Mateus 21
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NVT
1 Ma kar Yesəw lə mbəzli ta səɗa ci ndəkwə ndəkwə lə məlmə Zherəwzalem na, mbaꞌa ghəshi tsəhəshi ndəkwə lə nahwəti məlmə, Betəfazhe slən tsa nzə. Ndəkwə ghənzə vəgha kəlaŋ tsa har məndiy kəlaŋ *ꞌWəlivə. Dza Yesəw mbaꞌa ghwənashi mbəzli bakə mbə mbəzli ta səɗa ci.
1 Quando já se aproximavam de Jerusalém, Jesus e seus discípulos chegaram a Betfagé, no monte das Oliveiras. Jesus enviou na frente dois discípulos.
2 A kə ngəshi na: «Mbalam dzəmbə məlmə tarɓa va kwa kwəma ghwəy. Sa ka ghwəy tsəhəŋwəy mbəy, ta kəsata kwantəmca dza ghwəy dza pəhəpəhə tə zəꞌwə, ghəshi lə zəghwə nzə. Sa ghwəy dzay, nza ghwəy pəlikəvərashi.
2 “Vão àquele povoado adiante”, disse ele. “Assim que entrarem, verão uma jumenta amarrada, com seu jumentinho ao lado. Desamarrem os animais e tragam-nos para mim.
3 Mbaꞌa kə ndəə ɗəw va ghwəy: “Tawa pəəlishi ghwəya?” kəy, “waa Ndə sləkəpə ɗəwshi na” pə ghwəy dzaa ni. Nzaꞌjəw dza naa zlatavəŋwəyshi» kə.
3 Se alguém lhes perguntar o que estão fazendo, digam apenas: ‘O Senhor precisa deles’, e de imediato a pessoa deixará que vocês os levem.”
4 Ma mənishi shi va tsəghay, war ta mbə kwəmaa niy gəzəkə ndə Hyala va mbəradzəə dzəghwata kwa. Ma kə niy niy:
4 Isso aconteceu para cumprir o que foi dito por meio do profeta:
5 Gəzanshim kaa mbəzli mbə məlmə *Shiyaŋw:
5 “Digam ao povo de Sião: ‘Vejam, seu Rei se aproxima. Ele é humilde e vem montado num jumento, num jumentinho, cria de jumenta’”.
6 Ma sa gəzanakə Yesəw kwəma va kaa mbəzli ta səɗa ci va ki na, mbaꞌa ghəshi dzashi. Mbaꞌa ghəshi dzaa mənti war njasa gəzanakəshi na va.
6 Os dois discípulos fizeram como Jesus havia ordenado.
7 Mbaꞌa ghəshi pəlanakəvə kwantəmca va lə zəghwə nzə va. Sa pəlikəshi ghəshi na, dza ghəshi pəliꞌ pəliꞌ ghəshi palati kwəbeŋer kən ghən shi tə hwəm kwantəmcici va. Dzəghwa Yesəw mbaꞌa dzəməə nzəyəy ti shi.
7 Trouxeram a jumenta e o jumentinho e puseram seus mantos sobre o jumentinho, e Jesus montou nele.
8 Mbaꞌa mbəzli niy nza tiɓa tərəŋw. Dzəghwa ghəshi, pəliꞌ pəliꞌ ghəshi pə pələnəy kwəbeŋer shi kwa kwal. Ka ɓəɓəli kəslifi nihwəti, ka sləkashiy dzəghwa kwal, a ghəci dza ti shi. Ta fal, nja mazə tsa dikə tsa mənti mbəzli va shi va tsəgha.
8 Grande parte da multidão estendeu seus mantos ao longo do caminho diante de Jesus, e outros cortaram ramos das árvores e os espalharam pelo chão.
9 Dzəghwa mbəzli mbə nəw Yesəw va lə niy ꞌwa kwal ngəci gwanashi, tapə ghəshi dzəmbəshi mbə ngwəmə lala, a kə ghəshi na:
9 E as pessoas, tanto as que iam à frente como as que o seguiam, gritavam: “Hosana, Bendito é o que vem em nome do Senhor! Hosana no mais alto céu!”.
10 Ma Yesəw mbə dzəmbə məlmə Zherəwzaleməy, pəlaŋ pəlaŋ pəlaŋ niy səvərishi mbəzli dzəti ngwəla. Dza ghəshi ka gəgəzə kwemer, a kə ghəshi na: «Wa slən tsa tsatsa ndə kia?» kə ghəshi.
10 Quando Jesus entrou em Jerusalém, toda a cidade estava em grande alvoroço. “Quem é este?”, perguntavam.
11 Ma kə məndi ngəshi na: «Waa *ndə gəzə kwəma Hyala tsa har məndi vaa Yesəw na. Səəkə mbə məlmə Nazaretə, tə hiɗi ka Galile səəkə na» kə məndi.
11 A multidão respondia: “É Jesus, o profeta de Nazaré, da Galileia”.
12 Dza Yesəw ka dzay dzəmbə ciki Hyala. Dzəmbə na na, mbaꞌa kəsashi ka ɗəl shiy, lə ka pa shiy mbəɓa. Dza na cəkeꞌ tihəkəvərishiy dzəti ngwəla, kə dzəpə dzəpə dzədzəpamti tebelerhi mbəzliy mbəərə gəna, mbaꞌa gəzli gəzli nzəy mbəzliy ɗəl kwəkwər palayhi gwaꞌa gwaꞌa.
12 Então Jesus entrou no templo e começou a expulsar todos que ali estavam comprando e vendendo animais para os sacrifícios. Derrubou as mesas dos cambistas e as cadeiras dos que vendiam pombas,
13 Ma kə kaa ngəshi na: «Ma kə məndi mbə Zliya Hyalay: “Ciki tseyey, ciki tsa dza mbəzliy cəꞌwəra mbə na” kə məndi. Ma dza ghwəy na ghwəy ki na, mbaꞌa ghwəy zhəghəti ka ləgwə ka ka ghəliy nzəy mbə» kə.
13 dizendo: “As Escrituras declaram: ‘Meu templo será chamado casa de oração’, mas vocês o transformaram num esconderijo de ladrões!”.
14 Dzəghwa ghwəlefesli lə vədevəder mbaꞌa ghəshi kətəghəvashiy dzəvəgha Yesəw mbə ciki Hyala. Dza na mbaꞌa mbalamtishi.
14 Os cegos e os coxos vieram a Jesus no templo, e ele os curou.
15 Ma sa nata mbəzli dikə dikə ni mbə *ka ta Hyala lə *ka ɓənipə kwəma pəhəti Hyala kwəma mənti Yesəw va maɗaŋa maɗaŋa na na, mbaꞌa nəfə tsa shi satiy. Dzəghwa ndərazhi ka gəzə kwəma mbəɓa zlaŋzlaŋ diɓa, ma kə ghəshi na: «Jijiy mazə *Davitə na ntsa dikə tsa, jijiy mazə Davitə na ntsa dikə tsa» kə ghəshi. Mbaꞌa nəfə tsa mbəzli va zhiniy satiy diɓa.
15 Quando os principais sacerdotes e mestres da lei viram esses milagres maravilhosos e ouviram até as crianças no templo gritar “Hosana, Filho de Davi”, ficaram indignados.
16 Ma kə ghəshi kaa Yesəw ki na: «Ca ki, favə gəla shi pəꞌwə ghəshi va gha tsəna?» kə ghəshi. Ma kə Yesəw ngəshi na: «Yə, gwaꞌa gwaꞌa favəshee. Ə səəkə ma ghwəy jangəhwə kwəma gəzəkə Hyala va mbə zliya nzə shəkəna? Ma kəy: “Ma ghay, gwaꞌa gwaꞌa ɓananavəshi gha fal slən tsa gha kaa ndərazhi, lə kaa vərenjeꞌwerta gwaꞌa” kə» kə Yesəw.
16 “Está ouvindo o que as crianças estão dizendo?”, perguntaram a Jesus. “Sim”, respondeu ele. “Vocês nunca leram as Escrituras? Elas dizem: ‘Ensinaste crianças e bebês a te dar louvor’.”
17 Sa gəzamti na kwəma va na, dza na mbaꞌa zlashi, ka səvəriy mbə ciki tsa va. Səvəri tsa səvəri na na, mbaꞌa ɓarvay mbə məlmə Zherəwzalem, ka dzay dzəmbə məlmə Betani, hi na mbəɓa.
17 Então ele voltou a Betânia, onde passou a noite.
18 Ma way pi tə mekəshi na, mbaꞌa Yesəw maɗiy ta zhəghəvaa zhəmbə məlmə Zherəwzalem. Ma ghəci mbə kwal na, ka ghəranci ma.
18 De manhã, enquanto voltava para Jerusalém, Jesus teve fome.
19 Dza na mbaꞌa nay dəŋw bəzakə. Sa nay na na, kə ka kətivaa dzəvəgha, ta ngəli ya ti, ta zəmə. Tsəhə na na, kwataka kəslifi ghəci kəsashi gwaꞌa tsəgha, kala ya fə məɓa. Sa nata na tsəgha, ma kə kaa fə va na: «Gha na na ghay fə nay, gwaꞌa na na gha kwəma, ka zhini ghaa yahwə ya ghwəla ka gha nzaw!» kə. War sa gəzəkə na tsəgha na, hyaŋ dəŋw bəzakə tsa va ghwəliy.
19 Encontrando uma figueira à beira do caminho, foi ver se havia figos, mas só encontrou folhas. Então, disse à figueira: “Nunca mais dê frutos!”. E, no mesmo instante, a figueira secou.
20 Ma sa nata *mbəzli ta səɗa Yesəw nava kwəma na, ka mananshi maɗaŋa ghənzə. Ma kə ghəshi na: «njaa na nana kwəma tsətsə, ghwəliy dəŋw bəzakə tsa war nzaꞌjəw tsəghaa?» kə ghəshi.
20 Quando os discípulos viram isso, ficaram admirados e perguntaram: “Como a figueira secou tão depressa?”.
21 Ma kə Yesəw ngəshi na: «Ə gəzaŋwəy ya, ta na navay, tsəgha na, war mbaꞌa pə ghwəy ɓanavə nəfə tsa ghwəy kaa Hyala, kala mənti ghən tsa ghwəy ghwəy bakə bakəy, a ghwəy dzaa mbay mənti njasa məntee tsa lə fə na. Ya paꞌ ka taŋəti na məntee nay, ta mbay dza ghwəy. Ta mbay dza ghwəy gəzə ya kaa dəlagwa: “Ɓarvaŋa tə pətsa va mbalaa dzəghwa kwəfa!” pə ghwəy, ka ghwəy nighə na, dəlagwa va mənti war tsəgha.
21 Jesus respondeu: “Eu lhes digo a verdade: se vocês tiverem fé e não duvidarem, poderão fazer o mesmo que fiz com esta figueira, e muito mais. Poderão até dizer a este monte: ‘Levante-se e atire-se no mar’, e isso acontecerá.
22 War ɓanavə ma ghwəy nefer ghwəy kaa Hyalay, ya wa shi cəꞌwə ghwəy na, ta kwəmavəshi dza ghwəy gwaꞌa» kə Yesəw.
22 Se crerem, receberão qualquer coisa que pedirem em oração”.
23 Dzəghwa Yesəw ka dzay dzəmbə *ciki Hyala. Sa dzəmbəy na na, dza na ka ɓananshi shiy kaa mbəzli. Dzəghwa mbəzli dikə dikə ni mbə *ka ta Hyala, lə mətikwəkwər *ka Zhəwifə, kət ghəshi kətəghəvashiy dzəvəgha. Dza ghəshi ka ɗəw kwəma və, ma kə ghəshi kaa ngəci na: «A Metər, gəzaŋəy, kwəma səəkə ni gha ni bərci ghəra gha sləni gha na li shi tay? Wa ntsaa ndaŋa kwal ta ghəra gəla sləni naa?» kə ghəshi.
23 Quando Jesus voltou ao templo e começou a ensinar, os principais sacerdotes e líderes do povo vieram até ele e perguntaram: “Com que autoridade você faz essas coisas? Quem lhe deu esse direito?”.
24 Ma kə Yesəw ngəshi na: «Yən kwərakwəy, ta ɗəw kwəma dzee va ghwəy kwətiŋ. Mbaꞌa pə ghwəy zləɓakəra kwəmee vay, ma nzee gəzaŋwəy səəkə tə pətsa səəkə bərci ghəree va slənee na li shi.
24 Jesus respondeu: “Eu lhes direi com que autoridade faço essas coisas se vocês responderem a uma pergunta:
25 A nə ya kwərakwə kiy: Wa ntsaa ghwənay Zhaŋ ta mənipə *batema? Hyala shəkənaa, naa mbəzli?» kə.
25 A autoridade de João para batizar vinha do céu ou era apenas humana?”. Eles discutiram a questão entre si: “Se dissermos que vinha do céu, ele perguntará por que não cremos em João.
26 Mbaꞌa pə ghwəmmə ni: “Mbəzli ghwənay na” pə ghwəmmə diɓa na, a hazləni ghwəmmə va ni gwaꞌa ni mbəzli. Sa nzanay, mbəzli gwanashi sənay na, Zhaŋ ka *ndə gəzə kwəma Hyala» kə ghəshi.
26 Mas, se dissermos que era apenas humana, seremos atacados pela multidão, pois todos pensam que João era profeta”.
27 Ma kə ghəshi kaa zləɓanci ki na: «Sənay ntsaa ghwənay ghəyəw» kə ghəshi. Ma kə Yesəw ki na: «Ghənzə tsəghay, yən kwərakwə na, ka gəzaŋwəyee nda kwəma səəkə bərci ghəree ni sləni li shiw» kə.
27 Por fim, responderam a Jesus: “Não sabemos”. E Jesus replicou: “Então eu também não direi com que autoridade faço essas coisas.”
28 Dza Yesəw ka nəw lə gəzə kwəma ci naci ki, ma kə na: «Avee taa ɓəlikəŋwəy fir, nza ghwəy təkəə dzəkən: A tsahwəti ndə tiɓa, bakə ndərazhi və. Ma kə kaa tsa dikə tsa zəghwə ci na: “A zəghwee, dzəmti dza gha ta za ndatsə” kə.
28 “O que acham disto? Um homem que tinha dois filhos disse ao mais velho: ‘Filho, vá trabalhar no vinhedo hoje’.
29 Ma kə zəghwə va na: “A di, ka tsəhəree kwamtiw” kə. Zhini na ləy hwəm mbaꞌa zhəghanti zəzə kwəma, pəlhəm maɗiy, mbaꞌa dzay dzəmti va, ta za.
29 O filho respondeu: ‘Não vou’, mas depois mudou de ideia e foi.
30 Dzəghwa didi tsa va mbaꞌa dzaa gəzanci kaa tsa jəw tsa zəghwə ci, war njasa gəzanakə na va kaa tsa dikə tsa va. Ma kə tsava na: “Wa yikwa, tsəgha na, ta dza dzee di” kə. Dzəghwa na dighevə nzəyəy, kala dza.
30 Então o pai disse ao outro filho: ‘Vá você’, e ele respondeu: ‘Sim senhor, eu vou’, mas não foi.
31 Sana sənzənva yən kəə ɗəw va ghwəyəy, mbə ndərazhi bakə ni va na, tsama zəghwə na tsaa ghəranati sləni ɗi dəshia?» kə Yesəw. «Tsa kwa taŋa va kia» kə ghəshi. Ma kə Yesəw ki na: «Ghəci na kataŋ. Ə gəzaŋwəy ya ki, ta na navay, tsəgha na: Pərɓa ka *dəwan, lə miꞌi mbə ghi ka ghwərghwər nashi ghwəy va dza naa tsəhəshi mbə mbəzli sləkə Hyala kən ghwəy.
31 “Qual dos dois obedeceu ao pai?” Eles responderam: “O primeiro”. Então Jesus explicou: “Eu lhes digo a verdade: cobradores de impostos e prostitutas entrarão no reino de Deus antes de vocês.
32 Sa wanay: Ndəs niy səəkəy Zhaŋ tsaa mənipə *batem ta ciŋwəy kwal Hyala, dzəghwa ghwəy na, kala ɗi ghwəy zləɓa na ci va kwəma. Ma ka dəwan, ghəshi lə miꞌi mbə ghi ka ghwərghwər va nashi ki na, mbaꞌa ghəshi zləɓavə, ka nəw kwəma ci va. Ya tsəgha niy nashi ghwəy mbəzli va zləɓavə, mbaꞌa ghəshi tsati titihwə tsa shi kwa kwəma Hyala na, kalaa niy ɗi zhəghanti nefer ghwəy ghwəy na na ghwəy, ta zləɓa kwəma ci va» kə.
32 Pois João veio e mostrou o caminho da justiça, mas vocês não creram nele, enquanto cobradores de impostos e prostitutas creram. E, mesmo depois de verem isso, vocês se recusaram a mudar de ideia e crer nele.”
33 Zhini ma kə diɓa na: «Fam tsahwəti fir diɓa, a tsahwəti ndə ghi niy nza tiɓay, dza na ngwəɓə ngwəɓə ngwəɓati fəhiy zəmə tə vəh tsa ci. Dza na dəzlətsəɓə hayshi. Kə kaa kəꞌwə kwaɓa laꞌ lati, ta ɓəsə məəli ya fəhi va kwa. Dza na mbaꞌa ngati pi madzək tsa dza məndiy nzəy ta ndəghwə fəhi va mə. Dza na ki, mbaꞌa pəlavə mbəzli ta ndəghwə tsa va, mbaꞌa zlata mbə dəvə shi, mbaꞌa dzay ta wə.
33 “Agora, ouçam outra parábola. O dono de uma propriedade plantou um vinhedo. Construiu uma cerca ao redor, um tanque de prensar e uma torre para o guarda. Depois, arrendou o vinhedo a alguns lavradores e partiu para um lugar distante.
34 Ma sa mənəy vəghwə tsaa ngəli ya fəhi ki na, dza ndə tsa tsa va, ɓəŋ ghwənashi mbəzli mbə ka sləni ci, ta dza ghəshi va mbəzliy ndəghwə tsa ci va, nza ghəshi ɓanakə na ci bəla ya fə.
34 No tempo da colheita da uva, enviou seus servos a fim de receber sua parte da colheita.
35 Ma sa tsəhəshi mbəzli va na, dza mbəzliy ndəghwə tsa va nashi ki, mbaꞌa ghəshi pəslishi ti shi, tasl ghəshi kəsəvə tsahwəti mbə shi, dəꞌwə dəꞌwə ghəshi dəꞌwəti, mbəh ghəshi paslamti tsahwəti. Ma kwa mahkana ndə na, mbaꞌa ghəshi pəꞌwəy lə hərezli ka mbəri.
35 Os lavradores agarraram os servos, espancaram um deles, mataram outro e apedrejaram o terceiro.
36 Dza ndə tsa tsa va kaa nihwəti mbəzli ɗaŋ tərəŋw, ka taŋəti ni kwa taŋa va, mbaꞌa ghwənəghəshi ngəshi diɓa. Zhəghwa war tsəgha mbəzli ka sləni kwa tsa va zhiniy sanamiy shi ngəraꞌwə kaa niva mbəzli diɓa, njasa niy sanamiy ghəshi va kaa ni kwa taŋa va mbəzli.
36 Então o dono da propriedade enviou um grupo maior de servos para receber a parte dele, mas o resultado foi o mesmo.
37 Dza ndə tsa tsa va tə kwa kərni, mbaꞌa ghwənanaghəshi zəghwə ci dəꞌwə ghən tsa ci. Ma kə mbə ghən ci na: “Sa ka ghəshi nay zəghwə yay, a ghəshi dzaa haꞌwə ti” kə.
37 “Por fim, o dono enviou seu filho, pois pensou: ‘Certamente respeitarão meu filho’.
38 Dza zəghwə va mbaꞌa tsəhəy və shi ki. Ma kə mbəzliy ndəghwə tsa va kwa jipə shi, sa nay ghəshi zəghwə va na: “Yawaa, avanay ndə zəmə ghi səəkəy dəꞌwə ghən tsa ci ki. Dzammə ta kəsəvə, a ghwəmmə paslamti, nza ghwəmmə mbəərəhwə tsa ka sa ghwəmmə!” kə ghəshi.
38 “No entanto, quando os lavradores viram o filho, disseram uns aos outros: ‘Aí vem o herdeiro da propriedade. Vamos matá-lo e tomar posse desta terra!’.
39 Dzəghwa ghəshi tasl, ghəshi dzaa kəsəti, ka mbahə səəmə kwa tsa vaa dzəti ngwəla. Sa mbahəkəmə ghəshi na, mbaꞌa ghəshi pəəsliti» kə Yesəw.
39 Então o agarraram, o arrastaram para fora do vinhedo e o mataram.
40 Ma sa kəɗamti Yesəw fir ki, ma kə kaa mbəzli va na: «Njaa dza ndə tsa tsa vaa məni lə gəla mbəzliy ndəghwə tsa va tsəgha ni sa ka na səəkəya?» kə.
40 “Quando o dono da terra voltar, o que vocês acham que ele fará com aqueles lavradores?”, perguntou Jesus.
41 Ma kə ghəshi ngəci na: «Sa ka na səəkəyəy, rapə dza naa bakwamti ka ndərəm va, kala məni ma zhəhwər ti shi ya jəw nzə. Ka na dza na mbaꞌa fanambəshi tsa ci va mbə dəvə nihwəti ka ndəghwə tsaa dzaa mbay ɓanavə na ci bəla shiy, mbə shi dza ghəshiy ngəliti, sa ka na ɗəwshi, ghala pətsa dza vəghwə tsaa ngəli fəhiy məniy» kə ghəshi.
41 Os líderes religiosos responderam: “Ele os matará cruelmente e arrendará o vinhedo para outros, que lhe darão sua parte depois de cada colheita”.
42 Ma kə Yesəw ki na: «Səəkə ghwəy jangəhwə kwəma gəzəkə Hyala va mbə zliya nzə sa? Ma kəy:
42 Então Jesus disse: “Vocês nunca leram nas Escrituras: ‘A pedra que os construtores rejeitaram se tornou a pedra angular. Isso é obra do Senhor e é maravilhosa de ver’?
43 — ausente —
43 Eu lhes digo que o reino de Deus lhes será tirado e entregue a um povo que produzirá os devidos frutos.
44 — ausente —
44 Quem tropeçar nesta pedra será despedaçado, e aquele sobre quem ela cair será reduzido a pó”.
45 Dzəghwa mbəzli dikə dikə ni mbə *ka ta Hyala ghəshi lə *ka Farisahi, pəŋw ghəshi famti fir tsa ɓəli Yesəw va. Mbaꞌa ghəshi fəti ghən: «Dzəkən ghəy ɓəli Yesəw fir tsa va» kə ghəshi.
45 Quando os principais sacerdotes e fariseus ouviram essa parábola, perceberam que eles eram os lavradores maus a que Jesus se referia.
46 Tapə ghəshi mbə pəla kwal tsaa kəsə Yesəw na, ka hazləni ghəshi va nihwəti mbəzliy ɓasəshi va. Sa nzana ka *ndə gəzə kwəma Hyala mbəzli va ɓəti Yesəw.
46 Queriam prendê-lo, mas tinham medo das multidões, pois elas o consideravam um profeta.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.