Mateus 5

Lalang hu Dios (BKD) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Su maahà hi Jesus sa madakel ha mga etaw tuminakedeg haena duun hu bubungan daw pinuu. Nangaamul-amul diyà ta kandin sa mga sumusunud din
1 Certo dia, quando Jesus viu que as multidões se ajuntavam, subiu a encosta do monte e ali sentou-se. Seus discípulos se reuniram ao redor,
2 dayun nanudlù kandan ha tagyanaen
2 e ele começou a ensiná-los.
3 “Malipayen gayed sa nakatuen ha ku harì buligan hu Dios hurà dan mahimu, ta agharian sidan hu Dios.
3 “Felizes os pobres de espírito, pois o reino dos céus lhes pertence.
4 “Malipayen gayed sa tagmagul-anen tumenged hu mga salà dan ta aglipayen sidan hu Dios.
4 Felizes os que choram, pois serão consolados.
5 “Malipayen gayed sa mga tagpaubus ta maangken dan sa panalangin ha insaad hu Dios.
5 Felizes os humildes, pois herdarão a terra.
6 “Malipayen gayed sa tungkay agkangabayà hu pagbuhat hu matareng, ta agbuligan din sidan.
6 Felizes os que têm fome e sede de justiça, pois serão saciados.
7 “Malipayen gayed sa mga mahid-uwen hu duma dan ta mahid-uwan daan sidan hu Dios.
7 Felizes os misericordiosos, pois serão tratados com misericórdia.
8 “Malipayen gayed sa mahimpit sa henà-henà dan ta maahà dan sa Dios.
8 Felizes os que têm coração puro, pois verão a Deus.
9 “Malipayen gayed sa mga tagbuhat hu kalinaw ta makilala sidan ha batà hu Dios.
9 Felizes os que promovem a paz, pois serão chamados filhos de Deus.
10 “Malipayen gayed sa tagpasipalahan tumenged hu pagbuhat dan hu matareng ta agharian sidan hu Dios.
10 Felizes os perseguidos por causa da justiça, pois o reino dos céus lhes pertence.
11 “Malipayen kaw gayed ku tameyesen kaw daw ku pasipalahan kaw hu mga etaw daw ku daet-daeten kaw pinaagi hu mga bidù tumenged hu pagsunud nuy kanak.
11 “Felizes são vocês quando, por minha causa, sofrerem zombaria e perseguição, e quando outros, mentindo, disserem todo tipo de maldade a seu respeito.
12 Ikalipay nuy gayed haena ta adagi tungkay sa igbales inyu hu Dios diyà ta langit, ta iyan daan haena binuhat dan duun hu mga propita.
12 Alegrem-se e exultem, porque uma grande recompensa os espera no céu. E lembrem-se de que os antigos profetas foram perseguidos da mesma forma.”
13 “Iyan kaw asin dini ta kalibutan. Ba ku maawà en sa kapait hu asin in-inuwen pa paglikù hu nanam taena? Hurà din en gayed pulus daw bà dà paman iglambeg diyà ta guwà dayun gik-an hu mga etaw.
13 “Vocês são o sal da terra. Mas, se o sal perder o sabor, para que servirá? É possível torná-lo salgado outra vez? Será jogado fora e pisado pelos que passam, pois já não serve para nada.
14 “Iyan kaw daan sulù dini ta kalibutan. Sa banuwa ha duun pakaluntud hu buntud agkaahà hu bisan sin-u.
14 “Vocês são a luz do mundo. É impossível esconder uma cidade construída no alto de um monte.
15 Hurà etaw ha tagtutud hu sulù ha bà din dà agpalangkebi hu bakag, ba saena iluntud din gayed duun hu ugsakà ha matangkaw daw mailawan sa seled taena ha balay.
15 Não faz sentido acender uma lâmpada e depois colocá-la sob um cesto. Pelo contrário, ela é colocada num pedestal, de onde ilumina todos que estão na casa.
16 Aman ipasiga gayed sa sulù nuy ta daw maahà hu mga etaw ha maayad sa mga buhat nuy dayun madayè dan sa Dios ha Amay nuy diyà ta langit.
16 Da mesma forma, suas boas obras devem brilhar, para que todos as vejam e louvem seu Pai, que está no céu.”
17 “Harì kaw maghenà-henà ha sa pagdini ku ta kalibutan iyan sa pag-awà hu Kasuguan daw hu lalang hu Dios pinaagi hu mga propita, ta sa pagdini ku iyan sa pagtuman taena.
17 “Não pensem que eu vim abolir a lei de Moisés ou os escritos dos profetas; vim cumpri-los.
18 Laus gayed sa ag-ikagiyen ku inyu ha ku duduun pa sa langit daw sa kalibutan harì gayed mahimu ha maalatan hu bisan atiyuay sa Kasuguan hangtud ha matuman haena.
18 Eu lhes digo a verdade: enquanto o céu e a terra existirem, nem a menor letra ou o menor traço da lei desaparecerá até que todas as coisas se cumpram.
19 Bisan sin-u sa makasupak hu tungkay atiyuay duun hu Kasuguan daw magtudlù ha harì en haena tumanen, saini ha etaw harì tagharian hu Dios diyà ta langit. Ba bisan sin-u sa magtuman hu Kasuguan daw magtudlù ha tumanen gayed haena, saini ha etaw tagharian gayed hu Dios.
19 Portanto, quem desobedecer até ao menor mandamento, e ensinar outros a fazer o mesmo, será considerado o menor no reino dos céus. Mas aquele que obedecer à lei de Deus e ensiná-la será considerado grande no reino dos céus.
20 Ikagiyen ku inyu ha sa Dios iyan din dà tagharian sa matareng gayed dì taena ha mga manunudlù hu Kasuguan daw mga Fariseo.
20 “Eu os advirto: a menos que sua justiça supere muito a justiça dos mestres da lei e dos fariseus, vocês jamais entrarão no reino dos céus.”
21 “Natun-an nuy en sa kasuguan duun hu mga gin-apuan nuy ha tagyanaen ‘Harì kaw mangimatay ta ku buhaten nuy haena mahukuman kaw hu silut.’
21 “Vocês ouviram o que foi dito a seus antepassados: ‘Não mate. Se cometer homicídio, estará sujeito a julgamento’.
22 Ba ikagiyen ku inyu ha bisan sin-u sa bà din dà agkapauki sa duma din mahukuman en daan haena hu silut. Sa tagpaamaniyan din sa duma din makapanubag duun hu alan ha mga labaw ha punuan. Daw bisan sin-u sa mag-ikagi duun hu duma din ha ‘Buang-buang ka’ saena ha tag-ikagi taghipanaw duun hu dalan payanaen ta Inferno.
22 Eu, porém, lhes digo que basta irar-se contra alguém para estar sujeito a julgamento. Quem xingar alguém de estúpido, corre o risco de ser levado ao tribunal. Quem chamar alguém de louco, corre o risco de ir para o inferno de fogo.
23 “Aman ku taghalad kaw duun hu Dios daw mahenhenaan nuy ha amin diay nabuhat nuy ha igkapauki inyu hu duma nuy,
23 “Portanto, se você estiver apresentando uma oferta no altar do templo e se lembrar de que alguém tem algo contra você,
24 awaan nuy haena sa ighalad nuy daw pan-ahaa su etaw ha agkapauk inyu daw makaghusayà kaw. Ku mapengahan haena human nuy dayuna sa paghalad duun hu Dios.
24 deixe sua oferta ali no altar. Vá, reconcilie-se com a pessoa e então volte e apresente sua oferta.
25 “Ku isumbung kaw hu duma nuy agpasa nuy husaya ha harì pa makauma duun hu taghusay, ta ku makauma kaw en duun itugyan kaw hu maghuhukum daw ipapurisu kaw gayed kandin.
25 “Quando você e seu adversário estiverem a caminho do tribunal, acertem logo suas diferenças. Do contrário, pode ser que o acusador o entregue ao juiz, e o juiz, a um oficial, e você seja lançado na prisão.
26 Laus gayed sa ag-ikagiyen ku inyu ha daw kaw en makaguwà diyà ta purisuwan ku mabayaran nuy en sa alan ha mga salà nuy.
26 Eu lhe digo a verdade: você não será solto enquanto não tiver pago até o último centavo.”
27 “Natun-an nuy en daan sa kasuguan su anay ha tagyanaen ‘Harì kaw manapaw.’
27 “Vocês ouviram o que foi dito: ‘Não cometa adultério’.
28 Ba ikagiyen ku inyu ha bisan bà dà kaayati hu maama sa bisan sin-u ha bahi saena ha maama nakapanapaw en.
28 Eu, porém, lhes digo que quem olhar para uma mulher com cobiça já cometeu adultério com ela em seu coração.
29 Ku iyan igpakasalà nuy sa kawanan ha mata nuy lugita haena daw ilambeg, ta maayad pa ha sabuwa dà sa mata nuy dì sa daruwa ba makaagbul kaw diyà ta Inferno.
29 Se o olho direito o leva a pecar, arranque-o e jogue-o fora. É melhor perder uma parte do corpo que ser todo ele lançado no inferno.
30 Daw ku iyan daan igpakasalà nuy sa kawanan ha alima nuy tampeda haena daw ilambeg, ta maayad pa ha sabuwa dà sa alima nuy dì sa daruwa ba makaagbul kaw diyà ta Inferno.
30 E, se a mão direita o leva a pecar, corte-a e jogue-a fora. É melhor perder uma parte do corpo que ser todo ele lançado no inferno.”
31 “Inikagi daan su anay ha ‘Ku amin maama ha endaan din sa asawa din ilahan din haena hu kasulatan hu pag-endaay.’
31 “Também foi dito: ‘Quem se divorciar da esposa deverá conceder-lhe um certificado de divórcio’.
32 Ba ikagiyen ku inyu ha ku endaan hu maama sa asawa din ha hurà makasalà, saena ha maama nakasalà ta agbuhaten din ha mananapaw su bahi ku isab dà magpaasawa, daw saena ha mangasawa ku bahi ha inendaan makapanapaw daan.
32 Eu, porém, lhes digo que quem se divorcia da esposa, exceto por imoralidade, a faz cometer adultério. E quem se casa com uma mulher divorciada também comete adultério.”
33 “Natun-an nuy en daan sa kasuguan duun hu mga gin-apuan nuy ha tagyanaen ‘Ku manumpà kaw duun hu Dios kinahanglan ha tumanen nuy gayed haena.’
33 “Vocês também ouviram o que foi dito a seus antepassados: ‘Não quebre seus juramentos; cumpra os juramentos que fizer ao Senhor’.
34 Ba ikagiyen ku inyu ha harì kaw gayed manumpà pinaagi hu langit ta iyan haena trono hu Dios
34 Eu, porém, lhes digo que não façam juramento algum. Não digam: ‘Juro pelo céu’, pois o céu é o trono de Deus.
35 daw bisan daan sa kalibutan ta iyan haini gik-ayà din. Daw harì nuy daan ipanumpà sa Jerusalem ta iyan haena banuwa hu gamhanan ha Harì.
35 Também não digam: ‘Juro pela terra’, pois a terra é onde ele descansa os pés. E não digam: ‘Juro por Jerusalém’, pois Jerusalém é a cidade do grande Rei.
36 Bisan pa daan sa buhuk ta ulu nuy harì mahimu ha ipanumpà ta hurà makapaputì hu bisan nangkalegas dà ha buhuk nuy.
36 Nem sequer digam: ‘Juro pela minha cabeça’, pois vocês não podem tornar branco ou preto um fio de cabelo sequer.
37 Ku mag-ikagi kaw sa ‘Hee’ na ‘Hee’ gayed daw sa ‘Harì’ na ‘Harì’ gayed daan, ta ku isaban nuy pa haena hu duma ha mga lalang diyà en haena agkapuun ki Satanas.
37 Quando disserem ‘sim’, seja de fato sim. Quando disserem ‘não’, seja de fato não. Qualquer coisa além disso vem do maligno.”
38 “Natun-an nuy en daan sa kasuguan ha tagyanaen ‘Ku amin etaw ha matumlak din sa mata hu duma din tumlaken daan sa kandin ha mata, daw ku masipù din sa ngipen hu duma din sipuen daan sa kandin ha ngipen.’
38 “Vocês ouviram o que foi dito: ‘Olho por olho, dente por dente’.
39 Ba ikagiyen ku inyu ha harì nuy gayed sukulan sa tagpasipala inyu. Ku amin etaw ha laparuwen din sa kawanan ha pipi nuy ipalaparu daan sa dibaluy.
39 Eu, porém, lhes digo que não se oponham ao perverso. Se alguém lhe der um tapa na face direita, ofereça também a outra.
40 Daw ku amin etaw ha isumbung kaw kandin ta daw matimù din sa pinaksuy nuy, iila en haena kandin daw isabi pa hu kamisita.
40 Se você for processado no tribunal e lhe tomarem a roupa do corpo, deixe que levem também a capa.
41 Ku amin etaw ha magpeges inyu hu pag-uwit hu mga butang din hu nangkakilomitro buligi haena taman hu daruwa ha kilomitro.
41 Se alguém o forçar a caminhar uma milha com ele, caminhe duas.
42 Ku amin manayù diyan ta inyu ilahi nuy daw ku amin agsambay sambayi nuy.
42 Dê a quem pedir e não volte as costas a quem quiser tomar emprestado de você.”
43 “Natun-an nuy en daan sa kasuguan su anay ha tagyanaen ‘Palanggaa gayed sa duma nuy ba magdumut kaw hu kuntra nuy.’
43 “Vocês ouviram o que foi dito: ‘Ame o seu próximo’ e odeie o seu inimigo.
44 Ba ikagiyen ku inyu ha palanggaa sa mga kuntra nuy daw iampù nuy haena sa tagpasipala inyu
44 Eu, porém, lhes digo: amem os seus inimigos e orem por quem os persegue.
45 ta iyan haini timaan ha batà kaw gayed hu Amay nuy diyà ta langit. Saena agpanalanginan din sa etaw ha matareng daw sa kenà, iling hu mga pamulahen ha alan din agpaudanan daw agpasildahan.
45 Desse modo, vocês agirão como verdadeiros filhos de seu Pai, que está no céu. Pois ele dá a luz do sol tanto a maus como a bons e faz chover tanto sobre justos como injustos.
46 Harì nuy aghenhenaa ha balesan kaw hu Dios ku iyan dà palanggaen nuy sa tagpalanggà daan inyu, ta bisan sa mga limbungan ha manunukut hu buhis tagbuhaten dan daan haena.
46 Se amarem apenas aqueles que os amam, que recompensa receberão? Até os cobradores de impostos fazem o mesmo.
47 Daw ku iyan dà pagsimahen nuy sa daan nuy en amigu inu man sa igkadayè inyu? Ta bisan sa mga etaw ha hurà makakilala hu Dios tagbuhaten dan daan haena.
47 Se cumprimentarem apenas seus amigos, que estarão fazendo de mais? Até os gentios fazem isso.
48 Aman magmahimpit kaw iling hu Amay nuy diyà ta langit.
48 Portanto, sejam perfeitos, como perfeito é seu Pai celestial.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.