Mateus 24

Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Jisas kɨnaaiwɨr wɨnak iuwe ke God ken witeik, mɨt nɨrak disaipel newenyɨpɨrek te hɨr nanteiknɨwek wɨnak yaaim yapɨrwe me wɨnak iuwe ke God.
1 Jesus saiu do pátio do Templo, e, quando já estava indo embora, os seus discípulos chegaram perto dele e chamaram a sua atenção para os edifícios do Templo.
2 Hɨr neteiknɨwekem, te hɨrak ketpor, “Hi hetpi werek. Yi yɨr menmen yapɨrwe im a? Maain wɨ mamnen te nan kerek mɨt nime wɨnak meriuwerem, hɨrak ap te mamwaai mamɨntereram au. Mɨt nanɨnen nanwepim te hɨram yapɨrwe mamɨnke mamwaai tɨ.”
2 Então ele disse:
3 Jisas wen kau mɨniu (o neiyɨp) mɨt nenewek wit Oliv, mɨt nɨrak disaipel keriyen nan nitɨwekhi natɨp, “Ti etpai wɨ kerek menmen im enum mamnen, metike mekam mamnen mamteiknei wɨ im epei man te ti enen ewepyapɨr hɨrekes te menmen God kakrɨakem hɨram epei au.”
3 Jesus estava sentado no monte das Oliveiras. Então os discípulos chegaram perto dele e lhe perguntaram em particular: — Conte para nós quando é que isso vai acontecer. Que sinal haverá para mostrar que chegou o tempo de o senhor voltar e de tudo acabar?
4 Jisas kewenhi ketpor, “Yi naanmamre hɨras ap eiwis mɨt han hɨr nanwisesiyek.
4 Jesus respondeu:
5 Ap eiwis mɨt han hɨr nanwisesiyek nanɨntar hɨr yapɨrwe nanɨnen nanmitipɨn nanɨkrehɨr kai nantɨp, ‘Hi kerekek hi Krais kerek God kehimɨtena hi anen akaap mɨt.’ Hɨr nanwis mɨt miyapɨr yapɨrwe nanriuwe hɨm mɨr.
5 Porque muitos vão aparecer fingindo ser eu e dizendo: “Eu sou o
6 Maain yi eiyɨmtau mɨt neit menep hɨr nenepan, yi eiyɨmtau hɨm me mɨt hɨr neit yanɨmɨn hɨr nenepan, te yi ap einapen au emɨt! Menmen im hɨram emnen te wɨ hi anen awepyapɨr hɨrekes nepei man wen au.
6 Não tenham medo quando ouvirem o barulho de batalhas ou notícias de guerras. Tudo isso vai acontecer, mas ainda não será o fim.
7 Mɨt ne weiwɨk miutɨp hɨr netike mɨt ne weiwɨk ham hɨr nanɨnepan. Mɨt kerek nau tɨ menep in nantike mɨt neit yanɨmɨn hɨr nanɨnepan. Mɨt nerer wit wit nɨnpɨ mamɨn nanɨntar hɨr menmen mau ni au. Tɨ mamrer wit wit mamtanɨk.
7 Uma nação vai guerrear contra outra, e um país atacará outro. Em vários lugares haverá falta de alimentos e tremores de terra.
8 Menmen im kerek mamnen hɨram mamre mɨte hɨre tu hɨmɨr ketnɨnɨwe iuwe te hɨre wawine nɨkan. Mɨt miyapɨr nau tɨ menmen im mamnen mamɨkrit mamriwaank.
8 Essas coisas serão como as primeiras dores de parto.
9 “Me wɨ im mɨt nantihis yi yaino wɨnak enuk te mɨt naniwep yayi o yɨnk ki hɨr nanɨwaankem. Mɨt nanrer wit wit han enuk nanriuwi nanɨneini nanɨntar yi yises hɨm mai.
9 — Depois vocês serão presos e entregues para serem maltratados e vocês serão mortos. Todos os odiarão por serem meus seguidores.
10 Wɨ im mamnen, mɨt yapɨrwe nanweikɨn sip nanwet hɨm mai. Hɨr nanwepyapɨran, han enuk nanɨriuwehan.
10 Nessa época muitos vão abandonar a sua fé e vão trair e odiar uns aos outros.
11 Me wɨ im, mɨt profet enun newisesik hɨr yapɨrwe nanɨnen nanri han ke mɨt miyapɨr yapɨrwe nanwisɨsorek nanriuwe hɨm mai.
11 Então muitos falsos
12 Me wɨ im mɨt miyapɨr nanises han kɨr nanrɨak menmen enum yapɨrwe te mɨt miyapɨr yapɨrwe hɨr ap hanhan nanriuwehan wɨsenum au, kike keremem.
12 A maldade vai se espalhar tanto, que o amor de muitos esfriará;
13 Te mɨt miyapɨr kerek nanisɨsa werek werek ere hɨr nani, maain hi atorhis hɨr nanu nantikewa.
13 mas quem ficar firme até o fim será salvo.
14 Mɨt miyapɨr hɨr nanwepyapɨr hɨm yaaim me God kakinɨn naanmamre mɨt, hɨr nanɨtpim nanrer wit wit te mɨt nanɨrtei menmen yaaim God kɨrɨakem. Hɨr nanwepyapɨrem epei au, maain wɨ mamnen te hi anen awepyapɨr hɨrekes te menmen God kakrɨakem hɨram epei au.
14 E a boa notícia sobre o
15 “Maain yi yayɨr menmen enum mamɨwaank wɨnak iuwe ke God mamɨrp mamɨkre nɨmɨn kerek hɨram ap te mamno nɨmɨn au kerek nɨpaa profet Daniel katɨp hɨram mamnen (yi mɨt kerek yekine menmen im, yi han kitetim werek werek).
15 E Jesus continuou:
16 Te yi mɨt yapɨrwe kerek yi yepu provins Judia, yi yairɨr yaino mɨniu o neiyɨp eisawɨn eiyɨt ein.
16 Então, os que estiverem na região da Judeia, que fujam para os montes.
17 Mɨt miyapɨr kerek nau wepni neit witeik, hɨr ap pɨke nanɨno nɨmɨn wɨnak nanɨt menmen mɨr mekrerek au emɨt! Hɨr nanrɨr waswas nanɨno.
17 Quem estiver em cima da sua casa, no terraço, que fuja logo e não entre para pegar as suas coisas.
18 Mɨt miyapɨr kerek neit ni mɨr, hɨr ap pɨke nanɨno witeik nanɨt menmen klos au emɨt! Hɨr nanrɨr waswas nanɨno.
18 E quem estiver no campo, que não volte para casa a fim de buscar as suas roupas.
19 Maain wɨ menmen im mamnen, miyapɨr nanɨnan nɨkerek kike wen nau sɨnipau hɨr nanɨwaank nanɨntar hɨr ap te nanrɨr waswas au.
19 Ai das mulheres grávidas e das mães com criancinhas naqueles dias!
20 Yi eiyitehi God te yi ap eirɨr me hawɨ hɨtan o wɨ Sabat au emɨt eiyɨntar yi ap te eirɨr waswas au.
20 Orem a Deus para que vocês não tenham de fugir no inverno ou no sábado .
21 Me wɨ im menmen enum mamnen mamɨwaank mɨt miyapɨr nau tɨ. Menmen mar im ap man nɨpaa God kinɨn kewis tɨ ere in. Maain menmen enum mar im ap pɨke mamnen taau.
21 Porque naqueles dias haverá um sofrimento tão grande como nunca houve desde que Deus criou o mundo; e nunca mais acontecerá uma coisa igual.
22 God ap te kakremir wɨ menmen enum im mamu tɨ te mɨt miyapɨr yapɨrwe nani. Au, God han kitet mɨt miyapɨr kerek hɨrak kehimɨteni hɨr nises hɨm mɨrak te hɨrak kakremir wɨ menmen im mamu tɨ.
22 Porém Deus diminuiu esse tempo de sofrimento. Se não fosse assim, ninguém seria salvo. Mas, por causa do povo que Deus escolheu para salvar, esse tempo será diminuído.
23 “Maain me wɨ im mɨtɨk hak kakɨtpi, ‘Yi eiyɨrek. Mɨtɨk Iuwe Krais hɨrak kepu in!’ O ‘Hɨrak kau keit pɨnak ein!’ Hɨrak kakɨtpi hɨm mamɨr im yi ap yayisesim au emɨt!
23 — Portanto, se alguém disser para vocês: “Vejam! O
24 Hi hetpi. Maain mɨt enun newisesik nanɨno nantɨp hɨr Krais o hɨr mɨt profet hɨr nanwepyapɨr hɨras. Hɨr nanrɨak menmen iuwe nɨpaa mɨt nɨrɨakem au, te hɨr nanri han ke mɨt miyapɨr kerek nises hɨm me God. Te hɨr ap nanisesim taau.
24 Porque aparecerão falsos profetas e falsos messias, que farão milagres e maravilhas para enganar, se possível, até o povo escolhido de Deus.
25 Yi eiyɨmtau. Hi hinɨn etpi menmen im. Maain menmen im mamnen yi eiyɨrteiyem.
25 Prestem atenção! Eu estou lhes dizendo tudo isso, antes que aconteça.
26 “Maain mɨt hɨr nanɨtpi nanɨr ik: ‘Yi einen eiyɨrek! Hɨrak kau wit weinɨk mɨt ap newi au!’ Te yi ap eino au emɨt!
26 — E, se disserem: “Vejam! Ele está no deserto”, não vão lá. Ou ainda: “Vejam! Ele está escondido aqui”, não acreditem.
27 Yi yɨr nepni mewenɨn meke wepni kokai kan ere kewen ken. Kakɨr eik te maain yi eiyɨr hi mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk Iuwe hi pɨke anen. Mɨt miyapɨr yapɨrwe nanra.
27 Porque, assim como o relâmpago risca o céu, do nascente até o poente, assim será a vinda do
28 “Wit kerek mɨtɨk herwe kɨwaairi, hore tepre mamnen mamkɨp mamkinenik mamɨk. [Marim im maain mɨt yapɨrwe nau tɨ hɨr enun enun, hi pɨke anen etike mɨt ensel hi skelim hɨr mɨt hi ahɨwaanki.]
28 — Onde estiver o corpo de um morto, aí se ajuntarão os urubus.
29 “Maain wɨ menmen enum epei man mau tɨ, wepni kakweikɨn kakre wɨtaan, wenke ap te kakɨr au, hɨr mau nepni mamɨnkɨke, menmen iuwe mau nepni hɨram mamtanɨk.
29 Jesus disse:
30 Menmen im epei au, te menmen mamu nepni mamteikɨn mɨt hi mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk Iuwe hi awepyapɨr hɨrekes, te mɨt miyapɨr ne weiwɨk yapɨrwe nerer wit wit nankɨt nanra hi hau hentɨr napɨ heriuwe menmen mai iuwe metike menmen mai yaaim merhɨhe hi anen.
30 Então o sinal do
31 Hi anen, te God kaktenwo taur. Kaktenwo taur, hi heriuwet mɨt ensel nai hɨr nanɨno nanrer wit wit kerek mɨt miyapɨr hi hehimɨteni hɨr nises hɨm mai hɨr nanwiyen, hɨr nanri nanɨnen nantikewa mamu niutɨp.
31 A grande trombeta tocará, e ele mandará os seus anjos para os quatro cantos da terra. E os anjos reunirão os escolhidos de Deus de um lado do mundo até o outro.
32 “Hi eteikni menmen heriuwe nu fik. Maain wɨ kerek heneik mɨrak hɨram mamɨnsiunen, te yi eiyɨrtei menep te wepni yaaik.
32 Jesus disse ainda:
33 Mar im, maain yi eiyɨr menmen hi etpiyem hɨram epei man, te yi eiyɨrtei hi menep te hi pɨke anen.
33 Assim também, quando virem acontecer essas coisas, fiquem sabendo que o tempo está perto, pronto para começar.
34 Hi hetpi werek. Mɨt miyapɨr kerek nepu tɨ in ek, hɨr ap te nani ere menmen yapɨrwe im mamnen.
34 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: essas coisas vão acontecer antes de morrerem todos os que agora estão vivos.
35 Nepni mamtike tɨ mamɨwaank mamɨt te hɨm mai ap te mamɨwaank au emɨt! Hɨram mamu mamɨt tipmain tipmain enum eik, te menmen hi nepei hetpim hɨram mamnen.
35 O céu e a terra desaparecerão, mas as minhas palavras ficarão para sempre.
36 “Mɨt miyapɨr nau tɨ o ensel neit wit ke God o hi mɨtɨk iuwe ke wit ke mɨtɨk iuwe, haiu yapɨrwe ap mertei wɨ kerek God kakriuweta hi pɨke anen tɨ. God kiutɨp kerek kertei.
36 Jesus continuou, dizendo:
37 Wɨ kerek hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk Iuwe hi pɨke anen tɨ, hɨram menmen mamnen mamɨr ke nɨpaa wɨ mɨtɨk Noa kau tɨ ik.
37 A vinda do
38 Me wɨ hawɨ ap epei man mɨwapɨn tɨ wen au, mɨt miyapɨr nises menmen mar ke nɨpaa hɨr nɨrɨakem. Hɨr naam menmen, neitan, nesiuwe yenterer nantike mɨt han hɨr nanɨtan ere wɨ Noa ken kau kekre sip.
38 Pois, antes do dilúvio, o povo comia e bebia, e os homens e as mulheres casavam, até o dia em que Noé entrou na barca.
39 Hɨr mɨt miyapɨr hɨr ap nertei menmen enum mamnen ere tɨpar mɨniu manɨp meri men hɨr naa. Mar im maain hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk Iuwe hi pɨke anen, te mɨt miyapɨr ap nanmeriyau hi anen au.
39 Porém não sabiam o que estava acontecendo, até que veio o dilúvio e levou todos. Assim também será a vinda do Filho do Homem.
40 Maain wɨ hi pɨke enen, mɨtɨkɨt wiketeret tatu ni mɨrakɨt. Hi ehɨt his mɨtɨk kiutɨp kaknen, kiutɨp au hi ewisɨk kaku kakɨt ni eim.
40 — Naquele dia dois homens estarão trabalhando na fazenda: um será levado, e o outro, deixado.
41 Maain miyapɨr wik hɨr nenepɨp tiu, hi ehɨt his piutɨp, peiyap hi au ewisiye wawu wawɨt yaank eik.
41 Duas mulheres estarão no moinho moendo trigo: uma será levada, e a outra, deixada.
42 Yi naanmɨpre hɨras te yi yises God werek werek yayɨntar yi yepɨtari wɨ kerek hi Mɨtɨk Iuwe ki hi pɨke anen.
42 Fiquem vigiando, pois vocês não sabem em que dia vai chegar o seu Senhor.
43 Yi han kitet menmen im. Mɨtɨk kerek kau wɨnak kertei wɨtaan kerek mɨtɨk enuk kekintɨp menmen kaknen, te hɨrak naanmamre wɨnak kɨrak ap kakwis mɨtɨk enuk kaknen kekintɨp menmen mɨrak. Te hɨrak au kepɨtari. Mar im wɨ kerek mɨt nepɨtariyem, hi pɨke anen tɨ ik.
43 Lembrem disto: se o dono da casa soubesse quando ia chegar o ladrão, ficaria vigiando e não deixaria que a sua casa fosse arrombada.
44 Te yi mɨt eiyises God werek werek eiyɨntar hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk Iuwe hi pɨke anen me wɨ yi ap yerteiyem.
44 Por isso vocês também fiquem vigiando, pois o Filho do Homem chegará na hora em que vocês não estiverem esperando.
45 “Yi mɨt keriyen yi yɨre mɨtɨk yaaik kertei menmen werek werek te mɨtɨk iuwe kɨrak kewisɨk hɨrak kɨre mɨtɨk iuwe naanmamre mɨt miyapɨr kerek nɨrɨak menmen me mɨtɨk iuwe, hɨrak kakwetɨr menmen me wɨ hɨrak kehimɨtanem hɨr nantɨwem.
45 Jesus disse ainda:
46 Maain mɨtɨk iuwe kɨrak nɨpaa kɨnaaiwɨr wit, hɨrak pɨke kaknen kakɨr ke mɨtɨk kɨrɨak menmen nɨpaa hɨrak kehimɨtenɨwekem, hɨrak han yaaik kakriuwerek te hɨrak wok mɨtɨk kɨrak kaku werek werek.
46 Feliz aquele empregado que estiver fazendo isso quando o patrão chegar!
47 Hi hetpi werek werek. Maain hɨrak kaknen kakɨrek kises menmen yaaim, hɨrak kakɨhimɨtanek hɨrak naanmamre menmen mɨrak yapɨrwe.
47 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: o patrão vai colocá-lo como encarregado de toda a sua propriedade.
48 Mɨtɨk ik au, hɨrak enuk kɨnapen kises menmen me mɨtɨk iuwe, hɨrak kaktɨp hɨrekes, ‘Mɨtɨk iuwe kai ken yanɨmɨn ap pɨke kaknen waswas au.’
48 Mas, se o empregado for mau, pensará assim: “O meu patrão está demorando muito para voltar.”
49 Hɨrak kaktɨp kakɨr ik, te hɨrak kaknenp mɨt miyapɨr kerek nɨrɨak menmen me mɨtɨk iuwe kɨrak, hɨrak kakno kaktike mɨt enun netaritari naam tɨpar si enum, hɨrak kaktikeri nanɨm.
49 Então começará a bater nos seus companheiros, e a comer, e a beber com os bêbados.
50 Maain mɨtɨk iuwe kɨrak kaknen me wɨ hɨrak ap han kitet hɨrak kaknen, te hɨrak kemeriyɨwek au.
50 E o patrão voltará no dia em que o empregado menos espera e na hora que ele não sabe.
51 Mɨtɨk iuwe kaknen hɨrak kaknep mɨtɨk ik wɨsenuk kakɨwaankek kaksiuwerek kakno wit kerek mɨt enun newisesik newi en. Mɨt neit in hɨr nine han enuk nɨkɨt nɨnakɨn yehes.
51 Aí o patrão mandará cortar o empregado em pedaços e o condenará a ir para o lugar aonde os hipócritas vão. Ali ele vai chorar e ranger os dentes de desespero.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 24, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.