Romanos 1
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NVI
1 Yən tsasli na zliya na, yən yən Pəl ndə ghəra sləni tsa Yesəw *Kəristəw. Hyala harvəra na ta nza ka *ndə kwal tsa Yesəw, mbaꞌa təravəra ta dzee ta gəzə Yəwən kwəma nzə wəzə na kaa mbəzli.
1 Paulo, servo de Cristo Jesus, chamado para ser apóstolo, separado para o evangelho de Deus,
2 Ma Kwəma wəzə na vay, a Hyala niy gəzəkə ghala mbəradzəta lə miy tsa ka gəzə kwəma nzə. Dzəghwa mbaꞌa məndi tsaslambə mbə zliya nzə tsəgha.
2 o qual foi prometido por ele de antemão por meio dos seus profetas nas Escrituras Sagradas,
3 Kwəma vay, dzəkən Zəghwə nzə Yesəw Kəristəw Ndə sləkəmmə gəzə na kwəma. Dzar kwa ndə ngəri tsa ciy, ntsa yakəm mbə takə tsa mazə *Davitə na.
3 acerca de seu Filho, que, como homem, era descendente de Davi,
4 Ghala pətsa zhanakati Hyala zhakati mbə məti, lə bərci Safə tsa nzə ɗewɗew tsa ki na, mbaꞌa citi nza tsa nzana ka Zəghwə nzə karkar lə bərci.
4 e que mediante o Espírito de santidade foi declarado Filho de Deus com poder, pela sua ressurreição dentre os mortos: Jesus Cristo, nosso Senhor.
5 Ava war tə mbərkə Yesəw Kəristəw pəərətəra Hyala ka ndə kwal tsa Yesəw, ta dzaa gəzə kwəma nzə kaa hwəlfə *mbəzliy kamaa ka Zhəwifə gwaꞌa gwaꞌa. A ghəshi mbəə zləɓavə kwəma nzə, ka ɗanta fəti. Ma nza ghəshi mbəə fal slən tsa Yesəw Kəristəw gwanashi tsəgha ki.
5 Por meio dele e por causa do seu nome, recebemos graça e apostolado para chamar dentre todas as nações um povo para a obediência que vem pela fé.
6 Ghwəy sana sənzənvay, mbə mbəzli va nza ghwəy kwərakwə, ghwəy mbəzli harvə Hyala va ta mbə ghwəy nzaa mbəzliy nəw Yesəw tə hiɗi ka Rəm.
6 E vocês também estão entre os chamados para pertencerem a Jesus Cristo.
7 A səkwəŋwəy ya gwanaŋwəy tə hiɗi ka Rəm gwaꞌa gwaꞌa, ghwəy ghwəy mbəzli ɗi Hyala, shi harvə na ta nza ghwəy ka shi nzə. Məntəŋwəy wəzə hwər tsa nzə Dəmmə Hyala, ghəshi lə Ndə sləkəmmə Yesəw Kəristəw, mbaꞌa ghəshi ndaŋwəy zərkə mbə nzəy tsa ghwəy.
7 A todos os que em Roma são amados de Deus e chamados para serem santos: A vocês, graça e paz da parte de Deus nosso Pai e do Senhor Jesus Cristo.
8 Ma kwa taŋa kwəma gəzee nana diy, ꞌwəsa nə ya kaa Hyala lə slən tsa Yesəw *Kəristəw, ta kwəma ghwəy gwanaŋwəy, sa nzana, ya paꞌ kwəmaɓa tə hiɗi gwaꞌa gwaꞌa na, mbaꞌee favə tərəŋw ɓanavə ghwəy nefer ghwəy kaa Yesəw, kə məndi.
8 Antes de tudo, sou grato a meu Deus, mediante Jesus Cristo, por todos vocês, porque em todo o mundo está sendo anunciada a fé que vocês têm.
9 — ausente —
9 Deus, a quem sirvo de todo o coração pregando o evangelho de seu Filho, é minha testemunha de como sempre me lembro de vocês
10 — ausente —
10 em minhas orações; e peço que agora, finalmente, pela vontade de Deus, seja-me aberto o caminho para que eu possa visitá-los.
11 Ta na navay, tərəŋw nzəghəree ta naŋwəy lə mətsee, nza ghwəmmə dzaa tihəhwə ni ya shi ndara *Safə tsa Hyala ɗewɗew ni, lə ghwəy, nza ghwəy mbəə kwəmavə bərci mbə nəw Yesəw.
11 Anseio vê-los, a fim de compartilhar com vocês algum dom espiritual, para fortalecê-los,
12 Wəzəɓa nə ya bay, ka mətsəhəra bərci ghwəy, yən na, ka mətsəhəŋwəy bərci kwərakwə, mbə ɓə tsa ɓanavə ghwəmmə nefer ghwəmmə kaa Yesəw Kəristəw, pən.
12 isto é, para que eu e vocês sejamos mutuamente encorajados pela fé.
13 Va wa gəzee kwəma va tsəghay ngwarməhiray, sa nzana gar ɗaŋ səɗee yən səəkəə təkəti tsəhə mbə ghwəy. Paꞌ sənzənva ki na, a kwəmavə kwal yaw, tsəgha. Ma kwəma təfee miy tsee tiy, war mbaꞌee dzaa ghərati sləni mbə ghwəy, ka zhəghəshi nihwəti mbəzliy ka nəw Yesəw kwərakwə, njasa nzana va tsəghee kwəmavə mənti nihwəti mbəzli tə nihwəti hiɗi.
13 Quero que vocês saibam, irmãos, que muitas vezes planejei visitá-los, mas fui impedido de fazê-lo até agora. Meu propósito é colher algum fruto entre vocês, assim como tenho colhido entre os demais gentios.
14 Sa nzanay, ghənzə na nee sləni kavəra Hyala ta dzee ta gəzə kaa ya tsamaɓa ndə ngəri. Ka dzaa gəzanshi kaa mbəzli ghwənita məhərli shi, lə kaa ni ghwənita ma məhərli shi. Ka gəzə kaa mbəzliy sənashi shiy, lə kaa niy sənashi ma gwaꞌa.
14 Sou devedor tanto a gregos como a bárbaros, tanto a sábios como a ignorantes.
15 Va tsəgha nzana, war mbə təkee dzəkən ghwəy ghwəy mbəzli mbə məlmə Rəm kwərakwə ki, ta dzee gəzaŋwəy Yəwən kwəma wəzə na na.
15 Por isso estou disposto a pregar o evangelho também a vocês que estão em Roma.
16 Ka haꞌwee ya jəw tsətsə ta gəzə Yəwən kwəma wəzə na kaa mbəzliw. Sa nzanay, e sənay lə bərci Hyala na mbə tərəŋw, ta mbəlanti ntsaa dzaa zləɓavə kwəma va, ya wa ndə na. ꞌWava na tə hwəlfə mbəzli *ka Zhəwifə ka dzar paꞌ tə hwəlfə nihwəti mbəzli tə hiɗi gwanashi.
16 Não me envergonho do evangelho, porque é o poder de Deus para a salvação de todo aquele que crê: primeiro do judeu, depois do grego.
17 Kwəma wəzə na vay, ghənzə cipə na kwəma mənti Hyala ta mbə ndə ngəriy dzəghwa kwəma nzə, kala hazləni mbə nəfə ci, ya wa ntsaa zləɓavə kwəma mənti Hyala, mbaꞌa ɓanavə nəfə tsa ciy, ta mbay dza naa dzəghwa kwəma Hyala kala hazləni mbə nəfə ci. Ava tsəgha tsasliti məndi mbə Zliya Hyala kwərakwə, a kə məndiy:
17 Porque no evangelho é revelada a justiça de Deus, uma justiça que do princípio ao fim é pela fé, como está escrito: "O justo viverá pela fé".
18 A Hyala cikəvəri njasa satiy nəfə tsa nzə səəkə mə ghwəməə dzəkən mbəzli, va kwəma jikir tsa məməni məndi gwanay tsa ci tə hiɗi, kala ɗi fəti məndi ta kwəma nzə. Ma na sənata ghəshi kwəma wəzə na va Hyala na, mbaꞌa ghəshi biyɗamti lə na shi va *kwəma jikir na.
18 Portanto, a ira de Deus é revelada do céu contra toda impiedade e injustiça dos homens que suprimem a verdade pela injustiça,
19 Ta na navay, shi nza məndi gar sənashiy dzəkən Hyalay, a ghəshi sənashi. Hyala dəꞌwə ghən tsa nzə canakəvərishi na.
19 pois o que de Deus se pode conhecer é manifesto entre eles, porque Deus lhes manifestou.
20 A ghwəmmə sənay, ta na ndə ngəriy, ka mbay naa nata Hyala lə mətsə ciw. Nanzə ki, ghala ngati Hyala hiɗiy, mbaꞌa kə məndiy nighə shi mənti na, ka zəzəə dzəkən shiy, ta sənay dza məndi, ghənzə na Hyala kwətita, lə bərci na və tərəŋw kala kərə ma, kə məndi. Ava va tsəgha kiy, ka dza ghəshiy mbay zhiniy pəlavə kwal vəraslə kwa kwəma Hyala ghwəlaw.
20 Pois desde a criação do mundo os atributos invisíveis de Deus, seu eterno poder e sua natureza divina, têm sido vistos claramente, sendo compreendidos por meio das coisas criadas, de forma que tais homens são indesculpáveis;
21 Ta na navay, a ghəshi sənata Hyala: «Ghənzə na Hyala» kə ghəshi. Ma dza ghəshi ki na, kala fə dikə ghəshiy dzəti Hyala va, njasa təɓə na, kala mananta ꞌwəsa ghəshi ngəta, ya ta namaɓa kwəma mənti na. War ma na shi təkə kwəma na, kərakə ghəshi fəy lə təkə na dzar kwa Hyala kwəma. Dzəghwa disl məhərli shi kəəlita, kala sənata na kataŋ na kwəma ghəshi ghwəla ki.
21 porque, tendo conhecido a Deus, não o glorificaram como Deus, nem lhe renderam graças, mas os seus pensamentos tornaram-se fúteis e os seus corações insensatos se obscureceram.
22 Ma kə ghəshi mbə zəzə kwəma shi na: «Ghəy na niy gwəramtiy sənata kwəma kən nihwəti mbəzli» kə ghəshi. Mbalaa ghəshi na hyeler mbəzliy gwəramti mbə mbəzli gwaꞌa gwaꞌa.
22 Dizendo-se sábios, tornaram-se loucos
23 Dzəghwa mbərəkə zlata ghəshi gələɓə ta pəraꞌwə dividivi shi kwa kwəma Hyala dikə na ndimndim na. Tapə ghəshi dzəmbəshi mbə tsəfəkwə kwa kwəma pa shi pəghəti məndi nja ke ngəri. Ta bəkwəshi ke ngəri dza ngar ki. Dza ghəshi diɓa, ka tsəfəkwə kwa kwəma ꞌyegwer, lə niy dza lə səɗa shiy, lə kwa kwəma shesher gwaꞌa.
23 e trocaram a glória do Deus imortal por imagens feitas segundo a semelhança do homem mortal, bem como de pássaros, quadrúpedes e répteis.
24 Va tsəgha zlashi Hyala, ka nighəshi war lə mətsə, a ghəshi məməni ni shi va shi hwətəl ghəshi ta mənishi mbə nefer shi. Dzəghwa ghəshi ki tapə dzəmbəshi mbə sawa ghən tsa shi lə məməni shi haꞌwə haꞌwə ni kwa jipə shi tsəgha.
24 Por isso Deus os entregou à impureza sexual, segundo os desejos pecaminosos dos seus corações, para a degradação dos seus corpos entre si.
25 Dzəghwa ghəshi mbərəkə ghəshi zlata kwəma Hyala kataŋ na, ka nəw kwəma dzərvə. Mbaꞌa ghəshi dzəmbəshi mbə tsəfəkwə, ka pəraꞌwanshi dividivi shi kaa shi ngati Hyala, mbərəkə ghəshi zlata, ghənzə Hyalaa ngati shi va, gar təɓə məndiy mananta ꞌwəsa ngəta ya hwəmɓa. *Amin.
25 Trocaram a verdade de Deus pela mentira, e adoraram e serviram a coisas e seres criados, em lugar do Criador, que é bendito para sempre. Amém.
26 Va tsəgha zlashi Hyala, mbaꞌa ghəshi dzəmbəshi mbə məməni shi səkwa hwətəl va ti shi haꞌwə haꞌwə ni ki, njana nzana tsəgha ghəshi ɗi. Dzəghwa mbərəkə miꞌi zlay həni lə zhər, ka dzashi ta məni shi təɓə ma məndiy məni.
26 Por causa disso Deus os entregou a paixões vergonhosas. Até suas mulheres trocaram suas relações sexuais naturais por outras, contrárias à natureza.
27 Dzəghwa zhər kwərakwə mbərəkə ghəshi zlay həni lə miꞌi, ka dzashi ta mamaw zhər tərəŋw nja ghəshi, ka həni li shi. Mbə shi va tsəgha kiy, zhərəy mənti shi haꞌwə haꞌwə ni va lə tsahwəti zal nja ghən tsa shi tsəghay, war ta favə ngəraꞌwə dza ghəshi va Hyala, ka zhəmə jikir tsa shi va daŋəramti ghəshi məhərli shi mbə məni ci.
27 Da mesma forma, os homens também abandonaram as relações naturais com as mulheres e se inflamaram de paixão uns pelos outros. Começaram a cometer atos indecentes, homens com homens, e receberam em si mesmos o castigo merecido pela sua perversão.
28 Sa nzana kala ɗi mbəzli vaa sənata Hyala, na zlashi na tsəgha, nza məhərli shi təkə məni war shi gəmgəm ni, nza ghəshi məni shiy təɓə ma ya jəw nzə, tsəgha ki.
28 Além do mais, visto que desprezaram o conhecimento de Deus, ele os entregou a uma disposição mental reprovável, para praticarem o que não deviam.
29 Dzəghwa paf paf nefer shi tihəshi, lə təkə məni ya nimaɓa hwəlfə shi jikir ni tə hiɗi gwaꞌa gwaꞌa ki, ka sla mətsə ta shi va ndə, ka məni ndərəm, ka səl va ndə. Zhini ka bəkwəpə, ka həhəərə mbəzli, ka ꞌwaŋə lə mbəzli, ka ngwangwashi miy.
29 Tornaram-se cheios de toda sorte de injustiça, maldade, ganância e depravação. Estão cheios de inveja, homicídio, rivalidades, engano e malícia. São bisbilhoteiros,
30 Ka gəzə kwəma jikir naa dzəkən nihwəti mbəzli, ka pa jaka lə Hyala, ka gwəlaŋ, ka gəzə war kwəma fəgə, ka kəli ghən tsa shi gəmshi tsəgha. War kwal tsaa ghakə məni na ꞌwarꞌwar na kwəma jikir na gwəramti na ɗi ghəshi. Ka fa kwəma ghəshi va mbəzliy yakəshiw.
30 caluniadores, inimigos de Deus, insolentes, arrogantes e presunçosos; inventam maneiras de praticar o mal; desobedecem a seus pais;
31 Ka mbə ghəshiy təravə məni na wəzə na kwəma mbə nəfə tsa shiw. Ka gəzəkə kwəma ghəshi, mbaꞌa ghəshi garəshi tə kwəma gəzəkə ghəshiw, ka ɗi nihwəti mbəzli ghəshiw, ntsa zhanshi hwər tsa shi ti tiɓa ya kwətiŋəw, tsəgha.
31 são insensatos, desleais, sem amor pela família, implacáveis.
32 Dzəghwa mbaꞌa ghəshi sənay wəzə wəzə, ngwəvə məti na sa kən gəla mbəzliy məməni shi tsəgha ni va, va Hyala, kə ghəshi na, zhəghwa tapə ghəshi zhiniy zhimbəshi mbə məni shiy war tsəgha kwərakwə. Zhini dza ghəshi diɓa ki na, ka fal mbəzliy məni gəla shi jikir ni va tsəgha ni.
32 Embora conheçam o justo decreto de Deus, de que as pessoas que praticam tais coisas merecem a morte, não somente continuam a praticá-las, mas também aprovam aqueles que as praticam.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Romanos 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.