'oh tune' 'ust'en, 'et ndó ba dani.
46 Alguns deles, porém, foram aos fariseus e lhes contaram o que Jesus realizara.
47 'Et hukwa náwhulnuk bumoodih 'ink'ez Pharisee yahútelhtuk wheni 'ilhúnahuwesdel 'ink'ez 'uhutni, “Nts'e na'a dáztenilh? Ndun dune stabe lhat hooncha tune' 'út'en!
47 Os pontífices e os fariseus convocaram o conselho e disseram: Que faremos? Esse homem multiplica os milagres.
48 Whute 'ut'en ts'ilh'i t'eh, ts'iyannah huba 'alha oot'e 'ink'ez Roman whusahándel hoh njan neluglez whucho 'ink'ez njan neyun k'ut chah negha hahóolhchoot, 'ink'ez ts'iyawh yats'óodelh.”
48 Se o deixarmos proceder assim, todos crerão nele, e os romanos virão e arruinarão a nossa cidade e toda a nação.
49 'Et 'ilhunuh hubutah Caiaphas hiyulhni, 'en 'et naooduzuk wheni náwhulnuk degha nus dezti unli ínle, 'en ndo búlhni, “Aw hoonli t'éwhunuzáhzun!
49 Um deles, chamado Caifás, que era o sumo sacerdote daquele ano, disse-lhes: Vós não entendeis nada!
50 'Aw ih hubuk'ut chanunínulhzut, ts'iyannah ba 'ilhunuh dune zeh dazsai t'eh, 'et t'eh 'o nus soo whutét'ilh, 'et huwa 'aw neyun k'ut hoolah hole ghaít'ah.”
50 Nem considerais que vos convém que morra um só homem pelo povo, e que não pereça toda a nação.
51 Caiaphas dich'oh ilah ndi khunek yaka ni ntezut, 'et náwhulnuk degha nus dezti unli, 'et naooduzuk huba, 'et huwa whuz na'a nus whunilh'en Sizi 'en 'aw 'et nilhdukw hoh ts'iyannah Lizwif 'et yun k'ut whut'en ba datétsah.
51 E ele não disse isso por si mesmo, mas, como era o sumo sacerdote daquele ano, profetizava que Jesus havia de morrer pela nação,
52 'Et 'aw Lizwif hiyúlh dedowh, 'en huba zeh ilah. Ndunnah Yak'usda buzkeh hinli, nts'e hahandel, hoh whut'en, 'en huba chah. 'Et huwa ts'iyawh 'ilho ninaoobutélelh 'ink'ez 'ilho whut'en dune whutéleh.
52 e não somente pela nação, mas também para que fossem reconduzidos à unidade os filhos de Deus dispersos.
53 Soo 'et dzin whuts'un lhahóduleh hituzelhghelh wheni.
53 E desde aquele momento resolveram tirar-lhe a vida.
54 'Et wheghah ts'ih Sizi 'aw ts'et Lizwif hubutah nuchásyah. K'us yun k'ut 'aw dune chahóot'ih ts'ih whuzih whuz'ai, 'ilhun keyah Ephraim huwhútni, whuz whinya 'ink'ez yugha hoodul'eh tubulh 'et hudálts'i.
54 Em conseqüência disso, Jesus já não andava em público entre os judeus. Retirou-se para uma região vizinha do deserto, a uma cidade chamada Efraim, e ali se detinha com seus discípulos.
55 'Et doo chah Lizwif budzenis whuti ndet da Hubutus Lhuseya huwhútni, 'aw 'et wheghah whudezulh. 'Et huwa lhanah yun k'ut whut'en Lizwif hubuna'udoh hukw'un'a 'uhutenilh wheni keyah whuti Jerusalem ts'ih hunindel.
55 Estava próxima a Páscoa dos judeus, e muita gente de todo o país subia a Jerusalém antes da Páscoa para se purificar.
56 Luglez whucho nahudelhuya 'ink'ez Sizi hika ités'en, 'et 'ulhódutni, “Daja nahzun? 'Aw tulih dzenis whuti wheni whusachásyak nahzun ih?”
56 Procuravam Jesus e falavam uns com os outros no templo: Que vos parece? Achais que ele não virá à festa?
57 'Et náwhulnuk bumoodih 'ink'ez Pharisee chah, 'uda dune tah khunek butl'aída'ai Sizi nts'e 'ut'en t'éhonínzun t'eh, 'ahoh ndobadooni, 'et t'eh 'aw 'et hitélhcholh.
57 Mas os sumos sacerdotes e os fariseus tinham dado ordem para que todo aquele que soubesse onde ele estava o denunciasse, para o prenderem.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.