Mateus 13
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NTLH
1 Ma fəcava ki na, mbaꞌa Yesəw səvəriy kəghi, mbaꞌa dzaa nzəyəy miy kwəfa kwa həl Galile.
1 Naquele mesmo dia Jesus saiu de casa, foi para a beira do lago da Galileia, sentou-se ali e começou a ensinar.
2 Dza mbəzli mbaꞌa ghəshi ɓasəkəvashiy dzəvəgha dalala. Ma sa nashi na mbəzli ɗaŋshi tsəgha na, dza na mbaꞌa dzay dzəghwa kwambəwal nzəyəy. Dzəghwa mbəzliy ɓasəshi va, mbaꞌa ghəshi gagarəshi miy kwəfa va ki.
2 A multidão que se ajuntou em volta dele era tão grande, que ele entrou num barco e sentou-se; e o povo ficou em pé na praia.
3 Dza na ka gazanshi kwemer ghənghən ghənghən kaa mbəzli dzar kwa fir kwa fir, ma kə na: «Tə nahwəti viciy, mbaꞌa tsahwəti ndə za niy maɗiy ta dza ta sləka ha ci.
3 Jesus usou parábolas para ensinar muitas coisas. Ele disse:
4 Ma ghəci mbə kihwə ha va ki na, dzəghwa pəriŋ, nahwəti ha pəpəriŋətaa dzəghwa kwal. Dza ꞌyegwer mbaꞌa ghəshi səəkəə iməhwə nava.
4 Quando estava espalhando as sementes, algumas caíram na beira do caminho, e os passarinhos comeram tudo.
5 Dza nahwəti mbaꞌa pəpəriŋətaa dzəti kwərhə, war ghwəla na, nzaꞌjəw ghənzə pəsəta, sa nzana, kala hiɗi kən ɗaŋ.
5 Outra parte das sementes caiu num lugar onde havia muitas pedras e pouca terra. As sementes brotaram logo porque a terra não era funda.
6 Ma war sa satita vici ka ndipə na, nzaꞌjəw ha va ghwəlita ki. Sa kama hiɗi kən ɗaŋ gar tsəhəvə hililiŋə ghənzə.
6 Mas, quando o sol apareceu, queimou as plantas, e elas secaram porque não tinham raízes.
7 Dza nahwəti diɓa mbaꞌa pəpəriŋəta dzəghwa mbə tekesli. Ma sa pəsəta na na, mbaꞌa tekesli kəlishiy dzəkən. Kala bərci və gar kəli ghwəla.
7 Outras sementes caíram no meio de espinhos, que cresceram e sufocaram as plantas.
8 Ma dzəghwa nahwəti nanzə ki na, mbaꞌa məta tə hiɗi wəzə ni, dza na mbaꞌa pəsəta, ka kəlita wəzə. Sa maɗi na ta fə ghən na, dikə dikə nahwəti fəti, ɓahwə ɓahwə nahwəti, nahwəti ɓa na geꞌi geꞌi» kə.
8 Mas as sementes que caíram em terra boa produziram na base de cem, de sessenta e de trinta grãos por um.
9 Zhini ma kə ɓa na: «Ma ntsa nza sləmə vəy, fə tə ghəci ghən ta kwəma va wəzə» kə.
9 E Jesus terminou, dizendo:
10 Dzəghwa *mbəzli ta səɗa Yesəw mbaꞌa ghəshi kətəghəvashiy dzəvəgha, tapə ghəshi ta ɗəw kwəma və, a kə ghəshi na: «A nava nzana war kwa fir kwa fir ghaa ɗi gəzanshi kwəmaa?» kə ghəshi.
10 Então os discípulos chegaram perto de Jesus e perguntaram: — Por que é que o senhor usa
11 Ma kə Yesəw ngəshi na: «Na na ghwəyəy, a Hyala ndaŋwəy məhərli ta sənay njasa dza naa sləkə mbəzli nzə. Ma na mbəzli kiy, kwəmavə kwal tsa va ghəshiw.
11 Jesus respondeu:
12 Sa nzanay, ntsa nza nihwəti shiy və na, ta mətsahanavə nihwəti shiy dzam, nza ghəshi mbəə mətsəhəva və ɗaŋ tərəŋw. Ma na ntsa kama shiy vəy, ta zhini dza məndiy tsaləhwə ya niy nza va jəw ni shiy və.
12 Pois quem tem receberá mais, para que tenha mais ainda. Mas quem não tem, até o pouco que tem lhe será tirado.
13 Ava va tsəgha nza na war dzar kwa fir yən ɗi gəzanshi kwəma. Sa nzanay, mbaꞌa mətsəhi və shi ta nay pi na, a ka nay pi ghəshiw. Mbə favə kwəma slimim shi na, zhini ka favə kwəma fa ghəshi va ghəshiw, tsəgha.
13 É por isso que eu uso parábolas para falar com essas pessoas. Porque elas olham e não enxergam; escutam e não ouvem, nem entendem.
14 Ma mbə kwəma shi va tsəgha na kiy, kwəmaa niy gəzəkə *Ezay ndə gəzə kwəma Hyala va mbəradzə na sava faghwa ghəshi gəraꞌi kwa. Sa niy nə na va:
14 E assim acontece com essas pessoas o que disse o
15 Sa nzanay, kwəmaa tsəꞌwə mbə nefer mbəzli ni tiɓa ya jəwəw.
15 Pois a mente deste povo está fechada:
16 Ma na na ghwəy ghwəy mbəzli ta səɗee kiy, vəshi na tə ghwəy. Sa nzana, mbə nay pi ghwəy lə mətsəhi ghwəy, dzəghwa mbə favə kwəma ghwəy lə slimim ghwəy na ghwəy.
16 Jesus continuou, dizendo:
17 E gəzaŋwəyee, ta na navay, tsəgha na, ka gəzə kwəma Hyala ɗaŋ, mbaꞌa mbəzliy nəw Hyala ɗaŋ səəkə na mbə maw nashi shi nashi mətsəhi ghwəy ni sana. Kalaa niy kwəmavə nashi ghəshi, mbə maw fa kwəma favə ghwəy na sənzənva ghəshi niy nza na, a kwəmavə fa nzə ghəshiw» kə.
17 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: muitos profetas e muitas outras pessoas do povo de Deus gostariam de ver o que vocês estão vendo, mas não puderam; e gostariam de ouvir o que vocês estão ouvindo, mas não ouviram.
18 Zhini ma kə Yesəw diɓa na: «Əy ma kiy, favəm bazhə tsa kwəma ɗi fir tsa ɓəlee va lə ndə sləka haa gəzə.
18 — Então escutem e aprendam o que a
19 Avanay, faꞌ dza nihwəti mbəzliy favə gəzə kwəmaa dzəkən njasa dza Hyalaa sləkə mbəzli, dzəghwa kala dza ghəshiy favə sləkar tsa kwəma va. Ka *ndə jaka tsa Hyala səəkəy, zəkwə jəw ɓanti kwəma va mbə nəfə shi. Niva mbəzliy, yəmyəm ghəshi lə kwal tsa pəriŋəta hwəlfə ha vaa dzəghwa.
19 As pessoas que ouvem a mensagem do vem e tira o que foi semeado no coração delas.
20 Nəfə tsa nihwəti mbəzli ɓa na, yəmyəm na lə kwərhə tsa pəriŋəta nahwəti ha vaa dzəti. Sa ka ghəshiy favə kwəma Hyala na, zəkwə jəw ghəshiy zləɓavə lə vəshi.
20 As sementes que foram semeadas onde havia muitas pedras são as pessoas que ouvem a mensagem e a aceitam logo com alegria,
21 Zhini diɓa na, ka nzay nza ghəshi lə kwəma va mbə nəfə tsa shi, sa mbay ma kwəma vaa tsəhə hililiŋə wəzə wəzə mbə shiw. War nə ma ngəraꞌwə ndəs kə kəsashi, ya ə ghəzlishi məndi tə mbərkə kwəma Hyala na, ka ghəshi dza nzaꞌjəw, mbərəkə ghəshi zlata nəw kwəma Hyala tsəgha ki.
21 mas duram pouco porque não têm raiz. E, quando por causa da mensagem chegam os sofrimentos e as perseguições, elas logo abandonam a sua fé.
22 Nəfə tsa nihwəti mbəzli diɓa na, yəmyəm na lə pətsa nza tekesli va ti dzəghwata nahwəti ha va mbə. Gəla niva mbəzli ɓay, sa ka ghəshiy favə kwəma Hyala na, mbaꞌa ghəshi zləɓavə. Ka ghəshi dza diɓa na, mbaꞌa ghəshi dzəmbəshi mbə zəzə kwəma tə hiɗi, ka məni mətsə ta shi tə hiɗi ni ngəɗipə. Ma sa ka shi va təhay nəfə tsa shi ki na, ka ghəshi dza mbaꞌa ghəshi makəti kwəma Hyala va kəli, lə va ghəra sləni mbə nefer mbəzli va.
22 Outras pessoas são parecidas com as sementes que foram semeadas no meio dos espinhos. Elas ouvem a mensagem, mas as preocupações deste mundo e a ilusão das riquezas sufocam a mensagem, e essas pessoas não produzem frutos.
23 Ma nəfə tsa nihwəti mbəzli nashi kiy, yəmyəm na lə hiɗi wəzə ni va dzəmbəta nahwəti ha mbə shi. Ma na gəla niva mbəzli nashi kiy, sa ka ghəshiy favə kwəma Hyala na, kar ghəshiy fəti ghən ti wəzə. Ka ghəshi dza na, ka ghəra sləni Hyala wəzə. Nihwəti mbə shi na tərəŋw ghəshi jahambəvashi mbə, nihwəti na, bərəkə, ma nihwəti ɓa na geꞌi geꞌi. Tsəgha» kə.
23 E as sementes que foram semeadas em terra boa são aquelas pessoas que ouvem, e entendem a mensagem, e produzem uma grande colheita: umas, cem; outras, sessenta; e ainda outras, trinta vezes mais do que foi semeado.
24 Zhəghwa Yesəw diɓa, mbaꞌa ɓəlanakəshi tsahwəti fir, ma kə na: «Ma sləkə tsa sləkə Hyala mbəzliy, ghala mbə lə kwəma dzee na ta gəzaŋwəyəw: Tsəŋw niy tsəŋwəti tsahwəti ndə hwəlfə ha wəzə naa dzəti za ci.
24 Jesus contou outra parábola . Ele disse ao povo:
25 Ma tə nahwəti vərɗi, mbəzli tə hi na, mbaꞌa ndə jaka tsa ci səəkəə tsaŋwanambə ka girfiy dzəmbə ha ci va, ka dzay.
25 Certa noite, quando todos estavam dormindo, veio um inimigo, semeou no meio do trigo uma erva ruim, chamada joio, e depois foi embora.
26 Mbaꞌa ka girfi va pəpəsəshi kwasəbə ha va, ka kəli yəmyəm li. Ma sa maɗita ha ta pasə na, dza ka girfi ka pasə kwərakwə.
26 Quando as plantas cresceram, e se formaram as espigas, o joio apareceu.
27 Ma sa səəkə gwəlaa ghəranci sləni kaa ntsa vaa nashi tsəgha na, dza ghəshi mbaꞌa ghəshi dzaa gəzanci kaa ndə za tsa va, a kə ghəshi ngəci na: “A ntsa ghəy dikə tsa, wa hwəlfə ha sa niy tsaŋwati gha va tə za gha va sham tsəy? Əy, war njaa zhəkə na, zhini ka girfiy təzlishi dzar mbə shiki?” kə ghəshi.
27 Aí os empregados do dono das terras chegaram e disseram: “Patrão, o senhor semeou sementes boas nas suas terras. De onde será que veio este joio?”
28 Ma kə ndə za tsa va na: “Waa ntsaa ɗi ma mətsee tsaŋwambəshi na” kə. Ma kə gwəla va na: “Ghənzə tsəgha na, zləɓati gha, a ghəy dza ta taɗamtishi tsəna?” kə ghəshi.
28 — “Foi algum inimigo que fez isso!”, respondeu ele.
29 Ma kə ndə za tsa va na: “Əhəŋ, sana sənzənva, war mbaꞌa pə ghwəy tiɗishiy, a ghwəy dzaa karəhwə lə ha ta.
29 — “Não”, respondeu ele, “porque, quando vocês forem tirar o joio, poderão arrancar também o trigo.
30 Va tsəgha kiy, wəzəɓa zlashi ghwəy na, a ghəshi nakə gwanashi paꞌ tə vəghwə tsa dza məndiy sla ha ti. Ma ghalaɓa ki na, ma nzee gəzanshi kaa mbəzliy dzaa sla ha. Ma pən taa ni ngəshi na: Slantim ka girfi, a ghwəy pəhətishi, nza ghwəy ndamtishi lə ghwə. Ma na ha yay, paghəram jighiy dzəghwa tamə, pən dzaa ni” kə» kə Yesəw.
30 Deixem o trigo e o joio crescerem juntos até o tempo da colheita. Então eu direi aos trabalhadores que vão fazer a colheita: ‘Arranquem primeiro o joio e amarrem em feixes para ser queimado. Depois colham o trigo e ponham no meu depósito.’ ”
31 Zhəghwa Yesəw diɓa mbaꞌa ɓəlanakəshi tsahwəti fir, ma kə na: «Ma na sləkə tsa sləkə Hyala mbəzli diɓay, yəm na lə kwəma cizlə gwəbiri ka ndə vaa ɓəvə, mbaꞌa ndə tsəŋwətishi kwa tsa ci.
31 Jesus contou outra parábola . Ele disse ao povo:
32 Ghəshi na cizləy gwəramti jəw jəw mbə hwəlfə shi ka ndə ngəriy tsəŋwə gwaꞌa gwaꞌa. Ma sa ka ghəshi pəsəshi kiy, ka ghəshi dza na, ka kəli dikə tərəŋw, taŋ fəhi gwanashi ni. Paꞌ ka səəkə ꞌyegwer ghənghən ghənghən lala ghyeghyer shi mə» kə.
32 Ela é a menor de todas as sementes; mas, quando cresce, torna-se a maior de todas as plantas. Ela até chega a ser uma árvore, de modo que os passarinhos vêm e fazem ninhos nos seus ramos.
33 Dza Yesəw mbaꞌa ɓəlanakəshi tsahwəti fir diɓa, ma kə na: «Sləkə tsa sləkə Hyala mbəzli nzə diɓay, yəmyəm na lə is tsa ka mali vaa tivə jəwə, mbaꞌa tambə mbə ghwəpə gar kiləw bakə mətsəkə cifəti, ka gha nighə na, pifpirif ghənzə pəkəməvata gwanata» kə.
33 Jesus contou mais esta parábola para o povo:
34 Ava tsəgha gəzanamti Yesəw kwemer va kaa mbəzliy ɓasəshi va gwanashi, war dzar kwa fir. Nahwəti kwəma tiɓa mbaꞌa gəzanakəshi kala dzar kwa firiw.
34 Jesus usava parábolas para dizer tudo isso ao povo. Ele não dizia nada a eles sem ser por meio de parábolas.
35 Ma gəzə na kwəma va tsəghay, war ta mbə ghənzəə dzəghwata kwa kwəmaa niy gəzəkə ndə Hyala va niy nza. Ma kə niy niy: «Ma kə Hyalay:
35 Isso aconteceu para se cumprir o que o profeta tinha dito: “Usarei parábolas quando falar com esse povo e explicarei coisas desconhecidas desde a criação do mundo.”
36 Dzəghwa Yesəw ki, mbaꞌa zlashi mbəzliy ɓasəshi va tərəŋw ni, mbaꞌa dzay dzakə ghi ghəshi lə mbəzli ta səɗa ci. Dza mbəzli ta səɗa ci va kət ghəshi kətəghəvashiy dzəvəgha, a kə ghəshi ngəci na: «A Metər, citəŋəy bazhə tsa kwəma ɗi ghaa gəzə lə fir tsa ɓəlikə gha va lə ka girfiy təzlishi mbə ha shi» kə ghəshi.
36 Então Jesus deixou a multidão e voltou para casa. Os discípulos chegaram perto dele e perguntaram: — Conte para nós o que quer dizer a
37 Ma kə Yesəw ngəshi na: «A ɗi naa gəzəy: Ma ndə za tsaa tsaŋwati hwəlfə ha wəzə na va tə za ciy, ghəci nzee, yən yən Zəghwə yakə ndə ngəri.
37 Jesus respondeu:
38 Ma zay, ghəshi na hiɗi nza ghwəmə ni ti shi. Hwəlfə ha wəzə na va na, mbəzli sləkə Hyala ghəshi. Ma ka girfi nashi ki na, mbəzli mbə dəvə *ndə jaka tsa Hyala niva.
38 O terreno é o mundo. As sementes boas são as pessoas que pertencem ao .
39 Ma ntsaa ɗi ma mətsee va səəkəə tsaŋwambəra ka girfi mbə hee na, ghəci na ndə jaka tsa Hyala. Vici dza məndiy sla ha ti kiy, ghənzə na vici ɓasə ngwəvə fəca dza hiɗiy kəɗi. Ma gwəla ka sla ha va ki na, ghəshi na ka kwal Hyala ki.
39 O inimigo que semeia o joio é o próprio Diabo. A colheita é o fim dos tempos, e os que fazem a colheita são os anjos.
40 War njasa ka məndi vaa təramti ka girfi səvəri mbə ha, mbaꞌam ndamtishi lə ghwə məndi mbə sla hay, war tsəgha dza məndiy məni fəca dza hidiy kəɗi.
40 Assim como o joio é ajuntado e jogado no fogo, assim também será no fim dos tempos.
41 Mbaꞌa dzee ghwənashi ka kwalee, yən yən Zəghwə yakə ndə ngəri. Ka ghəshi dzay, mbaꞌa ghəshi iməkəvəri hwəlfə mbəzliy shikə nihwəti mbəzli vaa dzəmbə məni *kwəma jikir na, ghəshi lə mbəzliy məni shi jikirkir ni gwanashi səvəri mbə mbəzli sləkə Hyala.
41 O Filho do Homem mandará os seus anjos, e eles ajuntarão e tirarão do seu Reino todos os que fazem com que os outros pequem e também todos os que praticam o mal.
42 Ka ghəshi dza na mbaꞌa ghəshi shakambəshi mbə ghwə ngaɗ ngaɗ ngaɗ na, nza ghəshi tihwəni mbə, ka pəpərə sliꞌi shi.
42 Depois os anjos jogarão essas pessoas na fornalha de fogo, onde vão chorar e ranger os dentes de desespero.
43 Ma na mbəzliy ɗi fəti ta məni na ɗi Hyala kwəma nashi kiy, war mbərə dza ghəshi mbərə ghalaɓa, ghəy ghəy ghəy ndəɓa vici, tə pətsa sləkə dəshi tsa mə ghwəmə. Fə tə ghwəy ghən ta kwəma gəzee va wəzə, niy nza məhərli va ghwəy» kə.
43 Então o povo de Deus brilhará como o sol no Reino do seu Pai. Se vocês têm ouvidos para ouvir, então ouçam.
44 Zhini ma kə Yesəw ɓa na: «Ma sləkə tsa sləkə Hyala mbəzliy nzəy, ghala mbə lə kwəma shiy nza va mbəmbə ni mbə vəh, tərəŋw dimə ti shiw. Mbaꞌa tsahwəti ndə səəkəə kəsashi. Ma sa nashi na na, tərəŋw ghəci vəshiy, mbaꞌa zhiniy gwəmati mbəliy shi va wəzə. Dza na mbaꞌa dzaa ɗəlamti shi və gwanashi, ta səəkə ta pahwə vəh tsa va, va ndə vəh tsa va.
44 — O
45 Ma sləkə tsa sləkə Hyala mbəzli nzə diɓay, ghala mbə lə kwəma ndə zhəghə dəvə tsaa nza va, ka pala tsahi mbəzə ta pa shiw.
45 — O
46 Ma sa kwəmavə na niy gwəramti na, dza na mbaꞌa ɗəlamti shi və gwanashi, ta səəkə ta pahwə tsahi mbəzə va» kə Yesəw.
46 Quando encontra uma pérola que é mesmo de grande valor, ele vai, vende tudo o que tem e compra a pérola.
47 Zhini ma kə Yesəw ɓa na: «Ma sləkə tsa sləkə Hyala mbəzli diɓay, ghala mbə lə kwəma zləkwə tsa ka mbəzliy kəəsə kərpi vaa bəzlaghwa kwa kwəfa, ta ka ya nimaɓa kərpi liw. Mbaꞌa kərpi dzəghwashi ghənghən ghənghən ɗaŋ tərəŋw.
47 — O
48 Dzəghwa ghəshi sa təhəy na na, mbaꞌa ghəshi mbahəkəməə dzəti həlbə. Mbaꞌa ghəshi shəkəkəmə kərpi kwa zləkwə, dza tas ghəshi nzəyshi, ka tərashi. Dza ghəshi kaa ni wəzə wəzə ni kərpi, fəyik fəyik ghəshi bazlaghwashi kwa ghwanin shi. Dzəghwa kaa niy kama wəzə ni, mbaꞌa ghəshi shashakamtishi.
48 E, quando está cheia, os pescadores a arrastam para a praia e sentam para separar os peixes: os que prestam são postos dentro dos cestos, e os que não prestam são jogados fora.
49 Ava tsəgha dza naa məniva fəca dza hidiy kəɗi ki. Təhwə dza ka kwal Hyalaa səəkəshi. Sa ghəshi səəkə na, mbaꞌa ghəshi tihəvəri mbəzliy məni kwəma wəzə na, lə niy məni *kwəma jikir na.
49 No fim dos tempos também será assim: os anjos sairão, e separarão as pessoas más das boas,
50 Ka ghəshi dza na, mbaꞌa ghəshi shakambə ni jikirkir ni va mbəzliy dzəmbə ghwəə tsə ngaɗ ngaɗ ngaɗ na. Ma nza ghəshi titihwəni, ka pəpərə sliꞌi shi mbə ghwə va ghalaɓa ki» kə.
50 e jogarão as pessoas más na fornalha de fogo. E ali elas vão chorar e ranger os dentes de desespero.
51 Ma kə Yesəw kaa mbəzli ta səɗa ci ki na: «Favə kwemer gəzəkee va ghwəy gwanashi na?» kə. Ma kə ghəshi ngəci na: «Yə, a ghəy favəshi» kə ghəshi.
51 Então Jesus perguntou aos discípulos: — Sim! — responderam eles.
52 Ma kə Yesəw ngəshi ki na: «Va tsəgha na kiy, ya wa ndə ɓənipə kwəma tsaa zləɓavə Hyalaa sləkəy, ta mbay dza naa ɓənipə *kwəma pəhəti Hyala mbəradzə, mbaꞌa yəwən kwəma ɓəniŋwəy ya na sana» kə.
52 Jesus disse:
53 Dza Yesəw sa kəɗiy na lə ɓəli firhi va kaa mbəzli gwaꞌa, mbaꞌa ɓarvay tə tsava pi,
53 Quando Jesus acabou de contar essas parábolas , saiu dali
54 ka dzay dzəmbə məlmə Nazaretə kəli na va mbə. Dza na təhwə dzəmbəy mbə *ciki ɓasəva tsa ka Zhəwifə. Sa dzəmbəy na na, dza na ka ɓananshi shiy kaa mbəzli mbəɓa. Ma mbəzli tə pətsa va gwanashi ki na, war hahashi ghəshi hashishi va gəla nava kwəma. Tapə ghəshi dzəmbəshi mbə gəzə kwəma, ma kə ghəshi na: «A mbəzli ni, səəkə kwəma kwəmavə na gəla na ci na sənata kwəma tsətsəa? Kwəma kwəmakə na nici ni bərci ta məni shi maɗaŋa maɗaŋa ni ni tsətsəa?
54 e voltou para a cidade de Nazaré, onde ele tinha morado. Ele ensinava na sinagoga , e os que o ouviam ficavam admirados e perguntavam: — De onde vêm a sabedoria dele e o poder que ele tem para fazer milagres?
55 Ghəci zəghwə ndə fəɗi shəghwə tsa va, Marəy mbəghəyəy yakə nanzə sa. Kar Zhakə lə *Zhezhefə mbaꞌa Shimaŋw mbaꞌa Zhəwdə ngwarməhiy yakə məndi li shi sham sa.
55 Por acaso ele não é o filho do carpinteiro? A sua mãe não é Maria? Ele não é irmão de Tiago, José, Simão e Judas?
56 Ya ngwarməhiyəy miꞌi nzə na, tikə ghəshi mbə ghwəmmə sana nanzə sa. War kwəma kwəmavə na nici ni bərci məni na shini li shia?» kə ghəshi.
56 Todas as suas irmãs não moram aqui? De onde é que ele consegue tudo isso?
57 ꞌWakəvə gəla təkə kwəma tsəgha na va, mbaꞌa makətishi ta zləɓa kwəma Yesəw. Ma kə Yesəw ngəshi naci ki na: «A kataŋəy, a məndiy fə bamaa dzəti *ndə gəzə kwəma Hyala, ya paꞌ kwəmaɓa. Ma mbə məlmə yakə məndi lə kəghi tsa yakə məndiy, ka fə bama məndiy dzətiw» kə.
57 Por isso ficaram desiludidos com ele. Mas Jesus disse:
58 Ma sa nzana kala ɗi ɓanavə nefer shi mbəzli mbə məlmə Nazaretə ki na, kəray jəwə tsətsə Yesəw mənəhwə kwəma maɗaŋa maɗaŋa na mbə məlmə va gwaꞌa tsəgha.
58 Jesus não pôde fazer muitos milagres ali porque eles não tinham fé.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.