João 11
Southern Carrier NT (CAF_WBT) vs NAA
1 'Ilhunuh dune Lazarus hiyúlhni, keyah whuyaz Bethany huwhútni, 'et whut'en. 'En nduda suli. Bulhtuskah nanah Mary 'ink'ez Martha bulh hizih whut'i.
1 Um homem chamado Lázaro estava doente. Ele era de Betânia, da aldeia de Maria e de sua irmã Marta.
2 Ndun Mary 'en 'uja ínle neMoodihti khe 'i be yuke 'ink'ez butsigha be yuna'alhde ínle. 'En bulhutsin Lazarus 'en nduda.
2 Esta Maria, cujo irmão Lázaro estava doente, era a mesma que ungiu o Senhor com perfume e lhe enxugou os pés com os seus cabelos.
3 Bulhtuskah 'en Sizi khunek hits'ó tl'aidá'ai, “NeMoodihti ndun dune buk'entsi', 'en nduda,” hiyúlhni.
3 Por isso, as irmãs de Lázaro mandaram dizer a Jesus: — Aquele que o Senhor ama está doente.
4 'Et Sizi hoozélhts'ai hoh 'utni, “Aw ndi dada 'ilhuz ye daóotsah ghaít'ah. Njan nduda bugha, 'et hoh Yak'usda buba whudélhti, 'ink'ez 'i bugha Yak'usda buYe', 'en chah ba whudélhti.”
4 Ao receber a notícia, Jesus disse:
5 'Et Lazarus nduda Sizi whulh 'udúzts'ai hoh Martha, bulhtus chah, 'ink'ez Lazarus chah tube hubuk'entsi' 'et whunts'ih whut'i 'et, nat dzin, 'et naná'el'ai.
5 Ora, Jesus amava Marta e a irmã dela, e também Lázaro.
6 — ausente —
6 Quando soube que Lázaro estava doente, ainda se demorou dois dias no lugar onde estava.
7 Nat dzin 'et whut'í hukw'elh'az 'et yugha hoodul'eh 'et ndo búlhni, “Doo chah Judea yun k'ut ts'ih uztoodelh,” ni.
7 Depois, disse aos seus discípulos:
8 'Et yugha hoodul'eh 'uhiyúlhni, “Rabbi, k'an 'ahoh Lizwif tse be nyotúzelhghelh hukwa' huninzun 'ink'ez di ka whuz natandalh hukwa' ninzun?”
8 Os discípulos disseram: — Mestre, ainda há pouco os judeus queriam apedrejá-lo! E o senhor quer voltar para lá?
9 'Et Sizi ndo búlhni, “Et 'ilhudzin 'et lanezi 'o 'at nat (12) hukwe'hunít'oh 'uhoont'ah. Ndan dzenis neya, 'en 'aw dughun tooghalh ghaít'ah. Ndi yun k'ut be whét'en, 'i be honílh'en 'et huwa.
9 Jesus respondeu:
10 'Et whunts'ih ndunnah 'ulh'ek nuya t'eh, 'en dughun teghulh, 'aw be whét'en 'i bu'et 'int'ah 'et huwa.”
10 Mas, se andar de noite, tropeça, porque nele não há luz.
11 'Et ndo búlhni hukw'elh'az 'et 'utni doo chah, “Ndunnah buk'ets'intsi' Lazarus nanésti 'et whunts'ih buts'u tésyalh 'ink'ez ts'enatelhdzulh.”
11 Tendo dito isso, acrescentou:
12 'Et yugha hoodul'eh 'uhiyúlhni, “NeMoodihti Lazarus nanesti t'eh, 'et soo na'tetnilh ho' 'int'ah.”
12 Então os discípulos disseram: — Senhor, se dorme, estará salvo.
13 'Et Sizi njan dazsai, 'et howu yalhtuk hoh 'utni. Yugha hoodul'eh, 'en 'ants'ih nanesti 'ink'ez nalyis 'et howu yalhtuk hoh 'utni huninzun.
13 Jesus falava da morte de Lázaro, mas eles pensavam que tivesse falado do repouso do sono.
14 'Et Sizi soo ts'et gaih ndo búlhni, “Lazarus dazsai.
14 Então Jesus lhes disse claramente:
15 'Et nuhwheni nuhwhuba hoonúst'i 'aw 'et chásdah hoh 'uja. 'Et t'eh nuhwhuba 'alha 'oost'e. 'Et whunts'ih k'an 'aw 'et buts'uztoodelh.”
15 Por causa de vocês me alegro de que não estivesse lá, para que vocês possam crer. Mas vamos até ele.
16 'Et Thomas, 'en 'ut'adánda hiyúlhni, ndunnah yugha hoodul'eh ndo búlhni, “Wa'ih! Bulh úztoodelh! Wheni chah sih, bulh yats'odlah!”
16 Então Tomé, chamado Dídimo, disse aos outros discípulos: — Vamos também nós para morrer com o Mestre!
17 Sizi whuz whenya 'et nahoo'ai Lazarus whiyahiyalhti whuts'un dit (4) dzin inle.
17 Quando Jesus chegou, encontrou Lázaro já sepultado havia quatro dias.
18 Njan keyah wheyaz Bethany huwhútni, 'et Jerusalem tube wheghah whuz'ai. Ts'éyalh hoh 'ilhuh (1) hukw'e hunit'oh bat'en 'uhooldzah 'uhoont'ah.
18 Ora, Betânia ficava a mais ou menos três quilômetros de Jerusalém.
19 Tube wheghah whuz'ai, 'et huwa lhanah Lizwif highu nindel. Mary 'ink'ez Martha bulh hubulhutsin dazsai 'et hoh hinidoolhya ka 'et huwa highu nindel.
19 Muitos dos judeus vieram visitar Marta e Maria, a fim de consolá-las por causa do irmão.
20 'Et Sizi whuz de úyalh Martha whulh úduzts'ai hoh yududezya. Mary 'en koo 'aw 'et usda.
20 Marta, quando soube que Jesus estava chegando, foi encontrar-se com ele; Maria, porém, ficou sentada em casa.
21 'Et Martha Sizi ndi yúlhni, “SMoodihti, njan sinda inle t'eh, 'aw da sulhutsin dachatésa wule da.
21 Então Marta disse a Jesus: — Se o Senhor estivesse aqui, o meu irmão não teria morrido.
22 'Et k'an whunts'ih, ndai Yak'usda buts'un kwa' dini, 'i ngha íte'alh, 'et t'éwhunúszun.”
22 Mas também sei que, mesmo agora, tudo o que o senhor pedir a Deus, ele concederá.
23 'Et Sizi ndi yúlhni, “Nyulhutsin dinadóoja.”
23 Jesus disse a ela:
24 'Et Martha ndi yúlhni, “T'éwhunúszun 'udek'elh'az dzin t'eh, ts'iyannah dinádutédalh, 'et t'eh 'en chah sih dinadóoja.”
24 Ao que Marta respondeu: — Eu sei que ele há de ressurgir na ressurreição, no último dia.
25 'Et Sizi ndi yúlhni, “Si 'ust'ah dune ts'iyannah dinabudutésdlelh 'ink'ez 'ilhuz wheni hiye khúna 'i hubugha ités'alh. Ts'iyannah ndunnah huba 'alha' 'ust'ah, dahúzsai 'et whunts'ih hukhutenalh.
25 Então Jesus declarou:
26 'Ink'ez ndunnah 'awhuz khuna 'ink'ez huba 'alha' 'ust'ah, 'aw dahóotsah ghaít'ah. 'Et mba 'alha 'uhoont'ah ih?”
26 E todo o que vive e crê em mim não morrerá eternamente. Você crê nisto?
27 'Et Martha ndi yúlhni, “A sMoodihti, suba 'alha 'uhoont'ah nyun Yak'usda buYe', Christ, ndun ndi yun k'etéyalh, 'en 'unint'ah.”
27 Marta respondeu: — Sim, Senhor! Eu creio que o senhor é o Cristo, o Filho de Deus que devia vir ao mundo.
28 Njan 'et ndudáni hukw'elh'az 'et dulhtus Mary yughu nanja 'ink'ez whe'ízyaz 'uyúlhni, “Whuneodulh'eh whusaínya 'ink'ez nka 'oodulhkut.”
28 Depois de dizer isto, Marta foi chamar Maria, a sua irmã, e lhe disse em particular: — O Mestre chegou e está chamando você.
29 Soo whudants'o ibulh didinya 'ink'ez yuts'un whenya.
29 Quando Maria ouviu isso, levantou-se depressa e foi até ele,
30 Sizi 'awhuz keyah wheyaz whuts'un úyalh hoh, ndet da Martha yududezya, 'et zeh 'ut'en.
30 pois Jesus ainda não tinha entrado na aldeia, mas permanecia onde Marta o havia encontrado.
31 'Et ndunnah Lizwif, hubutah hudélhts'i, hinidélhya wheni, Mary soo 'a ts'ih didinya 'ink'ez 'az whinya, hinilh'en 'et hiyuntezdel 'ink'ez 'ulhódutni, “Ts'un k'ut ts'ih tétso wheni whuz tezya hoh 'ut'en.”
31 Os judeus que estavam com Maria em casa e a consolavam, vendo-a levantar-se depressa e sair, seguiram-na, pensando que ela ia ao túmulo para chorar.
32 Sizi ndet da 'ut'en Mary whuz ninya. Soo yutelh'en ibulh yubut dugwútsi be nenínya 'ink'ez ndi yúlhni, “SMoodihti, njan 'unint'ah inle t'eh, 'aw da sulhutsin dachaítsal wule da.”
32 Quando Maria chegou ao lugar onde Jesus estava, ao vê-lo, lançou-se aos seus pés, dizendo: — Se o Senhor estivesse aqui, o meu irmão não teria morrido.
33 'Et Sizi yunilh'en utso, 'ink'ez Lizwif ndunnah hiyulh nudelh, 'en chah hutso hubunilh'en hoh, tube whuts'u desnih 'ink'ez buyégha hoh huba dzuh 'uhooja,
33 Quando Jesus viu que ela chorava, e que os judeus que a acompanhavam também choravam, agitou-se no espírito e se comoveu.
34 'ink'ez huboodulhkut, “Nts'e wheyalhti?” 'Et 'uhiyúlhni, “Anih, whunolh'en sih!”
34 E perguntou: Eles responderam: — Senhor, venha ver!
35 'Et Sizi intse.
35 Jesus chorou.
36 Lizwif 'et 'ulhódutni, “Nulh'en ndulhcho 'i be yuk'entsi'!”
36 Então os judeus disseram: — Vejam o quanto ele o amava.
37 'Ink'ez bulunah 'uhutni, “Chawhés'en 'en whé'en yulhtsi ínle, 'aw ih ndun dune 'en chah datétsah whuch'a 'uyooleh ghaít'ah inle?”
37 Mas alguns disseram: — Será que ele, que abriu os olhos ao cego, não podia fazer com que Lázaro não morresse?
38 'Et Sizi doo chah budzi yuh hoh buba dzuh 'uhooja, 'ink'ez ni suli hoh ts'un k'uz ninya. Njan ts'un k'ut 'et 'an tse whudá'de'ai 'uhoont'ah.
38 Jesus, agitando-se novamente em si mesmo, foi até o túmulo, que era uma gruta em cuja entrada tinham colocado uma pedra.
39 'Et Sizi ndo búlhni, “Ndi tse 'udun dutah'aih!” 'Et Martha dune dazsai bulhtus, 'en 'utni, “SMoodihti, ndun 'aw 'et dit (4) dzin 'adalhte 'ink'ez 'ulhtsun chah suli.”
39 Então Jesus ordenou: Marta, irmã do falecido, disse a Jesus: — Senhor, já cheira mal, porque está morto há quatro dias.
40 'Et Sizi ndi yúlhni, “Aw ih chanyudúsnil inle, si sugha mba 'alha 'uhoont'ah t'eh, 'et t'eh Yak'usda yé dezti 'i tant'ilh?”
40 Jesus respondeu:
41 'Et nyoh ts'un k'ut dune wheyudílhti, tse 'udun hidutez'ai. 'Et Sizi nduk yutá'en 'ink'ez 'utni, “ABá sudánts'o 'et huwa suchanailya nyudúsni.
41 Então tiraram a pedra. E Jesus, levantando os olhos para o céu, disse:
42 'Ink'ez t'éwhunúszun 'ahoolhyez wheni soozélhts'ai. 'Et whunts'ih njan 'udusni ndunnah 'ilhuhowezdel njan nahudelhúya, 'et huwa nyun whuz de sutélh'a 'alha 'uhot'e.”
42 Eu sei que sempre me ouves, mas falei isso por causa da multidão presente, para que creiam que tu me enviaste.
43 'Et ndudéja hukw'elh'az soo khunekti be yatélhtuk, “Lazarus, ndez ínyalh!” yúlhni.
43 E, depois de dizer isso, clamou em alta voz:
44 'Et ndun dune dazsai tsa k'ez ts'ih hanája. Bula 'ink'ez buke chah 'awhuz naih be híyulhti, 'i be bugha' wésduduz, 'ink'ez dzezoh chah bunen 'awhuz bugha' wésduduz. “Buk'una'ah'uk 'ink'ez bula duhnih!” hubúlhni Sizi.
44 Aquele que tinha morrido saiu, tendo os pés e as mãos amarrados com ataduras e o rosto envolto num lenço. Então Jesus lhes ordenou:
45 Ndunnah Lizwif, Mary yughu nindel inle, Sizi bunalh 'uja 'et huba 'alha' yint'ah suli.
45 Muitos dos judeus que tinham vindo visitar Maria, vendo o que Jesus havia feito, creram nele.
46 'Et whunts'ih bulunah, 'en Pharisee ts'un whehandel 'ink'ez Sizi nts'oh tune' 'ust'en, 'et ndó ba dani.
46 Outros, porém, foram até os fariseus e lhes contaram o que Jesus havia feito.
47 'Et hukwa náwhulnuk bumoodih 'ink'ez Pharisee yahútelhtuk wheni 'ilhúnahuwesdel 'ink'ez 'uhutni, “Nts'e na'a dáztenilh? Ndun dune stabe lhat hooncha tune' 'út'en!
47 Então os principais sacerdotes e os fariseus convocaram o Sinédrio e disseram: — O que estamos fazendo, uma vez que este homem opera muitos sinais?
48 Whute 'ut'en ts'ilh'i t'eh, ts'iyannah huba 'alha oot'e 'ink'ez Roman whusahándel hoh njan neluglez whucho 'ink'ez njan neyun k'ut chah negha hahóolhchoot, 'ink'ez ts'iyawh yats'óodelh.”
48 Se o deixarmos assim, todos crerão nele; depois, virão os romanos e tomarão não só o nosso lugar, mas a própria nação.
49 'Et 'ilhunuh hubutah Caiaphas hiyulhni, 'en 'et naooduzuk wheni náwhulnuk degha nus dezti unli ínle, 'en ndo búlhni, “Aw hoonli t'éwhunuzáhzun!
49 Mas um deles, Caifás, que era sumo sacerdote naquele ano, advertiu-os, dizendo: — Vocês não sabem nada,
50 'Aw ih hubuk'ut chanunínulhzut, ts'iyannah ba 'ilhunuh dune zeh dazsai t'eh, 'et t'eh 'o nus soo whutét'ilh, 'et huwa 'aw neyun k'ut hoolah hole ghaít'ah.”
50 nem entendem que é melhor para vocês que morra um só homem pelo povo e que não venha a perecer toda a nação.
51 Caiaphas dich'oh ilah ndi khunek yaka ni ntezut, 'et náwhulnuk degha nus dezti unli, 'et naooduzuk huba, 'et huwa whuz na'a nus whunilh'en Sizi 'en 'aw 'et nilhdukw hoh ts'iyannah Lizwif 'et yun k'ut whut'en ba datétsah.
51 Ora, Caifás não disse isto por conta própria, mas, sendo sumo sacerdote naquele ano, profetizou que Jesus estava para morrer pela nação.
52 'Et 'aw Lizwif hiyúlh dedowh, 'en huba zeh ilah. Ndunnah Yak'usda buzkeh hinli, nts'e hahandel, hoh whut'en, 'en huba chah. 'Et huwa ts'iyawh 'ilho ninaoobutélelh 'ink'ez 'ilho whut'en dune whutéleh.
52 E não somente pela nação, mas também para reunir em um só corpo os filhos de Deus, que andam dispersos.
53 Soo 'et dzin whuts'un lhahóduleh hituzelhghelh wheni.
53 Desde aquele dia, resolveram matar Jesus.
54 'Et wheghah ts'ih Sizi 'aw ts'et Lizwif hubutah nuchásyah. K'us yun k'ut 'aw dune chahóot'ih ts'ih whuzih whuz'ai, 'ilhun keyah Ephraim huwhútni, whuz whinya 'ink'ez yugha hoodul'eh tubulh 'et hudálts'i.
54 Assim sendo, Jesus já não andava publicamente entre os judeus, mas retirou-se para uma região vizinha ao deserto, para uma cidade chamada Efraim, onde permaneceu com os discípulos.
55 'Et doo chah Lizwif budzenis whuti ndet da Hubutus Lhuseya huwhútni, 'aw 'et wheghah whudezulh. 'Et huwa lhanah yun k'ut whut'en Lizwif hubuna'udoh hukw'un'a 'uhutenilh wheni keyah whuti Jerusalem ts'ih hunindel.
55 Estava próxima a Páscoa dos judeus, e muitos daquela região foram a Jerusalém antes da Páscoa para se purificar.
56 Luglez whucho nahudelhuya 'ink'ez Sizi hika ités'en, 'et 'ulhódutni, “Daja nahzun? 'Aw tulih dzenis whuti wheni whusachásyak nahzun ih?”
56 Lá, procuravam Jesus e, estando eles no templo, diziam uns aos outros: — O que vocês acham? Ele não virá à festa?
57 'Et náwhulnuk bumoodih 'ink'ez Pharisee chah, 'uda dune tah khunek butl'aída'ai Sizi nts'e 'ut'en t'éhonínzun t'eh, 'ahoh ndobadooni, 'et t'eh 'aw 'et hitélhcholh.
57 Ora, os principais sacerdotes e os fariseus haviam ordenado que, se alguém soubesse onde ele estava, o denunciasse, para que pudessem prendê-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.