Rute 3
Awara Baibel (AWX) vs NTLH
1 Täpduxu gwendune hawanätä Rut inikut. “Ayina hikngä, nätä wäwi täpätu kake gama, itä mängätnäle täpän, yotsäne gupsäng yiwisimäläk.
1 Um dia Noemi disse a Rute: — Minha filha, preciso arranjar um marido para você, a fim de que você tenha um lar.
2 Boasde natäpso. Mängälämätexu ile wuyä pahaxawä ku butukuläxu uläpä apnitkät nanä. Äpmanu tukwatde bali sipmäng yäwäxawä bulätä epukaying womune däpäkdäpäkngä uhinggiwik.
2 Você lembra que Boaz, o homem que a deixou trabalhar com as suas empregadas, é um dos nossos parentes? Pois bem! Esta noite ele vai debulhar a cevada .
3 Ge yanggäka häluke, hängä käpängänä käyä gupdane pahake, täwikga käluk pahake, uwomune kuyo. Tike nak yanggä yangu donapuluxawänu, alänggämänu maxuwi gandupsok.
3 Faça o seguinte: lave-se, ponha perfume e vista o seu melhor vestido. Depois vá até o lugar onde Boaz está trabalhando, mas não o deixe saber que você está ali, até que ele acabe de comer e de beber.
4 Awäku pewänu, une hikngä pekgak yangu kätak kayo. Ge awexawänä, ku täwixu aomipewixu, nomnä bälängä omimbik däkähimgän tängenake, bäläng kwayimnäne peyo. Tiwänu itä dasingga tahawiläkge äpme ganiwik,” yang inikut.
4 Quando Boaz for dormir, olhe bem onde ele vai se deitar. Então vá, levante a coberta dos pés dele e deite-se ali. Ele dirá o que você deve fazer.
5 Iniwän Rutdä inikut. “U yänggaläk usingu äpme undä pahawit,” yang yakut.
5 Rute respondeu: — Vou fazer tudo o que a senhora disse.
6 Tikengä Rulu bali sipmäng yäwäxawä bulätä epukakin womune ku, hawanätä dasingga inikulu, undä täwake pahakut.
6 Ela foi ao lugar onde debulhavam as espigas e fez tudo o que a sua sogra havia mandado.
7 Boasu nakngäxät yanggänäxät napän, täke hikngä tinggawän, bänipgwälang natäke, bali pekinde kwayimune päku pekut. Pexawän, Rulu wepdäkän ku, täwixu bälängä pänguhikulu, nomnä däkähimu tängenake, bäläng kwayimnäne pekut.
7 Quando Boaz acabou de comer e de beber, ficou um pouco alegre e foi dormir perto de um monte de cevada. Então Rute veio de mansinho, levantou a coberta dos pés dele e se deitou ali.
8 Ge Boasdä kepdamände, dasingga tike enake, täpän täkwämbänu, mängälä täpätu bäläng kwayimnäne pekgawän kakut.
8 No meio da noite ele acordou de repente, sentou-se e ficou muito admirado de encontrar uma mulher deitada perto dos seus pés.
9 Kake, “Gä imin?” yawänä, Rutdä, “O bulämbam täpäna, nä Rut. Gä apnale notnä. Ge mängätdale täyo,” yang inikut.
9 Ele perguntou: — Quem é você? — Eu sou Rute, a sua empregada! — respondeu ela. — O senhor é nosso parente chegado e por isso tem o dever de me proteger.
10 Iniwän, “Yawele pahawän nomändän yiwiläk. Ge gwälam hikngä täknga äpmasim tahanggaläkgä, tupä hawakale tahakuläxu ayapmik. Wäwimätexu hängänämbamgänbä bä hängänä wenämbä unin ku apdale päpi yiwixätnangäsä teyä usingu dolahaläk,” yang inikut.
10 Boaz respondeu: — Que o
11 “Manatänatäliyo. Äminbamu taun yiwixayingu undä anatäxaying, gä mängälä nomän täpä yangun. Ge wamu u yaläxu undä äpme tawake pahawit.
11 Agora, minha filha, não tenha medo. Na cidade toda gente sabe que você é uma mulher direita. Vou fazer tudo o que me pede.
12 Hiyäkän. Nä apdale notnä. Tiwändeyä apdale notnä hikngä täpätu undan. Tike nä atumaha bimä.
12 De fato, sou seu parente chegado e sou responsável por você. Mas acontece que há um homem que também é seu parente e até mais chegado do que eu.
13 Kupiläne ane yiwiyo. Ge gwäsiyä katapnim. Dasingga, notnäle natäkengu, äpmembä mängätnäle täke gandung yiwik. Using tahawixu täke. Tike wenä tiwänu, Yawele umande yänggat. Nätä äpme täke gandung yiwit. Ge une pekgayo. Tixawän gwäsi tiwik,” yang inikut, Boasdän.
13 Fique aqui o resto da noite, e de manhã nós veremos se ele quer ser responsável por você. Se ele quiser, muito bem; mas, se não quiser, prometo por Deus, o Senhor , que ficarei com essa responsabilidade. Agora deite-se e durma de novo.
14 Tiwänä bäläng kwayimnäne pexawän, axwakawikge tixawän, “Ämindä nandupnäng” yake enakut, inale “Mängälä täpätu bali sipmäng yäwäxawä bulätä epukaying womune kuk,” yang natäpnäng yakut, Boasdän.
14 Então Rute passou o resto da noite deitada aos pés dele. Enquanto ainda estava escuro, ela se levantou para não ser vista, pois Boaz não queria que ninguém soubesse que uma mulher havia ido lá.
15 Tikengu unetäkän using inikut. “Kwäman täwikga täpi dopän täpi wäsiwän,” yang iniwän, using tahawän, 25 kilo bali wälikngämike, täko gwäpikngämike, hipdunä taunde kukut.
15 Então Boaz disse: — Tire a sua Ela estendeu, e ele despejou na capa uns vinte quilos de cevada e a ajudou a pôr no ombro. Aí Rute voltou para a cidade.
16 Tixawän Rulu hawanäle kuwän, using inikut. “Ayina hikngä, kuwi dasing tahak?” yang iniwän, Boasdä ile dasingga pahakulu Rutdä undä inikut.
16 Quando ela chegou a casa, a sua sogra perguntou: — Como foram as coisas, minha filha? Rute contou tudo o que Boaz tinha feito por ela. E disse ainda:
17 Inike, unetäkänu using inikut. “‘Hawakale moyo hikngä maxuyo,’ yake bali 25 kilo namik,” yawänä,
17 — Ele também me deu toda esta cevada e disse: “Não volte para casa sem levar alguma coisa para a sua sogra.”
18 Naomitä inikut. “Ayina hikngä, wepdä yiwixayo. Tixawän dasingga tiwixu, äpme yawä natäpiläk. Inale wamu uläknga yawän nomätawikge, äpmanu Boasu doyiwän täkänanggekaying.”
18 Então Noemi disse: — Agora, minha filha, tenha paciência e espere para ver o que vai acontecer. Pois Boaz não vai descansar enquanto não resolver esse assunto, ainda hoje.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Rute 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.