Mateus 12
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NTLH
1 Ma tə nahwəti vici ləy hwəm kwəma va, geꞌi lə *vici dəkəva ka Zhəwifə na, mbaꞌa kar Yesəw maɗishi lə *mbəzli ta səɗa ci. Dza ghəshi ka taŋə dzar mbə vəh alkamari. Ka ghəranshi ma kaa mbəzli ta səɗa Yesəw. Dzəghwa tapə ghəshi dzəmbəshi mbə slərɓə alkamari va tsəgha, ka mbəliy dzəghwa miy shi, ka pərə.
1 Poucos dias depois, num sábado, Jesus estava atravessando uma plantação de trigo. Os seus discípulos estavam com fome e por isso começaram a colher espigas e a comer os grãos de trigo.
2 Mbaꞌa *ka Farisahi nashi. Ma kə ghəshi Kaa Yesəw ki na: «A nava dzəmbəshi mbəzli ta səɗa gha ni, mbə məni shi makəmmə *kwəma pəhəti Hyala va mənishi fəca vici dəkəva kia?» kə ghəshi.
2 Quando alguns fariseus viram aquilo, disseram a Jesus: — Veja! Os seus discípulos estão fazendo uma coisa que a nossa
3 Ma kə Yesəw ngəshi na: «Waa səəkə ghwəy jangəhwə kwəmaa niy mənti kar *Davitə va ghəshi lə mbəzli kwasəbə kwa Zliya Hyala bay sa? Tə nahwəti vici sa niy ghəratishi may,
3 Então Jesus respondeu:
4 təhwə, niy dzəmbəy naa dzəmbə *ciki Hyala, dza na, həŋ ɓəvə peŋ tsa ka məndiy ta Hyala li, mbaꞌa ghəshi zəməhwə lə mbəzliy niy nza kwasəbə. Ya tsəgha niy ɓanavəshi ma kwəma pəhəti Hyala kwal kaa kar Davitə lə mbəzli kwasəbə va ta zəmə peŋ tsa va, war kwataka *ka ta Hyala shiy niy nza kwal və shi ta zəməy, niy naɓəti Davitə Hyalaw.
4 Davi entrou na casa de Deus, e ele e os seus companheiros comeram os pães oferecidos a Deus, embora isso fosse contra a Lei. Pois somente os sacerdotes tinham o direito de comer esses pães.
5 Naa kala səəkə ghwəy jangəhwə nahwəti kwəma mbə zliya kwəma pəhəti Hyalaa dzəkən gəla kwəma va diɓa na? Ya *ka ta Hyalay, mbə ghəra sləni mbə ciki Hyala ka ghəshiy nza, ya fəca vici dəkəva. Nəwti kwəma pəhəti Hyala dzar kwa vici dəkəva ghəshi tsəgha kiw. Ya tsəgha nzə ɓa na, ka ɓanshi fəti Hyalaw.
5 Ou vocês não leram na Lei de Moisés que, nos sábados, os sacerdotes quebram a Lei, no Templo, e não são culpados?
6 E gəzaŋwəy sana, yən tsa nay ghwəy tsay, e taŋamti ciki Hyala.
6 Eu afirmo a vocês que o que está aqui é mais importante do que o Templo.
7 Fəti ghən ghwəy ta kwəma nə Hyala vaa ni:
7 Se vocês soubessem o que as
8 Sənay tə ghwəy kiy, yən sləkə na vici dəkəva, yən Zəghwə yakə ndə ngəri» kə.
8 Pois o
9 Dza Yesəw mbaꞌa maɗiy tə pətsa va, ka dzay dzəmbə *ciki ɓasəva tsa ka Zhəwifə.
9 Jesus saiu dali e foi para uma sinagoga .
10 Ma sa dzəmbəy na na, mbaꞌa kəsay tsahwəti ndə mbəɓa, məti məti dəvə ci. ꞌWakəvə *ka Farisahi va, tapə ta ɗəw kwəma va Yesəw, sa ɗi ghəshi ngali kwəmaa dzəkən ta mbə ghəshiy ɓanci fəti. Ma kə ghəshi ngəci na: «Ndammə kwal tsaa mbəli ndə *kwəma pəhəti Hyala fəca vici dəkəva ta naa, naa njaa?» kə ghəshi.
10 Estava ali um homem que tinha uma das mãos aleijada. Então algumas pessoas que queriam acusar Jesus de desobedecer à Lei lhe perguntaram: — É contra a nossa Lei curar no sábado?
11 Ma kə Yesəw ngəshi na: «Mbaꞌa kə təmbəkə va ndə mbə ghwəy kwətiŋəy, dza təmbəkə tsa ci va mbaꞌa tərəy dzəghwa kəꞌwə fəca vici dəkəva na, ka dza ntsa vaa dza ta ɓəə səəmə sa?
11 Jesus respondeu:
12 Hanaɓa ndə ngəri ki ka məndi zlay nə ghwəy, mbaꞌa ghwəy sənay, diməɓa tə ndə ngəri na tərəŋw kən saa dza səɗa, pə ghwəy shəkəna. Ta na kwəma pəhəti Hyalay, ka damə ndə na ta məni wəzə fəca vici dəkəvaw?» kə Yesəw.
12 Pois uma pessoa vale muito mais do que uma ovelha. Portanto, a nossa Lei permite ajudar os outros no sábado.
13 Ma kə Yesəw kaa ntsa məti məti dəvə tsa va tsəgha ki na: «A ntsa, təɗi dəvə gha va!» kə. Dzəghwa ntsa va, mbaꞌa təɗiti sa ci, kwəriŋ dəvə ci va mbəlita tsəgha, njasa nza nahwəti dəvə ci.
13 E disse para o homem: Ele estendeu, e ela sarou e ficou igual à outra.
14 Ma sa nata ka Farisahi nava kwəma na, mbaꞌa ghəshi səvərishiy ɓasəti ghən tsa shi, ka sləka kwəma kwa jipə shi, njasa dza ghəshiy mbay pəəsliti Yesəw.
14 Então os fariseus que estavam ali saíram e começaram a fazer planos para matar Jesus.
15 Ma ləy hwəm jəw ki na, mbaꞌa Yesəw zləwaŋəvə kwəma sləkahwə ghəshi vaa dzəkən. Sa zləwaŋəvə na na, dza na kaf kafəy tə tsava pi, ka dzay. Dza mbəzli tərəŋw, mbaꞌa ghəshi kafəshi tə səəbə ci, ka nəw. Dzəghwa na mbaꞌa mbalamti ni gwərapə gwərapəshi ni mbəzli mbə shi gwanashi.
15 Quando Jesus soube disso, foi embora dali, e muita gente o seguiu. Ele curou todos os que estavam doentes
16 Sa mbəlantishi na, ma kə kaa ngəshi na: «Ka gəzə kwəma kənee ghwəy ma. Əntaa mbəzli dzaa sənara» kə.
16 e mandou que não contassem nada a ninguém a respeito dele.
17 Ma mənishi shi va tsəghay, ta mbə kwəmaa niy gəzəkə *Ezay ndə gəzə kwəma Hyala va niy nzaa dzəghwata kwa. Ma kə niy niy:
17 Isso aconteceu para se cumprir o que o profeta Isaías tinha dito:
18 A kə Hyalay: «Avanay tsee ndə ghəraɗa sləni tsa tivee.
18 “Disse Deus: Aqui está o meu servo que escolhi, aquele que amo e que dá muita alegria ao meu coração. Eu porei nele o meu Espírito, e ele anunciará o meu julgamento a todos os povos.
19 Ka dza naa ya miy ghəshi lə ndəw,
19 Não discutirá, nem gritará, nem fará discursos nas ruas.
20 ka dza naa kərnamti ɓəli dzəvətiy gwərshitaw,
20 Não esmagará o galho que está quebrado, nem apagará a luz que já está fraca. Ele agirá assim até que a causa da justiça seja vitoriosa.
21 Dzəghwa ya namaɓa hwəlfə
21 E todos os povos vão pôr nele a sua esperança.”
22 Dzəghwa məndi ki mbaꞌam pəmanakə tsahwəti ndə kaa Yesəw tiɓa: Ghwəlfə ghəci, zhini ɓa na, kala mbə ghəciy gəzə kwəma, sa niy mananci *hil. Dzəghwa Yesəw kaa ntsa va, kwəriŋ mbəlanti, ka gəzə kwəma ghəci, ka nighə pi wəzə.
22 Então levaram a Jesus um homem que era cego e mudo porque estava dominado por um demônio. Jesus o curou, e ele começou a ver e a falar.
23 ꞌWakəvə nava maɗaŋa kwəma, mbaꞌa səəvəri məhərli ləkw ndə ngəri tsaa ɓasəy va tə pətsa va tsəgha ki. Dzəghwa ma kə ghəshi na: «Aya, jijiy mazə *Davitə tsa va na sasa bərkee?» kə ghəshi.
23 A multidão ficou admirada e perguntava: — Será que este homem é o
24 Ma kə *ka Farisahi nashi ki sa favə ghəshi gəzə kwəma va na: «A mbəzli ni, ma ntsa nay ghwəy tsay, Belzhebəl, mazə tsa mbə hyeler ɓanci na bərci va ta tihə nihwəti hyeler səvəri mbə ghən mbəzli li shi» kə ghəshi.
24 Alguns fariseus ouviram isso e responderam: — É
25 Ma na Yesəw naci ki na, gwaꞌa gwaꞌa ghəci sənata kwəma mbə ghən shi. Dzəghwa ma kə kaa ngəshi na: «A mbəzli ni, tawa zəzə ghwəy gəla kwəma tsəgha na tay? A ghwəy sənay mbaꞌa kə mbəzli dikə dikə ni zəmə hiɗi dzəmbəshi mbə pa jaka kwa jipə tsa shiy, ta zamti ghən tsa shi dza ghəshi. Mbaꞌa kə mbəzli mbə məlmə kwətiŋ na, ya mbəzli kəghi tsa kwətiŋ tsaa pa jaka kwa jipə tsa shiy, ta ndanivərivashi dza ghəshi.
25 Mas Jesus conhecia os pensamentos deles e disse:
26 Mbaꞌa kə *ndə jaka tsa Hyala zhiniy dzəmbəy mbə ɓanci bərci kaa ndə, ta tihə nihwəti mbəzli ci hyeler sana kiy, jaka ghəci pa lə ghən tsa ci tsəgha ɓasa. Ta ndanivərivay dza mazə tsa ci va ghalaɓa ki.
26 Assim, se no reino de Satanás um grupo está combatendo contra outro, isso quer dizer que esse reino já está dividido e logo vai desaparecer.
27 Mbaꞌa pən tihə hyeler lə bərci ndara Belzhebəl kiy, ya nihwəti mbəzli ghwəy va tihə hyeler va na, wa ntsaa ɓanshi ni shi va bərci kia? Sləni ghəra mbəzli ghwəy vay, ti ghwəy sənata a fəti va ghwəy pə ghwəy, mbə kwəma gəzəkə ghwəy na.
27 Vocês dizem que eu expulso demônios porque Belzebu me dá poder para fazer isso. Mas, se é assim, quem dá aos seguidores de vocês o poder para expulsar demônios? Assim, os seus próprios seguidores provam que vocês estão completamente enganados.
28 Ma na nee na kataŋ nay, lə bərci *Safə tsa Hyala ɗewɗew tsa tihee hyeler səvəri mbə mbəzli. Ma ɗi kwəma nata ghwəy na ciŋwəyəy, waa na Hyala ghati sləkəŋwəy, ɗi naa gəzə.
28 Na verdade é pelo poder de Deus que eu expulso demônios, e isso prova que o
29 Ya dzakə ghi tsa ndə bərci kiy, ndə tiɓa mbaꞌa dzaa dzakəy ta pa shi ci ɓəlaŋəw. War ndə pəhati na ndə bərci tsa va tə zəꞌwə kwataŋata, dza ndəə mbay pa shi kəghi tsa ci.
29 — Ninguém pode entrar na casa de um homem forte e roubar os seus bens, sem primeiro amarrá-lo. Somente assim essa pessoa poderá levar as coisas que ele tem em casa.
30 A na neyey, ma ntsaa ni, ghwəm na lə gha na yaw kəy, ndə mbəz tsee na tsava ndə. Ntsaa kəətira ma mbə sləni yay, slənee vaa liɗi na.
30 — Quem não é a meu favor é contra mim; e quem não me ajuda a ajuntar está espalhando.
31 Ava va tsəgha nə ya kaa ngəŋwəy, ya namaɓa hwəlfə *kwəma jikir naa mənti ndə ngəri, ya njaa tsəərəti na Hyalay, a Hyala dzaa pəlata kwəma ci va jikir na gwaꞌa mbə nəfə tsa nzə. Ma na ntsaa gəzakən kwəma sawaa dzəkən Safə tsa Hyala ɗewɗew tsay, ka pəlata kwəma tsava ndə jikir na Hyala mbə nəfə tsa nzə tepəw!
31 Por isso eu afirmo a vocês que as pessoas serão perdoadas por qualquer pecado ou
32 Mbaꞌa kə ndə gəzakən kwəma hwəvə hwəvə naa dzəkənee, yən Zəghwə yakə ndə ngəriy, ta pəlay dza Hyala mbə nəfə tsa nzə. War dza ndə mbaꞌa gəzakən kwəma hwəvə hwəvə naa dzəkən Safə tsa Hyala ɗewɗew tsa kiy, ka dza Hyalaa pəlay jikir tsa tsava ndə mbə nəfə tsa nzə ya paꞌ hwəmɓaw, ya sənzənva, ya ka na nza ghwəla naci kiw!» kə Yesəw.
32 Se alguém disser alguma coisa contra o
33 Ma kə Yesəw kaa nahwəti kwəma kwa fir ɓa na: «Mbaꞌa kə ndəə ɗi ngəlivə ya fə wəzə nay, dəŋw fə wəzə na dza ndəə ngwəɓəti kwərakwə. Mbaꞌa kə ndə ngwəɓəti dəŋw fə gəmgəm nay, ya fə gəmgəm na dza ndəə ngəli kwərakwə. Sa nzanay, tə ya nzə ka məndiy sənata dəŋw fə wəzə na.
33 — Vocês só poderão ter frutas boas se tiverem uma árvore boa. Mas, se tiverem uma árvore que não presta, vocês terão frutas que não prestam. Porque é pela qualidade das frutas que sabemos se uma árvore é boa ou não presta.
34 Ghwəy ghwəy *ka Farisahiy, nja kwara jigəzlihi ndərəm ghwəy. Va tsəgha mbay ma ghwəy gəzə na wəzə na kwəma səvəri mbə miy tsa ghwəy. Sa nzanay, war kwəma təkəti ndə mbə nəfə tsa ci na sa ka miy tsa ciy gəzəə səvəri.
34 Ninhada de cobras venenosas! Como é que vocês podem dizer coisas boas se são maus? Pois a boca fala do que o coração está cheio.
35 Ma ntsa wəzə tsay, shi mbə nəfə tsa ci va wəzə tsa ka naa gəzəə səvəri. Ma tsa gəmgəm tsa ndə na, shi mbə nəfə tsa ci va gəmgəm ni ghəciy gəzəə səvəri kwərakwə.
35 A pessoa boa tira o bem do seu depósito de coisas boas, e a pessoa má tira o mal do seu depósito de coisas más.
36 Fəca vici dza Hyalaa ɓasə ngwəvəə dzəkən mbəzli, e gəzaŋwəyəy, ta ɗəw kwəma dza naa dza va mbəzli gwanashiy dzəkən kwemerəy niy gəgəzəhwə ghəshi gəmgəm ni ghalaa nza ghəshi tə hiɗi.
36 — Eu afirmo a vocês que, no Dia do Juízo, cada pessoa vai prestar contas de toda palavra inútil que falou.
37 War geꞌi geꞌi lə kwəma gəzəhwə gha dza Hyalaa slaŋa ngwəvə gha. Ta gəzaŋa dza na nda fəti va gha, nda kala fəti va gha» kə Yesəw.
37 Porque as suas palavras vão servir para julgar se você é inocente ou culpado.
38 Dza nihwəti *ka ɓənipə kwəma pəhəti Hyala, ghəshi lə nihwəti ka Farisahi, tapə ta ɗəw kwəma va Yesəw, a kə ghəshi na: «A Metər, a ghəy ɗi ghaa mənti shi maɗaŋa maɗaŋa ni kwətiŋ kwa kwəma ghəy» kə ghəshi.
38 Então alguns mestres da Lei e alguns fariseus disseram a Jesus: — Mestre, queremos ver o senhor fazer um milagre.
39 A kə Yesəw ki na: «Ma ghwəy ghwəy mbəzli mbə vəghwə tsa ndatsə tsay, mbəzli jikirkir ni nza ghwəy, ka ɗi fəti ghwəy va Hyalaw. “Mənti shi maɗaŋa maɗaŋa ni” pə ghwəy kaa ngəra. Na nee nee kiy, nihwəti shi maɗaŋa maɗaŋa ni dzee məntəŋwəy tiɓaw. Mək na shi maɗaŋa maɗaŋa ni va niy mənəhwə Hyala, lə *Zhəwnasə ndə gəzə kwəma Hyala.
39 Jesus respondeu:
40 Sa nzanay, war njasa niy mənti Zhəwnasə va vici mahkan, lə vərɗi mahkan kwa hwər tsa kəlipə dikə nay, war tsəgha dzee mənəhwə vici lə vərɗi yən Zəghwə yakə ndə ngəri kwa kwəli kwərakwə.
40 Porque assim como Jonas ficou três dias e três noites dentro de um grande peixe, assim também o
41 A gəzaŋwəy yay, fəca vici dza Hyalaa məni ngwəvəə dzəkən mbəzliy, ta səəkə dza mbəzli mbə məlmə ka *Ninivə dzəti ngwəvə ghəshi lə mbəzli mbə vəghwə tsa ndatsə tsa. Ta kəsəyshi dza ghəshi tə ngwəvə. Ghəshi na nashi sa niy favə ghəshi gəzə kwəma Hyalaa dzəkən jikir tsa shi va Zhəwnasəy, a ghəshi niy tsati titihwə kaa Hyala, ka zhəghanti nzəy tsa shi. Dzəghwa ghwəy na ghwəy kiy, kala ɗi fa kwəmee ghwəy. Yən sa dikə tsa kən Zhəwnasə ngar ki.
41 No Dia do Juízo o povo de Nínive vai se levantar e acusar vocês, pois eles se arrependeram dos seus pecados quando ouviram a pregação de Jonas. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Jonas.
42 Zhini ɓay, ta səəkə dza mazə maliy niy səəkəta va tə hiɗi ka Sabaa dzəti ngwəvə, ghəshi lə mbəzli mbə vəghwə tsa ndatsə tsa. Ta kəsəyshi dza na tə ngwəvə sa nzana, mbaꞌa niy səəkəta tə hiɗiy gwəramti kərakə, war ta favə kwəma gəzə mazə *Saləmaŋw, sa nzana tərəŋw ghəci sənata kwəma. Dzəghwa ghwəy na ghwəy ki na, kala ɗi zləɓa kwəmee ghwəy. Yən sa dikə tsa kən Saləmaŋw ngar ki» kə Yesəw.
42 No Dia do Juízo a Rainha de Sabá vai se levantar e acusar vocês, pois ela veio de muito longe para ouvir os sábios ensinamentos de Salomão. E eu afirmo que o que está aqui é mais importante do que Salomão.
43 Ma kə Yesəw ɓa na: «Mbaꞌa kə gazlaka niy nza mbə ghən ndə, dza mbaꞌa səvəritay, a ka naa dza dza, ka təwrə dzar mbə gamba ta pala pətsa dza naa mbay dəkətəvata ti. Ma sa ka na dza kala kwəmavə pi ghənzəy
43 Jesus continuou:
44 ka na dza na: “Ma ghənzə tsəgha kiy, wəzəɓa zharee naa zhəmbə ciki tsee va səvəriɗee mbə” kə dzaa ni. Ma sa ka na zhəghəkəvataa zhəmbə na, mbaꞌa kəsay ciki tsa va gwəma gwəma wəzə, papa ɗewɗew, kala ndə mbə.
44 Então diz: “Vou voltar para a minha casa, de onde saí.” Aí volta e encontra a casa vazia, limpa e arrumada.
45 Sa ka gazlaka va nay pətsa mbəɓa tsəgha kiy, mbaꞌa dzaa hakakə nihwəti gezlekikiy taŋəti tə məni ndərəm, mbərfəŋ, ta nzəy mbə ciki tsa va kwasəbə. Sa ka ghəshi səəkə ki na shirɓitə dzashiy dzəmbə ntsa va gwanashi. Dzəghwa tərəŋw gazlaka dzaa mətsəhəta va ntsa va, taŋ na kwataŋa va. Ava war tsəgha dza kwəma kən ghwəy nza ghwəy mbəzli ndatsə ni jikirkir kwəma ni kwərakwə ki» kə.
45 Depois sai, vai buscar outros sete espíritos piores ainda, e todos ficam morando ali. Assim a situação daquela pessoa fica pior do que antes. E isso também acontecerá com esta gente má de hoje.
46 Ma Yesəw mbə gəzə kwəma kaa ləkw ndə ngəri tsaa ɓasəy tə pətsa va ki na, mbaꞌa kar mbəghəy ghəshi lə ngwarməhiy səəkəshiy garəshi tə ngwəla. Ka ɗi gəzanci kwəma ghəshi kaa Yesəw.
46 Quando Jesus ainda estava falando ao povo, a mãe e os irmãos dele chegaram. Ficaram do lado de fora e pediram para falar com ele.
47 Ma sa nashi məndi na, mbaꞌa tsahwəti ndə dzaa gəzanci kaa Yesəw, ma kə na: «A Metər, ava kar məŋa, lə ngwarməhiŋa pəriɓa tə ngwəla mbə ɗəwŋa, ta gəzaŋa kwəma» kə.
47 Então alguém disse a Jesus: — Escute! A sua mãe e os seus irmãos estão lá fora e querem falar com o senhor.
48 Dzəghwa ma kə Yesəw kaa zləɓanci na: «Kadiw e citəŋa nee mərə, lə ngwarməhira» kə.
48 Jesus perguntou:
49 Dzəghwa na ci cati dəvə tə *mbəzli ta səɗa ci. A kə na: «Avanashi mbəzli niy, ghəshi na nee mərə, lə ni ya ngwarməhira.
49 Então apontou para os seus discípulos e disse:
50 Sa nzanay: Ya wa ntsaa məni kwəma ɗi Dirə tsa mə ghwəməy, ghəci na tsee zəmərə lə nee zhamərə, lə mərə, gwaꞌa tsəgha» kə.
50 Pois quem faz a vontade do meu Pai, que está no céu, é meu irmão, minha irmã e minha mãe.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.