Mateus 11
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NVI
1 Dzəghwa Yesəw mbaꞌa kəramti ɓananshi shiy kaa mbəzli ta səɗa ci va məŋ lə bakə ni ki. Ma sa kəɗamtishi na na, mbaꞌa kafəy tə tsava pi, ka dzay ta ɓananshi shiy lə ta gəzə kwəma Hyala kaa mbəzli dzar mbə məlməhi tə hiɗi va.
1 Depois que terminou de instruir seus doze discípulos, Jesus saiu para ensinar e pregar nas cidades da Galiléia.
2 Ma ghala pətsa va na, Zhaŋ tsaa mənipə batem kəli kəli kwa fərshina. Dza na mbaꞌa favə gaka sləni ghəra *Kəristəw ki. ꞌWakəvə na, ɓəŋ ghwənashi nihwəti mbəzli mbə mbəzli ta səɗa ci va Yesəw.
2 João, ao ouvir na prisão o que Cristo estava fazendo, enviou seus discípulos para lhe perguntarem:
3 A kə ngəshi na: «Mbalam ɗəwtəram kwəma va ntsa va, ma pə ghwəy ngəciy: “Waa gha na ntsa ndəghə ghəy va dzaa səəkə ta naa? Naa a ghəy ndəghə tsahwəti ndə na? kə Zhaŋ” pə ghwəy ngəci» kə.
3 "És tu aquele que haveria de vir ou devemos esperar algum outro? "
4 Mbaꞌa mbəzli va dzaa ɗəwti kwəma va va Yesəw tsəgha. Ma kə Yesəw kaa zləɓanshi na: «Mbalam, a ghwəy gəzanci kwəma favə ghwəy sana, lə shi nashi ghwəy lə mətsəhi ghwəy gwaꞌa kaa Zhaŋ.
4 Jesus respondeu: "Voltem e anunciem a João o que vocês estão ouvindo e vendo:
5 A ghwəy nay, a mətsəhi ghwəlefesli ghwənishi, mbə nay pi ghəshi, vədevəder na, ka dza, mbaꞌa ka dərna mbəlishi. Dza mbaꞌa slimim mədeŋesli ghwənishi, mbə favə kwəma ghəshi. Mbəzliy niy bəkwəshi na, ka zhakatishi mbə məti, zhini mbaꞌa Yəwən kwəma wəzə na tsəhəta kwa slimim mbəzli ka cicikwə.
5 os cegos vêem, os mancos andam, os leprosos são purificados, os surdos ouvem, os mortos são ressuscitados, e as boas novas são pregadas aos pobres;
6 Vəshi na ta ntsaa zhəghavəra ma hwəm, sa səəkəra mee dzəghwa ma ci» kə kaa ngəshi. Dzəghwa mbəzli ghwənikə Zhaŋ va ki, ka dzashi.
6 e feliz é aquele que não se escandaliza por minha causa".
7 Ma sa dzashi ghəshi ki na, tapə Yesəw mbə gəzə kwəma Zhaŋ kaa ləkw ndə ngəri tsaa ɓasəy va tiɓa ki, a kə na: «Sa dzaŋwəy ghwəy vaa dzəti gamba ta nighə Zhaŋəy, a ntsaa niy dza ghwəy ta nighə tay? Ta nighə dzəvəti kwəfəghə safə niy dza ghwəy nanzə ɓa na?
7 Enquanto saíam os discípulos de João, Jesus começou a falar à multidão a respeito de João: "O que vocês foram ver no deserto? Um caniço agitado pelo vento?
8 Wa na ntsaa dza ghwəy va ta nighə kia? A ghəy dzaa nay ndə lə kwəbeŋerəy gwəramti wəzə kən ghən ci, niy nə ghwəy nanzə ɓa na? Ta na mbəzliy dza lə kwəbeŋerəy gwəramtiy, war dzar kəy mezhizhə ka gəla niva mbəzliy nzəy nzəy tsa shi.
8 Ou, o que foram ver? Um homem vestido de roupas finas? Ora, os que usam roupas finas estão nos palácios reais.
9 Əy, war wa na ntsaa dza ghwəy va ta nighə kia? A ghəy dzaa nighəti *ndə gəzə kwəma Hyala niy nə ghwəy nanzə ɓay? Yaŋ tsəgha na, ndə gəzə kwəma Hyala na Zhaŋ kataŋ. Ghəciy, aa taŋəti nihwəti ka gəzə kwəma Hyala.
9 Afinal, o que foram ver? Um profeta? Sim, eu lhes digo, e mais que profeta.
10 Sa nzanay, Zhaŋ na ntsaa niy dza vaa ꞌwara kwal, saa niy tsasliti məndi va kwəmaa dzəkən kwa Zliya Hyala. Ma kə Hyala kaa kwəma gəzəkə naa dzəkənəy:
10 Este é aquele a respeito de quem está escrito: ‘Enviarei o meu mensageiro à tua frente; ele preparará o teu caminho diante de ti’.
11 Ə gəzaŋwəy ya, ta na navay, tsəgha na, ndə tiɓa tə hiɗi mbə mbəzli yakəghwa məndi kwa hwər baw, ka yəməva lə Zhaŋ ndə məni batem tsa vaw. Ya tsəgha nzə kiy, ya wa ntsa gəməy tsa zləɓavə kwəmee ta sləkə yay, dikəɓa ghəci na kaa Zhaŋ.
11 Digo-lhes a verdade: Entre os nascidos de mulher não surgiu ninguém maior do que João Batista; todavia, o menor no Reino dos céus é maior do que ele.
12 Sa ghava na tə vəghwə tsaa gha Zhaŋ gəzəpə kwəma Hyala paꞌ tə vəghwə tsa ndatsə tsay, lə bərci mbə tərəŋw gəzəva kwəma sləkə tsa dza Hyala ta sləkə mbəzli. Dzəghwa tərəŋw mbəzli jahambəvashi lə bərci mbə pəla kwal, ta nza mbə mbəzli dza Hyala vaa sləkə.
12 Desde os dias de João Batista até agora, o Reino dos céus é tomado à força, e os que usam de força se apoderam dele.
13 Ka gəzə kwəma Hyala gwanashi, lə zliya *kwəma pəhəti Hyala gwaꞌay, a ghəshi gəzəkə kwəmaa dzəkən sləkə tsa dza Hyala vaa sləkə mbəzli, paꞌ tə vəghwə tsa tsahwə Zhaŋ ti.
13 Pois todos os Profetas e a Lei profetizaram até João.
14 E mbay gəzə sana, ghwəy gar dzaa zləɓa kwəma yay, Zhaŋ tsay, ghəci na *Eli tsaa niy gəzəkə məndi va mbə Zliya Hyala, ta zhəkə dza na, kə məndi, pən.
14 E se vocês quiserem aceitar, este é o Elias que havia de vir.
15 Fə tə ghwəy ghən ta kwəma gəzaŋwəy ya na wəzə. Niy nza məhərliy fə ghən ta kwəma va ghwəy.
15 Aquele que tem ouvidos, ouça!
16 Ə gəzaŋwəy yay, mbəzli mbə vəghwə tsa ndatsə tsay yəmyəm na ghəshi lə ndərazhiy ɓasətəvashi va tə bəghə ta tsaɓana, dzəghwa ka ꞌwaŋanshi ꞌwaŋə nihwəti kaa nihwəti, ma kə ghəshi na:
16 "A que posso comparar esta geração? São como crianças que ficam sentadas nas praças e gritam umas às outras:
17 “Tawa məni ghwəy tsəgha shəka? Mbaꞌa ghwəmmə ɓasəmmə ta tsə, tapə ghəy ta viyŋwəy sherey a ghwəy tsə pə ghəy na, a tsə ghwəyəw. Ənkwa pə ghəy, zhini ka ꞌwaŋwəy cəm civə ghəy na, a zləɓa ghwəyəw!” kə ghəshi.
17 ‘Nós lhes tocamos flauta, mas vocês não dançaram; cantamos um lamento, mas vocês não se entristeceram’.
18 Tsəgha nza ghwəy nja ndərazhi va. Ndəs səəkəy Zhaŋ, dzəghwa na mbə nzəy tsa ciy, kala zəmə shi wəzə ni, kala sa ma tay ghəci. Dzəghwa ma pə ghwəy na: “A, waa ndə gazlaka na tsatsa ndə” pə ghwəy, kala zləɓa kwəma ci ghwəy.
18 Pois veio João, que jejua e não bebe vinho, e dizem: ‘Ele tem demônio’.
19 Ma sa səəkəree yən Zəghwə yakə ndə ngəri nee ki na, dzee ka zəmə shi zəmə, ka sa tay. Zhini ma pə ghwəy ɓa na: “Wəyəw, ndə hwər na tsatsa ndə. War shi zəmə lə tay na na ci kwəma sənata na gwaꞌa tsəgha. Ka kəsə madigaa dzəti ka *dəwan, lə dzar tə ka badaway gəmgəm ni” pə ghwəy. Kala zləɓa ma kwəmee ghwəy ɓa. Əy ma ki ya tsəgha nzəy, war mbə civa na sənata kwəma Hyala səvəri mbə sləni ghəra ghəy lə Zhaŋ» kə Yesəw.
19 Veio o Filho do homem comendo e bebendo, e dizem: ‘Aí está um comilão e beberrão, amigo de publicanos e "pecadores" ’. Mas a sabedoria é comprovada pelas obras que a acompanham".
20 Dzəghwa Yesəw tapə ta naɓə mbəzli mbə məlməhi gwəra naa mənəhwə sləni maɗaŋa maɗaŋa na mbə shi, sa nzana, kala ɗi zhəghanti nzəy tsa shi mbəzli dzar mbə məlməhi va kwa kwəma Hyala, ma kə na:
20 Então Jesus começou a denunciar as cidades em que havia sido realizada a maioria dos seus milagres, porque não se arrependeram.
21 «Ghwəy ghwəy mbəzli mbə məlmə Kwəraziŋ, lə ghwəy ghwəy mbəzli mbə məlmə Betəsayda, a ngəraꞌwə taa nza kən ghwəy. Sa nzana, mbə məlmə Tir lə mbə məlmə Shidaŋw pən niy mənəhwə shi maɗaŋa maɗaŋa ni ni mənəhwee mbə ghwəy nzay, ci mbəzli mbəɓa tsəfəkwəshi, ka tsati titihwə, ka zhəghanti nzəy tsa shi kwa kwəma Hyala va kwəma shi jikir na nza.
21 "Ai de você, Corazim! Ai de você, Betsaida! Porque se os milagres que foram realizados entre vocês tivessem sido realizados em Tiro e Sidom, há muito tempo elas se teriam arrependido, vestindo roupas de saco e cobrindo-se de cinzas.
22 Va tsəgha nə ya sanay: Fəca vici dza Hyalaa ɓasə ngwəvəə dzəkən mbəzli na, tərəŋwɓa na ghwəy ngwəvə dza naa nza kən na mbəzli mbə məlmə Tir lə mbəzli mbə məlmə Shidaŋw, pən.
22 Mas eu lhes afirmo que no dia do juízo haverá menor rigor para Tiro e Sidom do que para vocês.
23 Ghwəy ghwəy mbəzli mbə məlmə Kapernahwəm kiy, mbəzli dza məndiy kafashi dzəta ghwəmə nza ghəy na ghəy ki, nə ghwəy na. Nava tiɓa teepəw. Ta dzəghwa dza ghwəy paꞌ tə pətsa nza mbəreketi. Sa nzana, war mbə mbəzli mbə məlmə *Sədəm pən niy mənəhwə kwəma maɗaŋa mənəhwee na mbə ghwəy nzay, ci mbəzli va zhəghanti nzəy tsa shi kwa kwəma Hyala nza. Ka dza Hyalaa ndamti məlmə shi va nzaw, ci ghənzə ghwəlata paꞌ ndatsə nza.
23 E você, Cafarnaum: será elevada até o céu? Não, você descerá até ao Hades! Se os milagres que em você foram realizados tivessem sido realizados em Sodoma, ela teria permanecido até hoje.
24 Va tsəgha nə yaa ni sana ngəŋwəyəy: Ma fəca dza vici ɓasə ngwəvə kəɗi tsa hiɗiy mənivay, tərəŋwɓa na ghwəy ngwəvə dza naa nza kaa na mbəzli mbə məlmə Sədəm pən» kə.
24 Mas eu lhes afirmo que no dia do juízo haverá menor rigor para Sodoma do que para você".
25 Zhəghwa tapə Yesəw ta zhiniy gəzə kwəma diɓa, a kə na: «A Dirə tsaa sləkə ghwəmə lə hiɗi, ꞌwəsa nə ya ngəŋa. Sa nzana, ma kwəmaa niy mbələy gha va mbəzliy sənata kwəma, ghəshi lə ka məhərliy, a gha canakəvərishi kaa mbəzli daw daw ni tə sənata kwəma.
25 Naquela ocasião Jesus disse: "Eu te louvo, Pai, Senhor dos céus e da terra, porque escondeste estas coisas dos sábios e cultos, e as revelaste aos pequeninos.
26 A Di, a falŋee, sa nzana tsəgha gha ɗi» kə.
26 Sim, Pai, pois assim foi do teu agrado.
27 Ma kə Yesəw kaa mbəzli ki na: «Mbə dəvee fambə Dirə shiy gwanashi. Ndə tiɓa mbaꞌa sənara kala war Dirəw. Ndə tiɓa mbaꞌa sənay Dirə, kala war yən yən Zəghwə ci, mbaꞌa ntsa nə ya, e ɗi canati Dirə pənəw.
27 "Todas as coisas me foram entregues por meu Pai. Ninguém conhece o Filho a não ser o Pai, e ninguém conhece o Pai a não ser o Filho e aqueles a quem o Filho o quiser revelar.
28 Səəkəm dzəvəghee gwanaŋwəy, ghwəy mbəzliy daliŋwəy ni va shi shəndəkə ni, e ɓaɓantəŋwəyshi, nza ghwəy dəkəva vəghee.
28 "Venham a mim, todos os que estão cansados e sobrecarregados, e eu lhes darei descanso.
29 Zləɓavəram, e nza ka Ndə sləkəŋwəy, nzee ɓəniŋwəy ni ya shiy. Sa nzanay, ntsa kwəɗ nəfə tsa nzee, ka kəli ghən tsee yaw. Mbaꞌa pə ghwəy səəkəŋwəy dzəvəgha yay, ta kwəmavə dəkəva dza ghwəy ta ghən tsa ghwəy.
29 Tomem sobre vocês o meu jugo e aprendam de mim, pois sou manso e humilde de coração, e vocês encontrarão descanso para as suas almas.
30 Sa dza naa nza, kwəma dzee gəzaŋwəy məni nzəy, kwəma ɓəlaŋ dza naa nza va ghwəy. Ma nə ya shi dzee ɓəniŋwəy na, ka dza ghəshiy taŋətəŋwəy bərciw» kə Yesəw.
30 Pois o meu jugo é suave e o meu fardo é leve".
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 11, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.