Atos 10
Hen alen Apudyus (BLW) vs NTLH
1 Angkay hiyachi, wacha hen ihay tagu ad Cesarea way ah Cornelio hen ngachanna way hiya hen kapetan hen ihay batalyun way sorchachun hen Roma way narpochad Italia.
1 Na cidade de Cesareia havia um homem chamado Cornélio, que era comandante de um batalhão romano chamado “Batalhão Italiano”.
2 Yag tàén faén Judio cha Cornelio, omma-abfurotcha chillu way himfafaryan an Apudyus wat chacha amin chayawén hiya. Ya chakar agé hen torongcha hen anchichay Judio way makasapor ah torong, ya kankanayén way chachan luwaluwaru an Apudyus.
2 Ele era um homem religioso; ele e todas as pessoas da sua casa adoravam a Deus. Cornélio ajudava muito os judeus pobres e orava sempre a Deus.
3 Angkay hen-argawan way fummatangan, wacha hen empàilan Apudyus an Cornelio way kaman in-inép way ammag narawag hen nangil-ana hen hinénggépan hen ihay anghel Apudyus ah faréycha. Yag finagaan hen anchi anghel hiya way mangaliyén, “Cornelio.”
3 Um dia, ali pelas três horas da tarde , Cornélio teve uma visão. Ele viu claramente um anjo de Deus, que chegou perto dele e disse: — Cornélio!
4 Yag ammag finéfétég Cornelio hen anchi anghel ah égyatna yag annaat ekatén, “Oo Apo, haénto.” Yag anat ekat hen anchi anghelén, “Chechengngar Apudyus hen luwarum ya innilana agé hen cham eka-ase hen anchichay Judio, wat achina aliw-an cha nahha.
4 Ele ficou olhando para o anjo e, com muito medo, perguntou: — O que é, senhor? O anjo respondeu: — Deus aceitou as suas orações e a ajuda que você tem dado aos pobres e ele não esqueceu você.
5 Wat hen ekamanno, homnag-a ah tatagu way éméy ad Joppe ta icha ayagan hen ihay tagu ahchi way ah Simon Pedro hen ngachanna
5 Agora mande alguns homens até a cidade de Jope para buscarem o homem chamado Simão Pedro.
6 way wacha ah faréy hen ihay chan el-elao hen anchichay chana ammaan way gadchang way ah Simon hen ngachanna, yag hen anchi faréyna, nehahag-én hen fayfay.”
6 Ele está hospedado na casa de outro Simão, um curtidor de couros que mora na beira do mar.
7 Yachi way narpas hen enalen hen anchi anghel yag lommayaw, yag anat ayagan Cornelio hen chuway alepanna ya hen ihay sorchachu way katorongna way omma-abfurot an Apudyus agé.
7 Quando o anjo foi embora, Cornélio imediatamente chamou dois empregados e um soldado que estava a seu serviço e que era um homem religioso.
8 Yag henaphapetna an chicha amin hen nekaman yag annaat hénagén chicha ad Joppe.
8 Cornélio contou a eles tudo o que havia acontecido e mandou que fossem a Jope.
9 Angkay nawakas way chacha manaran hen anchichay nahnag way chacha homag-én hen fabréy ad Joppe, netongpo way chan luwaru ah Pedro hen anchi fangsar way uhun hen anchi faréy. Yag ustoy nanggawa hen chanan luwaruwan,
9 No dia seguinte, ao meio-dia, Pedro subiu ao terraço para orar. Enquanto isso, os homens vinham pelo caminho, já perto de Jope.
10 wat ammag hommenaang ah Pedro yag laychéna koma way i mangan ngém cha-an mauto hen anéncha. Yag hen chana manmannéchan ah man-alekattowancha, wacha hen empàilan Apudyus an hiya way kaman in-inép.
10 Pedro ficou com fome e quis comer alguma coisa. Enquanto o almoço estava sendo feito, ele teve uma visão.
11 Yag innilana way nanta-ang ad uchu yag wacha hen kaman chakaray uroh way nafufug-uy way cha mauy-uy way émhép hen antoy lota way nehahabrot hen anchi opatay nanhepenget.
11 Viu o céu aberto e uma coisa parecida com um grande lençol amarrado pelas quatro pontas, que descia até o chão.
12 Yag maid achi wacha ah chan ì-iwi way ininggaw hen anchi uroh, te wacha ay chan furoh ya wacha ay cha manaran ya wacha ay cha tomayap way amin chachi, mapanyaw way achi mafalin issan hen Judio.
12 Dentro daquilo havia todos os tipos de animais de quatro patas, de animais que se arrastam pelo chão e de aves.
13 Yachi yag wacha hen nan-ale way mangaliyén, “Pedro, fangon-a ta farangna ah partiyém ah issam.”
13 Então Pedro ouviu uma voz, que dizia:
14 Ngém sommongfat ah Pedro way mangaliyén, “Achì tot-owa Apo, te nanepod hen natatagguwa-at maid tentenchào ah aggarémha way mapanyaw way epawan hen orchin Moses.”
14 Pedro respondeu: — De jeito nenhum, Senhor! Eu nunca comi nenhuma coisa que a
15 Yachi yag kasen agé nan-ale hen anchi chan ale ad uchu way mangaliyén, “Pedro, achim ekatén panyaw ya aggarémha hen uray heno way missa way looh ekat Apudyusén ammay.”
15 A voz falou de novo com ele:
16 Nametlo way na-ammaanchi ya anat ma-ara hen anchi uroh ad uchu.
16 Isso aconteceu três vezes. Em seguida a coisa que parecia um lençol foi levada de volta para o céu.
17 Angkay hiyachi way chan hamahamà ah Pedro no heno hen laychén nadchi way aryén, yag inumchahchaat agé hen anchichay tatagu way hennag Cornelio te inchahancha hen anchi faréy Simon, wat wachachah chara
17 Pedro começou a perguntar a si mesmo o que aquela visão queria dizer. E naquele momento os homens que Cornélio havia mandado já tinham se informado sobre onde ficava a casa de Simão e estavam na porta.
18 way cha mangimoh no wachay mangilina way ah Simon Pedro hen ngachanna.
18 Eles chamaram alguém da casa e perguntaram: — Por acaso um homem chamado Simão Pedro está hospedado aqui?
19 Yag ah Pedro, étégna way cha manmamanmà no heno hen laychén hen anchi innilana way aryén. Yag imfaganat agé hen Espiritun Apudyus an hiya way mangaliyén, “Pedro, wachacha ah chara hen toroy tatagu way faén Judio way chacha-a anapén.
19 Pedro ainda estava pensando na visão, quando o Espírito Santo disse: — Escute! Estão aí três homens procurando você.
20 Wat gumhad-a ta in-a ilan chicha, ya achia machanagan way metnod, tàén faéncha Judio, te haén hen nangempale an chicha.”
20 Agora apronte-se, desça e vá com eles. Vá tranquilo porque fui eu que mandei que eles viessem aqui.
21 Yachi yag ginumhad tot-owa ah Pedro way inna imfaga hen anchichay anat inumchah way mangaliyén, “Haén hen anchi chayu anapén, wat nokay hen ifagayu.”
21 Então Pedro desceu e disse aos homens: — Eu sou a pessoa que vocês estão procurando. Por que vieram aqui?
22 Yag sommongfatcha way mangaliyén, “Ah Kapetan Cornelio hen nannag an chàni way hiya, ammay way tagu ya chachayyawéna ah Apudyus ya ririspituwén amin hen kacharaam way Judio hiya. Yag imfagan hen ihay anghel Apudyus an hiya way ayaganni ano hea ah faréycha ta changréncha ano no heno hen itudtuchum.”
22 Eles responderam: — Nós fomos mandados pelo comandante Cornélio. Ele é um homem bom,
23 Angkay hiyachi way chengngar Pedro hen imfagan hen anchichay nahnag, yag annaat epaghép chicha ta umiyancha.
23 Então Pedro convidou os homens para entrarem, e os hospedou ali naquela noite. No dia seguinte Pedro se aprontou e foi com eles, e alguns irmãos que moravam em Jope também foram.
24 Yag hen kafigatana, inumchahcha ad Cesarea yag wachacha tot-owa cha Cornelio ya anat agé hen anchichay enayagana way anag-ina ya inib-ana way chacha amin hadhadchén hiya.
24 No outro dia chegaram à cidade de Cesareia. Cornélio e os parentes e amigos mais íntimos que ele tinha convidado já estavam esperando Pedro.
25 Angkay cha hénggép ah Pedro ah faréy, yag chaat agén palentomang ah Cornelio hen sangwanana way manayaw an hiya.
25 Quando Pedro ia entrando, Cornélio veio ao seu encontro, ajoelhou-se e curvou a cabeça diante dele.
26 Ngém enamhew Pedro way mangaliyén, “Tomàchég-aat man te tataguwà kay agé yà way kaman an hea.”
26 Mas Pedro fez com que ele se levantasse e disse: — Fique de pé, pois eu sou apenas um homem como você.
27 Yachi yag tommàchég ah Cornelio yag chachaat mantagtagépfar way cha hénggép ah faréy, ya chuarcha peet agé hen anchichay na-a-among.
27 Enquanto conversava com Cornélio, Pedro entrou na casa e encontrou muita gente reunida ali.
28 Yachi yag imfagan Pedro an chicha amin way mangaliyén, “Chàyu way faén Judio, inni-ilayu amin met way panyaw no mì-ib-ifun-ani way Judio hen uray heno way tatagu way faén Judio, ya uray hen hénggépan ah fafaréyyuwén mepawa, te yaha hen ihay orchinni. Ngém empàilan Apudyus an haén way achi mafalin ekat-owén aggarémha-ayu way faén Judio ya panyaw hen mì-ib-ifunan an chàyu.
28 Então disse a todos: — Vocês sabem muito bem que a religião dos judeus não permite que eles façam amizade com não judeus ou entrem nas casas deles. Mas Deus me mostrou que eu não devo chamar ninguém de impuro ou de sujo.
29 Wat yachi hen nìyaliyà hen antochay i nangayag an haén te maid lason-o no pakay achiyà. Wat ifagayu no pakay empa-ayagyu haén.”
29 Por isso, quando vocês me chamaram, eu vim de boa vontade. Agora quero saber por que foi que vocês mandaram me chamar.
30 Angkay hiyachi yag inlugin Cornelio way manaphapet hen nekaman, ekatnéén, “Ma-apatay ag-agaw ad uwan nanepod hen chà manluwaruwan ahtoh faréyni way kaman agéhto way cha fumatangan, yag ammag niyahad hen ihay tagu hen henagong-o way ammag cha humili hen lumfongna,
30 Cornélio respondeu: — Três dias atrás, às três horas da tarde, eu estava orando aqui em casa. De repente, um homem vestido com roupas brancas apareceu na minha frente
31 yag ekatnéén, ‘Cornelio, chechengngar Apudyus hen luwarum ya inni-ilana agé hen cham eka-ase hen tatagu,
31 e disse: “Cornélio, Deus ouviu as suas orações e lembrou do que você tem feito para ajudar os pobres.
32 wat homnag-ah tatagu ah éméy ad Joppe ta icha ayagan hen ihay tagu ahchi way ah Simon Pedro hen ngachanna.’ Imfagana agé way wacha-a ano ah faréy hen anchi chan el-elao hen anchichay chana ammaan way gadchang way ah Simon hen ngachanna, ya hen anchi faréyna, nehag-én hen fayfay.
32 Mande alguém até Jope a fim de buscar Simão, que também é chamado de Pedro. Ele está hospedado na casa de Simão, o curtidor, que mora na beira do mar.”
33 Angkay hiyachi, an-owat epaligwat hen anchichay i nangayag an hea, yag ammay agé te nìyalea. Wat antoyan-ani way na-a-among ahto way i-illan Apudyus ta changrénni amin hen ifagana way iyalem.”
33 Então eu mandei chamar você logo, e você fez muito bem em vir. Agora estamos todos reunidos aqui na presença de Deus, prontos para ouvir o que o Senhor mandou você dizer.
34 Yachi yag inlugin Pedro way man-ale, ekatnéén, “Ma-awatà peet ad uwan way maid tot-owa epohowan Apudyus ah tatagu,
34 Então Pedro começou a falar. Ele disse: — Agora eu sei que, de fato, Deus trata a todos de modo igual,
35 te uray heno way karasen chi tagu hen antoy lota, no anchaat an ifiin hiya ya ammaan hen usto, akseptaréna amin chicha.
35 pois ele aceita todos os que o temem e fazem o que é direito, seja qual for a sua raça.
36 Yag chàyu, chengngaryu met agé hen anchi ammayay chamag way empachamag Apudyus an chàni way ganà Israel way kasen nepatempoyug hen tatagu an Apudyus gapon Jesu Cristu way ap-apon hen angamin.
36 Vocês conhecem a mensagem que Deus mandou ao povo de Israel, anunciando a boa notícia de paz por meio de Jesus Cristo, que é o Senhor de todos.
37 Yag awniyat chengngaryu agé amin hen anchichay napateg way nekamkaman hen amin antoy lota ad Israel way nilugi hen provinsiyan hen Galilea hen hifat hen nantudtuchuwan Juan ya hen namfunyagana.
37 Vocês sabem o que aconteceu em toda a terra de Israel, começando na Galileia, depois que João pregou a sua mensagem a respeito do batismo.
38 Wat innilayu hen mepanggép an Jesus way eNazaret way ini-idchat Apudyus hen Espirituna an hiya ya hen kafaelana. Wat uray heno way émméyana, enammaana hen ammay para hen tatagu way henara-ana hen anchichay enèmehan Chumunyu te wawà-acha ah Apudyus an hiya.
38 Sabem também como Deus derramou o Espírito Santo sobre Jesus de Nazaré e lhe deu poder. Jesus andou por toda parte fazendo o bem e curando todos os que eram dominados pelo Diabo, porque Deus estava com ele.
39 Yag chàni way aposel, inni-ilan paat hen matani hen aminay enammaan Jesus hen kafabréfabréy way kawad-anni way Judio ya hen anchi kapatigan way fabréyni ad Jerusalem. Yachi yag anchaat pédtén hiya way nangenlansa hen koros.
39 Nós somos testemunhas de tudo o que ele fez na terra de Israel, inclusive em Jerusalém. E depois o mataram, pregando-o numa cruz.
40 Ngém hen anchi ma-atloy ag-agaw, nan-uchiyén Apudyus hiya chillu yag empàilana hiya hen tatagu.
40 Pedro continuou: — Porém Deus ressuscitou Jesus no terceiro dia e também fez com que ele aparecesse a nós.
41 Ngém iggay ilan hen aminay tatagu ah Jesus hen nan-uchiyana te anggay-ani yanggay ah nangila way chinutokan Apudyus way manàchég an hiya. Ya cha-ani angkay agé nèan an hiya hen nan-uchiyana.
41 Ele não foi visto por todo o povo, mas somente por nós, que somos as testemunhas que Deus já havia escolhido. Nós comemos e bebemos com ele depois que Deus o ressuscitou.
42 Yag imfagana an chàni way epagngarni hen anchi ammayay chamag mepanggép an hiya hen aminay tatagu, ya ta tàchéganni agé way hiya paat hen anchi chinutokan Apudyus way manguwis hen aminay tatagu ah pegwana way uray hen anchichay looh natéy ya hen anchichay cha-an.
42 Jesus nos mandou anunciar o evangelho ao povo e testemunhar que ele foi posto por Deus como Juiz dos vivos e dos mortos.
43 Hiya paat hen ena-allen hen amin anchichay profeta hen nangaryanchéén, ‘Gapo hen kafaelana wat heno way omafurot an hiya, mapakawan hen fasorna.’ ”
43 Todos os profetas falaram a respeito de Jesus, dizendo que os que creem nele recebem, por meio dele, o perdão dos pecados.
44 Angkay hen cha manudtuchuwan Pedro hen anchichay na-a-among ah faréy Cornelio, anchag na-adchan ah Espiritun Apudyus way nìyachar an chicha amin way cha mangngar.
44 Quando Pedro ainda estava falando, o Espírito Santo desceu sobre todos os que estavam ouvindo a mensagem.
45 Yag hen anchichay cha omafurot way Judio way nenetnod an Pedro, ancha ammag nahahaang te midchat peet hen Espiritun Apudyus hen uray faén Judio.
45 Os judeus seguidores de Jesus que tinham vindo de Jope com Pedro ficaram admirados por Deus ter derramado o dom do Espírito Santo sobre os não judeus.
46 Ya maid amin manchuwachuwaancha te chengngarcha chicha way chacha chayawén hen kenangaton Apudyus way chacha agé iyale hen safaliy ale way iggaycha acharén. Hiyachi yag anat ekat Pedro hen anchichay ifana way Judiowén,
46 Pois eles ouviam os não judeus falarem em línguas estranhas e louvarem a grandeza de Deus. Então Pedro disse:
47 “Hen antochay tatagu, nìyachar hen Espiritun Apudyus an chicha way kaman an chitaaw, wat ay ammoh wachay mangempawa ah mafunyagancha.”
47 — Estas pessoas receberam o Espírito Santo como nós também recebemos. Será que alguém vai proibir que sejam batizadas com água?
48 Yachi yag imfagan Pedro ta mafunyagancha ah mangempàil-ancha hen nètempoyugancha an Jesu Cristu. Yachi yag imfagacha agé an Pedro ta no mafalin, mì-iggaw koma an chicha ah kamanay ag-agaw.
48 Então mandou que aquelas pessoas fossem batizadas em nome de Jesus Cristo. E elas pediram a Pedro que ficasse ali alguns dias.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.