Mateus 4

Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Jon kɨkɨr Jisas epei au, God Hɨmɨn Yaaik keriyaak ken yaank weinɨk mɨt ap newi, te Seten kari han kɨrak.
1 A seguir, Jesus foi levado pelo Espírito ao deserto, para ser tentado pelo diabo.
2 Hɨrak kau en 40 wɨtaan ere 40 wanewik, hɨrak ap kaam menmen au. Hɨrak ap kaam menmen au, te nɨnpɨ maak.
2 E, depois de jejuar quarenta dias e quarenta noites, teve fome.
3 Hɨrak nɨnpɨ maak te Seten enuk kewisesik kan kakri han kɨrak. Hɨrak kan ketpɨwek kar ik: “Ti Nɨkan ke God ti etɨp nan im emweikɨn emre bret te ti ehɨm.”
3 Então o tentador, aproximando-se, disse a Jesus: — Se você é o Filho de Deus, mande que estas pedras se transformem em pães.
4 Jisas ap kises hɨm mɨrak au, hɨrak ketpɨwek kar ik: “Hi ap arɨakem antar hɨm me God mau tɨwei hɨram matɨp, ‘Mɨt miyapɨr ap te nankaap hɨras nanu nanriuwe menmen weinɨm hɨr nanɨm au. Hɨr enises hɨm me God te hɨr nanu werek.’”
4 Jesus, porém, respondeu:
5 Hɨrak katɨp epei au, Seten keriyaak keiyɨk ken wit Jerusalem kerek mɨt nehimɨtanek wit ke God. Hɨrak keiyɨk ken kewisɨk kerp kentɨr wɨnak siup ke wɨnak ke God.
5 Então o diabo levou Jesus à Cidade Santa, colocou-o sobre o pináculo do templo
6 Hɨrak kerp kentɨr wɨnak siup ke wɨnak ke God, Seten ketpɨwek kar ik: “Ti Nɨkan ke God ti ehɨtɨkɨr ehiun tɨ. Ti ap te hahi au ehɨntar hɨm me God nɨpaa mɨt newisɨm mau tɨwei matɨp, ‘God kaktɨp mɨt nɨrak ensel me ti. Hɨr hismamrut te ti ap enamu hɨt mit ewenem mamniu nan taau.’”
6 e disse: — Se você é o Filho de Deus, jogue-se daqui, porque está escrito: “Aos seus anjos ele dará ordens a seu respeito. E eles o sustentarão nas suas mãos, para que você não tropece em alguma pedra.”
7 Jisas ketpɨwek, “Hi ap arɨakem antar hɨm me God mau tɨwei matɨp mar im: ‘Yi mɨt miyapɨr ap eiri han ke Mɨtɨk Iuwe God ki te hɨrak kakɨkepi au emɨt!’”
7 Jesus respondeu:
8 Hɨrak katɨp epei au, Seten keriyaak keiyɨk ken mɨniu (o neiyɨp) kau niu keteiknɨwek wit yapɨrwe me mɨt newi metike menmen mɨram yaaim.
8 O diabo ainda levou Jesus a um monte muito alto, mostrou-lhe todos os reinos do mundo e a glória deles
9 Hɨrak keteiknɨwekem, hɨrak ketpɨwek, “Ti ewen ninɨp ewenɨpi niuk mai hi iuwe te hi ewetit menmen yapɨrwe im te ti ehinɨn naanmamprewem.”
9 e disse: — Tudo isso lhe darei se, prostrado, você me adorar.
10 Jisas pɨke ketpɨwek, “Ti enopɨn ekeipno. Hi ap arɨakem au antar hɨm me God au tɨwei matɨp mar im: ‘Yi mɨt miyapɨr eiwenɨpi niuk me Mɨtɨk Iuwe ki God kerekek, eirɨak menmen mɨrak. Menmen ham em au emɨt.’”
10 Então Jesus lhe ordenou:
11 Jisas katɨp epei au, Seten kɨrɨr kɨnaiwɨrek. Te Ensel hɨr nan nekepik.
11 Com isto, o diabo deixou Jesus, e eis que vieram anjos e o serviram.
12 Maain Jisas kemtau mɨt natɨp mɨt han nari Jon neiyɨk nen newisɨk kekre wɨnak enuk kentar hɨrak kene mɨtɨk iuwe King Herot. Hɨrak kemtewek nepei au, hɨrak kɨnaaiwɨr wit ik pɨke ken provins Galili.
12 Ao ouvir que João tinha sido preso, Jesus voltou para a Galileia.
13 Hɨrak ap kau wit Nasaret au. Hɨrak kɨnaiwɨrek ken kau wit Kapaneam kerek kɨrapɨt menep wan ke Galili, nɨpaa mɨt ne weiwɨk me Sebyulan ketike Naftalai hɨr newi.
13 E, deixando Nazaré, foi morar em Cafarnaum, situada à beira-mar, na região de Zebulom e Naftali.
14 Hɨrak kau in te hɨm me God nɨpaa profet Aisaia kewisɨm mau tɨwei hɨram mamnen. Nɨpaa hɨrak kewis hɨm im:
14 Isso aconteceu para se cumprir o que tinha sido dito por meio do profeta Isaías:
15 “Wit ke Sebyulan ketike wit ke Naftalai menep wan iuwe keit pɨnak ke mani Jodan, tɨ mau provins Galili mɨt ap ne weiwɨk me Isrel newi.
15 “Terra de Zebulom, terra de Naftali, caminho do mar, além do Jordão, Galileia dos gentios!
16 Mɨt miyapɨr kerek newi en hɨr nɨre mɨt kerek nau ne wɨtaan toto, te in ek hɨr nɨr si iuwe merhɨhe. Mɨt kerek nau enum nɨnaain hɨr nani hɨr nar ke mɨt kerek nau wit toto enum im. Te in ek wanewik epei kan.”
16 O povo que vivia em trevas viu grande luz, e aos que viviam na região e sombra da morte resplandeceu-lhes a luz.”
17 Me wɨ im Jisas katɨp mɨt hɨm mɨrak, hɨrak katɨp, “Yi mɨt miyapɨr eiweikɨn sip eiwet menmen enum eiyɨntar menep haiu mamɨr mamɨrkeik te God kakinɨn naanmamprai haiu mɨt.”
17 Daí em diante Jesus começou a pregar e a dizer:
18 Jisas kitet tenhaan menep wan eik ke Galili, hɨrak kɨr mɨtɨkɨt wik tariyakɨt ten tewɨr hepin iuwe tekin saauk. Niuk mɨrakɨt Saimon (niuk ham Pita) ketike nɨkik kɨrak Endru.
18 Caminhando junto ao mar da Galileia, Jesus viu dois irmãos, Simão, chamado Pedro, e André. Eles lançavam as redes ao mar, porque eram pescadores.
19 Jisas kɨret te hɨrak ketpɨwekɨt, “Yi wiketeret yi eiyisɨsa. Nɨpaa yi yari saauk. Te in ek hi ateikni yi yarkeik te yi eiri han ke mɨt hɨr nanises God.”
19 Jesus lhes disse:
20 Hɨrak ketpɨwekɨt epei au, in ek hɨrakɨt tɨnaaiwɨr menmen mɨrakɨt te hɨrakɨt tisesik.
20 Então eles deixaram imediatamente as redes e o seguiram.
21 Hɨrak kepno kike kɨr mɨtɨkɨt wiketeret hakɨt Jems ketike nɨkik kɨrak Jon, hɨrakɨt nɨkerek hɨrakɨt te mɨtɨk niuk mɨrak Sebedi. Hɨrakɨt tetike haai tau bot kɨrakɨt tekerwo hepin. Jisas kenɨnewekɨt,
21 Pouco mais adiante, Jesus viu outros dois irmãos, Tiago, filho de Zebedeu, e João, o irmão dele. Eles estavam no barco em companhia de seu pai, consertando as redes; e Jesus os chamou.
22 te hɨrakɨt wasenum tɨnaaiwɨr haai kɨrakɨt ketike menmen mɨrakɨt hɨrakɨt tisesik.
22 Então eles, no mesmo instante, deixaram o barco e seu pai e seguiram Jesus.
23 Hɨrak kenɨnewekɨt epei au, hɨrak ken kerer wit wit me provins Galili kewepyapɨr hɨm mɨrak kekre wɨnak mɨt nererik nekine hɨm me Moses hɨrak katɨp hɨm yaaim me God kinɨn naanmɨpre mɨt, hɨrak kɨkaap mɨt miyapɨr kerek nɨnap o yɨnk kɨr enuk, hɨr nɨre yaain.
23 Jesus percorria toda a Galileia, ensinando nas sinagogas, pregando o evangelho do Reino e curando todo tipo de doenças e enfermidades entre o povo.
24 Hɨrak kɨkaap mɨt miyapɨr hɨr nɨre yaain te hɨm me menmen Jisas kɨrɨakem men merer wit wit me provins Siria. Te hɨr yapɨrwe newi nari mɨt miyapɨr nɨnap o yɨnk kɨr enuk hɨr neriyei neri nen Jisas. Mɨt miyapɨr han hɨr nɨnap his hɨt enum, han en hɨr neperper nani, han en herwe mersɨsi te Jisas kekepi hɨr nɨre yaain.
24 E a sua fama correu por toda a Síria. Trouxeram-lhe, então, todos os doentes, acometidos de várias enfermidades e tormentos: endemoniados, epilépticos e paralíticos. E ele os curou.
25 Hɨr mɨt yapɨrwe nisesik. Mɨt in hɨr ne wit Jerusalem provins Judia, Galili, wit Dikapolis ketike tɨ me mani Jodan pɨnak ein.
25 E da Galileia, de Decápolis, de Jerusalém, da Judeia e do outro lado do Jordão numerosas multidões o seguiam.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.