Atos 14
Yakʼusda bughunek: k’andit khunek neba lhaidinla (CAFNT) vs NAA
1 'Et Iconium ts'ih huni'az hoh 'et chah nduhóoja. Paul, Barnabas bulh Lizwif luglez ts'ih huni'az hoh degha nus soo hubulh yáhalhtuk, 'et huwa tube lhanah Lizwif 'ink'ez 'udun yun k'ut whut'en chah Sizi huba 'alha' 'int'ah huzdli.
1 Em Icônio, Paulo e Barnabé entraram juntos na sinagoga judaica e falaram de tal modo, que veio a crer grande multidão, tanto de judeus como de gregos.
2 'Et whunts'ih ndunnah Lizwif be 'alha' hoont'ah chahiyílhchulh, 'en ndunnah 'udun yun k'ut whut'en hubeni 'uts'un hubunilht'uk hoh ndunnah huba 'alha' hoont'ah buch'a nahulhúya.
2 Mas os judeus que não tinham crido incitaram e irritaram os ânimos dos gentios contra os irmãos.
3 'Et whunts'ih ndunnah whel'a 'en sa 'et hanke. 'Aw chahuníljut hoh neMoodihti bugha hubulh yahúlhtuk daja hoh Yak'usda ndunnah dune ye únzoo, 'i be hubuts'un únzoo howu yahalhtuk. 'Et Yak'usda njan hooncha 'ink'ez huwa 'ét'en tuné'hut'en hubulhtsi. 'Et huwa bughunek 'alha' 'int'ah t'ehonínzun suli.
3 Entretanto, Paulo e Barnabé ficaram bastante tempo em Icônio, falando ousadamente no Senhor, o qual confirmava a palavra da sua graça, concedendo que, por mão deles, se fizessem sinais e prodígios.
4 'Et keyah 'ilhohuwezdel bulunah, 'en Lizwif ts'un nihudendel 'ink'ez bulunah chah whel'a 'en ts'un nihudendel.
4 Mas o povo da cidade se dividiu: uns eram pelos judeus; outros, pelos apóstolos.
5 'Et 'udun yun k'ut whut'en, Lizwif chah, 'ink'ez k'une'nuwhuhul'en tubulh, whel'a 'en tenabe' whebonilh'en 'ink'ez tse be hubotuzelhghelh hukwa' huninzun.
5 Então surgiu um movimento entre os gentios e os judeus, com o apoio das suas autoridades, para os maltratar e apedrejar.
6 'Et whel'a 'en whulh 'úhudants'o hoh, keyah Lystra 'ink'ez Derbe, Lycaonia hoh whuzdla, whuz buch'a whetsihalhdel, 'et whunat chah.
6 Quando Paulo e Barnabé souberam disso, fugiram para Listra e Derbe, cidades da Licaônia, e para as regiões vizinhas,
7 Whuz khunek unzoo, 'i be hubulh yahúlhtuk Lystra 'ink'ez Derbe whut'en whel'a 'en khunek unzoo, 'i be hubulh yahúlhtuk.
7 onde anunciaram o evangelho.
8 Lystra 'et 'ilhunuh dune buke déchadusnik 'et whut'i, 'en whuzdli whuts'un 'aw nuchasyah.
8 Em Listra, costumava estar sentado certo homem aleijado, paralítico desde o seu nascimento, e que nunca tinha conseguido andar.
9 'Et usda 'ink'ez Paul yalhtuk yoozélhts'ai. 'Et Paul yunilh'en, t'éoonínzun ndun dune buba 'alha' hoont'ah 'et hoh soo ná'tetnilh ninzun, 'et soo cho yunen ts'ih yunilh'en hoh
9 Esse homem ouviu Paulo falar. Quando Paulo fixou nele os olhos e viu que ele tinha fé para ser curado,
10 soo 'ultus 'uyúlhni, “Didinyih 'ink'ez ts'ah'un na'a sinyin!” 'Et ndunnah dune didillhah 'ink'ez 'aw 'et nádinya.
10 disse a ele em voz alta: — Levante-se direito sobre os pés! O homem saltou e começou a andar.
11 'Et ndunnah 'ilhuhowezdel Paul daja hinilh'en hoh soo 'ultus hubughunek, Lycaonia k'una'a, 'uhutni, “Neyak'usda, 'en chah yinkak dune k'una'a 'uhint'ah huzdli 'ink'ez ndus de nets'un hahá'az.”
11 Quando as multidões viram o que Paulo tinha feito, gritaram em língua licaônica: — Os deuses, em forma de homens, desceram até nós.
12 Barnabas 'en hubuyak'usda Zeus be náhiyoozi 'ink'ez Paul chah 'uyoon hubuyak'usda Hermes hiyúlhni, 'en be náhiyoozi, 'en yalhtuk 'int'ah 'et huwa.
12 A Barnabé chamavam Júpiter, e a Paulo, Mercúrio, porque este era o principal portador da palavra.
13 Hubuyak'usda Zeus hiyúlhni 'en bunáwhulnuk, soo keyah yoo 'az ts'ih 'et luglez huwhulh'ai, 'en musdus dune 'ink'ez 'indak 'i keyah dati 'et nihíninla. Ndunnah 'ilhuhowezdel whel'a 'en hubuts'i hidutélhk'un 'et wheni.
13 O sacerdote de Júpiter, cujo templo estava em frente da cidade, trazendo touros e grinaldas para junto dos portões da cidade, queria oferecer um sacrifício juntamente com a multidão.
14 'Et Barnabas, Paul bulh 'aw 'et ndunnah dune dahútenilh whulh 'úhudants'o hoh, huba dzuh k'et dunaih k'uhídutelhúch'ul 'ink'ez 'ilhuhowezdel nus buniz 'et nihúlgai 'ink'ez soo 'ultus 'uhutni,
14 Porém, ouvindo isto, os apóstolos Barnabé e Paulo, rasgando as suas roupas, saltaram para o meio da multidão, gritando:
15 “Di ka 'et ndaht'en? Nuwheni chah nuhk'una'a dune ts'inli, 'aw Yak'usda chats'ílah ho' ts'int'ah. Njan khunek unzoo, 'i nuhghá uzte'alh 'et wheni whusaidút'az. Ndi be natsi' unli, 'i nuhyak'usda buch'a naóolhuyeh 'ink'ez Yak'usda khuna 'en buts'un naóolhuyeh. 'En 'int'ah yaz, ndi yun k'ut, yatoo chah, 'ink'ez ndai buk'ut hoonli, 'i ts'iyawh 'uyínla ho' 'int'ah.
15 — Senhores, por que estão fazendo isto? Nós também somos seres humanos como vocês, sujeitos aos mesmos sentimentos, e anunciamos o evangelho a vocês para que se convertam destas coisas vãs ao Deus vivo, que fez o céu, a terra, o mar e tudo o que neles há.
16 'Et whuts'uh da k'úne' hut'en, 'et whunts'ih húbuts'u hachawhus'ak.
16 Nas gerações passadas, Deus permitiu que todos os povos andassem nos seus próprios caminhos.
17 'Et whunts'ih 'ahoolhyez dunábunultun hoh ndus de 'ut'en unzoo, 'i 'uyulh'en, 'i be ndi chan nalhtih, 'i 'ink'ez hanéyeh 'i chah soo 'et 'ut'en yílh'i. 'Et whuz na'a ts'uyi, 'i chah nuhghat'aih hoh nuhdzi chah hoont'i yílh'i.”
17 Contudo, não deixou de dar testemunho de si mesmo, fazendo o bem, dando a vocês chuvas do céu e estações frutíferas, enchendo o coração de vocês de fartura e de alegria.
18 Ndunnah 'ilhuhowezdel whel'a 'en buts'un hidut'élhk'un, 'et whuch'a 'ankw'us hubuhotun ghaít'ah, 'et whunts'ih Paul bughunek be k'ah hubuhoontun.
18 Dizendo isto, foi ainda com dificuldade que impediram a multidão de lhes oferecer sacrifícios.
19 'Et bulunah Lizwif Antioch Pisidia whuz'ai 'ink'ez keyah Iconium chah, 'et keyah Lystra ts'ih haníndel 'ink'ez ndunnah Lystra whut'en 'ilhuhowezdel, 'en ts'iyawh hits'un nint'uk hukwa' hut'en. 'Et huwa Paul tse be hízelhghi 'ink'ez dazsai zeh hininzun. 'Et keyah yoo 'az ts'ih 'et nihininguz.
19 Entretanto, chegaram judeus de Antioquia e Icônio e, instigando as multidões, apedrejaram Paulo e o arrastaram para fora da cidade, dando-o por morto.
20 'Et whunts'ih Sizi Gri yugha hoodul'eh higha wezdel hoh dinadíja 'ink'ez keyah ts'ih whenaja. 'Et 'om bun dzin Barnabas bulh keyah Derbe ts'un whehá'az.
20 Mas, quando os discípulos o rodearam, ele se levantou e entrou na cidade. No dia seguinte, foi com Barnabé para Derbe.
21 'Et Paul, Barnabas bulh keyah Derbe 'et khunek unzoo, 'i be hubulh yahúlhtuk hoh lhanah Sizi k'úne' hut'en huzdli. 'Aw 'et Lystra ts'ih whenáhet'az. 'Et Iconium ts'ih chah 'ink'ez Antioch, Pisidia whuz'ai hoh wheghah chah lhuhúz'az.
21 E, tendo anunciado o evangelho naquela cidade e feito muitos discípulos, Paulo e Barnabé voltaram para Listra, Icônio e Antioquia,
22 Ndunnah yugha hoodul'eh soo budzi ulhtus hoh ndet huba 'alha' hoont'ah whulh hóoyin hubuhulhtsi, 'ink'ez ndo bahútni, “Lhat hoh dzuh nuts'ude, 'et whunts'i whuz na'a nts'e Yak'usda hubudayi cho unli 'et dáztedulh huba' hoont'ah.”
22 fortalecendo o ânimo dos discípulos, exortando-os a permanecerem firmes na fé e mostrando que, através de muitas tribulações, nos importa entrar no Reino de Deus.
23 Ndet Sizi Gri bugha 'ilhuhowezdel dune tsuh whudelhdzulh huba 'utaháoobanla. 'Et tenahududli 'ink'ez saha'húdelya hoh whuz na'a neMoodihti huba 'alha' hoont'ah 'en tl'ábahanla.
23 E, promovendo-lhes, em cada igreja, a eleição de presbíteros, depois de orar com jejuns, os encomendaram ao Senhor, em quem haviam crido.
24 'Et Pisidia whuyun k'ut lhuhuz'az hukw'elh'az 'et Pamphylia ts'ih huni'az.
24 Atravessando a Pisídia, Paulo e Barnabé se dirigiram à Panfília.
25 'Et Perga whut'en chah Yak'usda bughunek be hubulh yahúlhtuk 'ink'ez nyoh Attalia ts'un huni'az,
25 E, tendo anunciado a palavra em Perge, foram para Atália
26 'ink'ez 'et whuts'un Antioch ts'ih nahúsduki. Ndet keyah Paul Barnabas bulh Yak'usda be 'ut'en k'ah butl'aháhonla inle. 'Aw 'et ndi 'ut'en lhahídinla hoh 'uhoont'ah.
26 e dali navegaram para Antioquia, onde tinham sido recomendados à graça de Deus para a obra que agora tinham terminado.
27 'Et Antioch ts'ih nahunt'az hoh Sizi Gri yugha hoodul'eh, ts'iyawh 'ilhóhubughezdla 'ink'ez nts'oh teh Yak'usda bugha ne'húst'en 'ink'ez 'udun yun k'ut whut'en chah be 'alha' hoont'ah, 'i hiyít'i suli hutni hoh hubulh nahuwhulnuk.
27 Quando chegaram a Antioquia, reuniram a igreja e relataram tudo o que Deus havia feito com eles e como tinha aberto aos gentios a porta da fé.
28 Sa yugha hoodul'eh hubutah hanke.
28 E permaneceram muito tempo com os discípulos.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.