João 10
Yakʼusda bughunek: k’andit khunek neba lhaidinla (CAFNT) vs NTLH
1 'Et Sizi ndo búlhni, “Soo ts'ah'un na'a 'un whudúsni, ndan sheep ba nanestl'oo 'aw dáti k'et dáchayal 'ink'ez 'ants'ih nanestl'oo tus telhget t'eh, 'en dune 'undunut'ih 'int'ah.
1 Jesus disse:
2 'Et ndan dáti ts'ih dayih, 'en sheep ghunli 'int'ah.
2 Mas quem entra pela porta é o pastor do rebanho.
3 'En dáti ghunli yuba da'dututih. 'Et t'eh sheep buboozi be hubuka hunih t'eh, hidits'o huwa t'ehinínzun 'ink'ez 'az hiyuntulh'us.
3 O porteiro abre a porta para ele. As ovelhas reconhecem a sua voz quando ele as chama pelo nome, e ele as leva para fora do curral.
4 Tinaóobulih hukw'elh'az, 'et hubutsuh teyih 'ink'ez sheep ts'iyawh hiyunelh'us, highunek t'ehinínzun 'et huwa.
4 Quando todas estão do lado de fora, ele vai na frente delas, e elas o seguem porque conhecem a voz dele.
5 'Et 'ants'ih hoh neya, 'en 'aw hiyuntoolh'as ghaít'ah. 'Ants'ih hoh núya 'int'ah 'aw bughunek t'ehinízun 'et huwa hich'a nutsilhdelh,” hubúlhni.
5 Mas de jeito nenhum seguirão um estranho! Pelo contrário, elas fugirão, pois não conhecem a voz de estranhos.
6 'Et Sizi ndi higha hódool'eh ka hubulh náwhulnuk, 'et whunts'ih daja ni hoh 'utni 'aw t'ehonízun.
6 Jesus fez esta comparação, mas ninguém entendeu o que ele queria dizer.
7 'Et huwa doo chah zeh Sizi ndo búlhni, “Soo ts'ah'un na'a 'un whudúsni, Si susheep ba dáti usdli ho 'ust'ah.
7 Então Jesus continuou:
8 Ndunnah sutsuh whusahándel, 'en 'undunut'ih 'uhint'ah, 'et huwa 'aw sheep chaboozílhts'ai.
8 Todos os que vieram antes de mim são ladrões e bandidos, mas as ovelhas não deram atenção à voz deles.
9 Si datí 'ust'ah. Ndunnah si sugha dahúnindel, 'en ts'iyawh hudutejih. Dahúnindel 'ink'ez whuz 'az whehándel t'eh, tl'o k'ut nahuhóote'alh.
9 Eu sou a porta. Quem entrar por mim será salvo; poderá entrar e sair e achará comida.
10 'Undunut'ih, 'en 'uduntet'ih 'ink'ez dune tuzelhghelh 'ink'ez tinta óobutélhlilh 'et wheni dayih. 'Et si whusáya hoh 'ilhuz wheni hiye khúna 'i 'utet'ilh 'ink'ez ndi 'ilhuz hiye khúna, 'i hiyit'i t'eh, 'aw hoonli whe ndunoodzit ghaít'ah.
10 O ladrão só vem para roubar, matar e destruir; mas eu vim para que as ovelhas tenham vida, a vida completa.
11 Si nuszoo sheep ghusdli 'en 'ust'ah. Sheep ghunli unzoo, 'en ye khúna 'i dude'usheep ba yuladutetnih.
11 — Eu sou o bom pastor; o bom pastor dá a vida pelas ovelhas.
12 'Et lhuhul'a, 'en 'aw sheep ghunli ilah 'int'ah. 'Ants'ih sheep yughole ka 'ul'a. Sheep 'aw busheep ilah 'uhint'ah, 'et huwa yus whuz de úlgwulh yunilh'en t'eh, sheep hubula dutnih 'ink'ez whetsílhyih. 'Et yus bulunah huboogooh 'et 'onghun chah hich'a wheyálwus.
12 Um empregado trabalha somente por dinheiro; ele não é pastor, e as ovelhas não são dele. Por isso, quando vê um lobo chegando, ele abandona as ovelhas e foge. Então o lobo ataca e espalha as ovelhas.
13 Ndan lhúhul'a, 'en 'ants'ih 'ul'a 'int'ah, 'et huwa sheep 'ants'ih hiba unli 'ink'ez didut bugho whetsílhyih.
13 O empregado foge porque trabalha somente por dinheiro e não se importa com as ovelhas. Eu sou o bom pastor. Assim como o Pai me conhece, e eu conheço o Pai, assim também conheço as minhas ovelhas, e elas me conhecem. E estou pronto para morrer por elas.
14 Si nuszoo sheep ghunli 'en 'ust'ah, 'et huwa ndunnah sudune t'ebunúszun 'ink'ez didut chah t'ésanínzun.
14 — ausente —
15 'Et whuz na'a zeh se'aBá 'en t'ésunínzun 'ink'ez si chah t'enuszun. 'Ink'ez se'usheep be khúsna 'i huba hubula dutesnih.
15 — ausente —
16 'Uyoo sheep chah 'i 'ust'i. Ndi tah, 'en chahoonli. 'Aw ndi tah ilah. 'En chah whusáboosdlelh huba 'uhoont'ah. Sughunek hidóots'o, 'ink'ez 'ilho 'ulh'us zeh hutele 'ink'ez 'ilhunuh zeh sheep ghunli hutéle.
16 Tenho outras ovelhas que não estão neste curral. Eu preciso trazer essas também, e elas ouvirão a minha voz. Então elas se tornarão um só rebanho com um só pastor.
17 Se'usheep ba be khúsna 'i bula dutesnih 'et huwa be khúsna 'i doo chah naoolhúchoot. 'Et huwa se'aBá tube sk'entsi'.
17 — O Pai me ama porque eu dou a minha vida para recebê-la outra vez.
18 'Aw be khúsna 'i dune sughu yóolhchoot hoolah. Sich'oh zeh huwa tés'alh. Ndi be khúsna 'i huwa tés'alh 'ink'ez naitélcholh, 'et sughá whunt'ai hoh 'ust'ah. Se'aBá 'en 'uja ndi khunek stl'aída'ai ndi 'ut'en 'oolh'en ka,” hubúlhni.
18 Ninguém tira a minha vida de mim, mas eu a dou por minha própria vontade. Tenho o direito de dá-la e de tornar a recebê-la, pois foi isso o que o meu Pai me mandou fazer.
19 Ndi khunek 'i bugha doo chah Lizwif dich'oh dutah lhch'a nínahudéndel.
19 Quando ouviu isso, o povo se dividiu outra vez. Muitos diziam:
20 Tube lhanah, 'en 'uhutni, “Ntsi' nudúdeh 'i yudínda! Whusnik ho' 'utni, di ka oozélhts'ai?”
20 — Ele está dominado por um demônio! Está louco! Por que é que vocês escutam o que ele diz?
21 'Et 'onghunnah chah 'uhutni, “Aw ntsi' nudúdeh 'i yughudínda, 'en bughunek ilah 'utni. Nts'e na'a ntsi' nudúdeh, 'i dune chawhés'en 'en chah whe'en yutelhtsilh?”
21 Outros afirmavam: — Quem está dominado por um demônio não fala assim! Será que um demônio pode dar vista aos cegos?
22 'Aw 'et khi suli. Jerusalem keyah 'et nowhújeh nihoní'ai. 'Et whunahulnih k'ahoondit nahuwhulhtsi huwhútni.
22 Era inverno, e em Jerusalém estavam comemorando a Festa da Dedicação .
23 'Et luglez whucho bun 'un hayalbun buyah, 'et Solomon bubun 'un hayalbun buyah huwhútni, hoh whéghah Sizi uyalh,
23 Jesus estava andando pelo pátio do Templo, perto da entrada chamada “ Alpendre de Salomão ”.
24 'ink'ez Lizwif higha wézdel hoh hiyoodulhkut, “Dahooldzah 'et nech'a nontalh'i. 'Alha hoh Christ 'en 'int'ah t'eh, k'an 'et ts'ah'un na'a nedíni.”
24 Então o povo se ajuntou em volta dele e perguntou: — Até quando você vai nos deixar na dúvida? Diga com franqueza: você é ou não é o
25 'Et Sizi ndo búlhni, “Uda ndun whudúsni 'et whunts'ih 'aw nuhwhuba 'alha' cha'duzusnih. Ndi se'aBá boozi bugha 'ut'en 'ulh'en, 'i bugha si sugha chah t'éwhunóohzin huba 'uhoont'ah.
25 Jesus respondeu:
26 'Et whunts'ih nuhwheni 'un whudúsni hukw'un'a 'aw se'usheep ilah 'aht'ah. 'Et huwa ndi 'ut'en 'ulh'en 'i 'aw nuhwhuba 'alha' cha'ít'ah.
26 mas vocês não creem porque não são minhas ovelhas.
27 Si se'usheep t'ébunúszun. Sughunek hidits'o 'ink'ez nusáhunudelh.
27 As minhas ovelhas escutam a minha voz; eu as conheço, e elas me seguem.
28 'Ilhuz hiye khúna, 'i bugha iní'ai. 'Aw yachahutésdlah 'ink'ez 'aw dune sula k'éhaboolelh hoolah.
28 Eu lhes dou a vida eterna, e por isso elas nunca morrerão. Ninguém poderá arrancá-las da minha mão.
29 Se'aBá, ndan sughá buninla, ts'iyannah sugha ndoh 'int'ah, 'ink'ez ndunnah sudune suli, 'en 'ilhuz sulh 'átet'ilh. 'Aw dune soo 'últus hoolah se'aBá yula k'éhanabutelelh wheni.
29 O poder que o Pai me deu é maior do que tudo, e ninguém pode arrancá-las da mão dele.
30 Si 'ink'ez se'aBá bulh 'ilho zeh nidudli,” hubúlhni.
30 Eu e o Pai somos um.
31 'Et doo chah Lizwif tse hiye tuzelhghelh 'i hidílhchoot.
31 Então eles tornaram a pegar pedras para matar Jesus.
32 'Et Sizi ndo búlhni, “Se'aBá be 'ut'en k'ah hoonzoo lhat si sugha whunulh'en. 'Ink'ez k'us dant'i ka 'usutelhlilh tse be suzoolhghelh hukwa' nuhzun?”
32 E ele disse:
33 'Et Lizwif 'uhiyúlhni, “Aw 'ut'en unzoo, 'i ka ilah tse be nts'utuzelhghelh! Nyun 'ants'ih hoh dune inli 'ink'ez Yak'usda ch'a yaílhtuk. Nyunch'oh Yak'usda na'dudil'i, 'et hukwa tse be nts'útuzelhghelh.”
33 Eles responderam: — Não é por causa de nenhuma coisa boa que queremos matá-lo, mas porque, ao dizer isso, você está
34 'Et Sizi ndo búlhni, “Soo cho whunalhúnih hoh Yak'usda bughunek k'une'úsduguz 'i nuhtlaida'ai hoh ndutni, ‘Nuhwheni yak'usda ahli?’
34 Então Jesus afirmou:
35 T'éts'onínzun 'aw Yak'usda bughunek 'uk'une'úsduguz, 'i k'uyooyis ghaít'ah, 'ink'ez ndunnah Yak'usda bughunek bughi delts'ut, 'en yak'usda hubulhni.
35 Sabemos que as
36 'Et Yak'usda buYe' usdli 'un whudúsni, 'et huwa Yak'usda ch'a yalhtuk dahni hoh sk'ehóoh'aih. Se'aBá 'en 'udun nésunilhti hoh ndi yun k'ut ts'ih sutelh'a.
36 Quanto a mim, o Pai me escolheu e me enviou ao mundo. Então por que vocês dizem que blasfemo contra Deus quando afirmo que sou Filho dele?
37 Se'aBá be 'ut'en cha'zúlh'en t'eh, whute, nuhwhuba 'alha' cha'úst'ah.
37 Se não faço o que o meu Pai manda, não creiam em mim.
38 'Et whunts'ih se'aBá be 'ut'en 'ulh'en t'eh, si nuhwhuba 'alha' cha'ust'ah, 'et whunts'ih ndi 'ut'en 'ulh'en, 'i bugha nuhwhuba 'alha 'uhot'e. 'I bugha nuhwheni be t'éwhunóhzin 'ink'ez nuhwhuba 'alha 'uhót'e se'aBá 'en syudínda 'ink'ez si chah buyudúsda,” hubúlhni.
38 Mas, se eu faço, e vocês não creem em mim, então creiam pelo menos nas coisas que faço. E isso para que vocês fiquem sabendo de uma vez por todas que o Pai vive em mim e que eu vivo no Pai.
39 'Et doo chah zeh hiyóolhchoot hukwa 'uhuja hoh Sizi butáhanája 'ink'ez hubula k'ah hanaja.
39 A essa altura tentaram novamente prendê-lo, mas Jesus escapou das mãos deles.
40 Jordan took'oh nyaz ts'ih ndet da John 'udechoo dune too be 'ulh'en inle, whuz whenaja 'ink'ez 'et inda.
40 Ele voltou de novo para o lado leste do rio Jordão, foi para o lugar onde João Batista tinha batizado antes e ficou lá.
41 Lhanah dune highu nindel 'ink'ez 'ulhódutni, “John 'aw huwa 'ét'en teh nucha'it'il, 'et whunts'ih ndun dune 'en bugha daja dani, ts'ah'un 'udani.”
41 E muita gente ia vê-lo, dizendo: — João não fez nenhum milagre, mas tudo o que ele disse sobre Jesus é verdade.
42 'Ink'ez nyoh 'et tube lhanah huba 'álha' yint'ah suli.
42 E naquele lugar muita gente creu em Jesus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.