João 21
Zliya Yǝwǝn kwǝma wǝzǝ naa dzǝkǝn Yesǝw Kǝristǝw (BCW) vs NAA
1 Ma ləy hwəm ki na, mbaꞌa Yesəw cinti ghən tsa ci kaa nihwəti mbəzli ta səɗa ci miy kwəfa *Tiberiyadə. Avanay njasa canatishi na ghən tsa ci.
1 Depois disso, Jesus se manifestou outra vez aos discípulos junto ao mar de Tiberíades. Foi assim que ele se manifestou:
2 Kar Shimaŋw Piyer, ghəshi lə Təmasə ntsa har məndiy ihwəli, mbaꞌa Natanayel, ndə ka Kana tə hiɗi ka Galile, mbaꞌa ndərazhi Zhebede, mbaꞌa nihwəti *mbəzli ta səɗa Yesəw bakə diɓa, tsəgha niy ɓasəshi ghəshi.
2 Estavam juntos Simão Pedro, Tomé, chamado Dídimo, Natanael, que era de Caná da Galileia, os filhos de Zebedeu e mais dois discípulos de Jesus.
3 Ma kə Shimaŋw Piyer ngəshi na: «A mbəzli ni, e dzara ta kəəsə kərpi nee» kə. Ma kə nihwəti mbəzli va na: «Tsəgha na, ta nəwŋa dza ghəy kwərakwə» kə ghəshi. Mbaꞌa ghəshi maɗishi, ka dzashi, mbaꞌa ghəshi dzashiy dzəghwa kwambəwal. Hi ghəshi virvir mbə ka kərpi, shaŋ ghəshi ta kəsəvə kəlipə ya kwətiŋ.
3 Simão Pedro disse aos outros: — Vou pescar. Os outros responderam: — Nós também vamos com você. Foram e entraram no barco, mas, naquela noite, não pegaram nada.
4 Ma mekəshi sa kəɗiy pi ki na, mbaꞌa Yesəw təzliy tiɓa tə həlbə tsa miy kwəfa va. Sənay mbəzli ta səɗa ci na, ghəci na sava, kə ghəshiw.
4 Ao romper o dia, Jesus estava na praia, mas os discípulos não reconheceram que era ele.
5 Ma kə kaa ngəshi na: «Kəəsəvə kərpi va ghwəy tsəna ndərazhee ni?» kə. Ma kə ghəshi ngəci na: «Əhəŋ, kəəsəvəshi ghəyəw» kə ghəshi.
5 Jesus lhes perguntou: Eles responderam: — Não.
6 Ma kə ngəshi na: «A pə ghwəy məntiy, ɓəm zləkwə tsa ghwəy va, a ghwəy kashi li tar bəla kwa bəzəmə kwambəwal va, a ghwəy nayma ghwəy kəəsəvə kərpi» kə. «Əŋkwa» kə ghəshi, dza ghəshi ka ka kərpi dzar kwa bəla va ki. Mbaꞌa ghəshi kəəsəvə kərpi ɗaŋ tərəŋw. Paf zləkwə tsa shi təhəy kala mbə ghəshiy mbahə səvəri mbə yam va ghwəla.
6 Então Jesus disse: Assim fizeram e já não podiam puxar a rede, tão grande era a quantidade de peixes.
7 Ma kə tsahwəti ntsa ta səɗa Yesəw va ɗi na kaa Shimaŋw Piyer na: «Ndə sləkəpə na sasa» kə. War sa favə Shimaŋw Piyer: «Ndə sləkəpə na sava» kə məndi na, həŋ ɓəvə kwəbaŋ tsa ci, sa niy səramti na kən ghən ci, paꞌ pakən, zhiɗə zliy dzəti yam ta dzar dzəvəgha Yesəw.
7 E o discípulo a quem Jesus amava disse a Pedro: — É o Senhor! Simão Pedro, ouvindo que era o Senhor, cingiu-se com a sua túnica, porque tinha tirado a roupa, e lançou-se ao mar.
8 Ma nihwəti mbəzli ta səɗa ci va na, ka mbahə zləkwə tsaa təhəy va paf tsa va kərpi, ka səəkəə dzəvəgha həlbə. Niy nza ghəshi kərakə lə həlbə tərəŋwəw, war gar bəlakə səɗa bələkwə gwaꞌa tsəgha.
8 Os outros discípulos vieram no barquinho puxando a rede com os peixes, porque estavam somente a uns noventa metros da margem.
9 Ma sa tsəhəshi ghəshi na, mbaꞌa ghəshi səkwashiy dzəti həlbə. Mbaꞌa ghəshi nata laɗi ghwə tiɓa, mbaꞌa kəlipə ti, mbaꞌa peŋ tə pətsa va.
9 Ao saltarem em terra, viram ali umas brasas com peixe por cima; e também havia pão.
10 Ma kə Yesəw ngəshi ki na: «Taram kərpi, mbə ni kəəsəvə ghwəy va sənzənva» kə.
10 Jesus lhes disse:
11 Dza Shimaŋw Piyer mbaꞌa dzəghway kwa kwambəwal, mbaꞌa mbahəkəmə zləkwə tsa va mbə yam dzəti həlbə, paf kərpi dikə dikə ni kwa, bələkwə mbaꞌa cifə mətsəkə mahkan ti. Ya tsəgha na kərpi va ɗaŋ tərəŋw ki na, sləkwəy zləkwə tsa va, və shiw.
11 Simão Pedro entrou no barco e arrastou a rede para a terra. A rede estava cheia, com cento e cinquenta e três grandes peixes. E, mesmo sendo tantos peixes, a rede não se rompeu.
12 Ma kə Yesəw ngəshi ki na: «Səəkəm zəməm shi zəmə ki» kə. Ghalaɓa ki na, ndə tiɓa mbə mbəzli ta səɗa Yesəw maw ɗəw: «Wa ndə nza ghaa?» kəw. Sa nzana mbaꞌa ghəshi sənay, Ndə Sləkəpə na sava, kə ghəshi.
12 Jesus disse a eles: Nenhum dos discípulos ousava perguntar: “Quem é você?” Porque sabiam que era o Senhor.
13 Dzəghwa Yesəw kət kətəghəvay dzəvəgha shi, kə həŋ ɓəvə peŋ tsa va, mbaꞌa ɓanavəshi, zhini mbaꞌa ɓanavəshi kərpi ɓa.
13 Jesus veio, pegou o pão e deu a eles. Depois fez a mesma coisa com o peixe.
14 Ghala zhakatiy Yesəw mbə mətiy, ghənzə na kwa mahkana səɗa ci mbə ci ghən tsa ci kaa mbəzli ta səɗa ci.
14 E esta já era a terceira vez que Jesus se manifestava aos seus discípulos depois de ressuscitado dentre os mortos.
15 Ləy hwəm sa zəhwə ghəshi shi zəmə ki na, dza Yesəw ka ɗəw kwəma va Shimaŋw Piyer, a kə na: «Shimaŋw Piyer, zəghwə Zhaŋ, ka ɗira gha lə nəfə kwətiŋ ka taŋəti nihwəti mbəzli ni na?» kə. Ma kə Piyer ngəci na: «Yə Ndə sləkəpə, a gha sənay, e ɗiŋa» kə. Ma kə Yesəw ngəci na: «Ndəghwə mbəzlee ni mənishi nja ndərazhi teŋkesli» kə.
15 Depois de terem comido, Jesus perguntou a Simão Pedro: Ele respondeu: — Sim, o Senhor sabe que eu o amo. Jesus lhe disse:
16 Zhini kwa baka səɗa diɓa tapə ta gəzanci: «A Shimaŋw, zəghwə Zhaŋ, ka ɗira gha lə nəfə kwətiŋ na?» kə. Ma kə na: «Yə Ndə sləkəpə, a gha sənay e ɗiŋa» kə. Ma kə Yesəw na: «Ndəghwə mbəzlee ni mənishi nja teŋkesli» kə.
16 Jesus perguntou pela segunda vez: Ele respondeu: — Sim, o Senhor sabe que eu o amo. Jesus lhe disse:
17 Dzəghwa tapə Yesəw ta zhiniy ɗəw və kwa mahkana səɗa diɓa: «A Shimaŋw, zəghwə Zhaŋ, ka ɗira gha na?» kə. Dzəghwa kwəshay Piyer məniy, sa zhini Yesəw vaa ɗəw və: «Ka ɗira gha na?» kə kwa mahkana səɗa. A kə Piyer na: «A Ndə sləkəpə, gwaꞌa sənashi gha shiy. A gha sənay, e ɗiŋa» kə. A kə Yesəw ngəci ki na: «Ndəghwə mbəzlee ni mənishi nja teŋkesli.
17 Pela terceira vez Jesus lhe perguntou: Pedro ficou triste por Jesus ter perguntado pela terceira vez: “Você me ama?” E respondeu: — O Senhor sabe todas as coisas; sabe que eu o amo. Jesus lhe disse:
18 Ə gəzaŋee, ta na navay, tsəgha na, ghala pətsaa nza ghaa məgəlay, gha dəꞌwə ghən tsa gha niy va naa pəhə kanda gha, ka dzaŋa kwa pətsa ɗi gha. Sa ka gha haliŋay, ta kafə dividivi gha dza gha, nza tsahwəti ndə pəhəŋa kanda gha, ka na dza na mbaꞌa pəməghəŋaa dzəti pətsa ɗi ma gha» kə.
18 Em verdade, em verdade lhe digo que, quando era mais moço, você se cingia e andava por onde queria. Mas, quando você for velho, estenderá as mãos, e outro o cingirá e o levará para onde você não quer ir.
19 Ma kwəma gəzəkə Yesəw va tsəgha nay, a cipə na njasa dza Shimaŋw Piyer ta məti, mbaꞌa dzaa fanati bama kaa Hyala lə məti ci va. Ma kə Yesəw ngəci ləy hwəm kwəma va ki na: «Nəwra ki» kə.
19 Jesus disse isso para significar com que tipo de morte Pedro havia de glorificar a Deus. Depois de falar assim, Jesus acrescentou:
20 Ma sa kəramti Yesəw gəzə kwəma va tsəgha, sa nə Piyer nighə kə ləy hwəm ci na, mbaꞌa nay ntsa ta səɗa Yesəw va ɗi na mbə səəkə tə səəbə shi. Ntsa va na saa niy kətəghəvay vaa dzəvəgha Yesəw ghala pətsaa niy zəmə ghəshi va shi zəmə mbə Pakə. Ghəci na saa niy ni va kaa Yesəw: «A Ndə sləkəpə, tsama ndə dza naa nga ɗafa tə ghaa?» kə.
20 Então Pedro, voltando-se, viu que o discípulo a quem Jesus amava vinha seguindo; era o mesmo que na ceia havia se reclinado sobre o peito de Jesus para perguntar: “Senhor, quem é o traidor?”
21 Ma sa nay Piyer ntsa va, ma kə kaa Yesəw na: «A Ntsaa sləkəra, a kwəmaa dzaa kəsay ntsa naci kia?» kə.
21 Ao vê-lo, Pedro perguntou a Jesus: — Senhor, e quanto a este?
22 Ma kə Yesəw ngəci na: «Ya ə nə ya war tiɓa kə tə ghwəməy paꞌ fəca dzee zhikə pənəy, wa kwəma gha mbəa? Na na ghay, ə pə ghaa nəwra na gha» kə.
22 Jesus respondeu:
23 Dza kwəma gəzəkə Yesəw va, mbaꞌa pəlivərivata dzar mbə mbəzliy nəw Yesəw, a kə ghəshi na: «Ma tsava ntsa ta səɗa Yesəw naci kiy, ka dza naa mətiw» kə ghəshi. Niy gəzanci Yesəw kaa Piyer na: «Ka dza tsava ntsa ta səɗee mətiw» kəw. Ma kə niy niy: «Ya ə nə ya war tiɓa kə tə ghwəməy paꞌ fəca dzee zhikə, pənəy, wa kwəma gha mbəa?» kə niy ni.
23 Então se espalhou entre os irmãos a notícia de que aquele discípulo não morreria. Ora, Jesus não tinha dito que tal discípulo não morreria, mas: “Se eu quero que ele permaneça até que eu venha, o que você tem com isso?”
24 Ava ghəci ghəci ntsa ta səɗa Yesəw va ndəgha na fətiy dzəkən shi va. Ghəci tsasliti shi ni diɓa, a ghəy sənay, kwəma tsasliti na vay, kwəma kataŋ na na.
24 Este é o discípulo que dá testemunho a respeito destas coisas e que as escreveu; e sabemos que o seu testemunho é verdadeiro.
25 A Yesəw zhiniy məmənəhwə nihwəti shiy ɗaŋ tə hiɗi. Mbaꞌa kə məndi niy tsaslitishi gwanashi kwətiŋ kwətiŋ nzay, ɗaŋshi dza zliyahiy nza nza. Ma bərkee na, daw dza pətsa tə hiɗi niy nza ta fə zliyahi nza.
25 Há, porém, ainda muitas outras coisas que Jesus fez. Se todas elas fossem relatadas uma por uma, penso que nem no mundo inteiro caberiam os livros que seriam escritos.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.