Mateus 12

Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Maain wɨ ham Sabat Jisas ketike mɨt nɨrak disaipel neremir (o nitet nɨmɨn ke) ni kerek wit yehes mɨram mewim. Mɨt nɨrak hɨr nɨnpɨ maan te hɨr nerpesɨs yehes mɨram newenwohisem naam.
1 Atravessava Jesus os campos de trigo num dia de sábado. Seus discípulos, tendo fome, começaram a arrancar as espigas para comê-las.
2 Mɨt han ne Farisi nɨri nɨrɨak menmen im te hɨr natɨp Jisas, “Ei ti emtewem! Mɨt nit disaipel hɨr nɨrɨak menmen me wɨ Sabat kerek hɨm me Moses meriuwesɨsem.”
2 Vendo isto, os fariseus disseram-lhe: Eis que teus discípulos fazem o que é proibido no dia de sábado.
3 Jisas ketpor kar ik: “Yenmak te yi ap yertei menmen werek werek nɨpaa Devit kɨrɨakem me wɨ hɨrak ketike mɨt nɨrak hɨr nɨnpɨ maan.
3 Jesus respondeu-lhes: Não lestes o que fez Davi num dia em que teve fome, ele e seus companheiros,
4 Hɨrak ken kekre wɨnak kerek mɨt newepwar God menmen, hɨrak keit bret mɨtɨk hetpris kewetɨwekem. Mɨt epei newet God em te hɨrak ketike mɨt nɨrak hɨr naam. Hɨm me God Moses kewisɨm mau tɨwei matɨp mɨt pris keriyen hɨr nanɨm. Mɨt han au.
4 como entrou na casa de Deus e comeu os pães da proposição? Ora, nem a ele nem àqueles que o acompanhavam era permitido comer esses pães reservados só aos sacerdotes.
5 Te yi yenmak te yi ap yertei menmen werek werek mekre hɨm me Moses yi yekinaam a? Wɨ Sabat yapɨrwe miutɨp miutɨp mɨt pris hɨr nɨrɨak wok nenep samiyak nesiyem newet God em. Hɨr ap nau yain yain nar ke hɨm me Moses matɨp mɨt enisesim te God katɨp mɨt pris hɨr yaain. Menmen im me God minɨn hɨm me Moses me wɨ Sabat.
5 Não lestes na lei que, nos dias de sábado, os sacerdotes transgridem no templo o descanso do sábado e não se tornam culpados?
6 Hi hetpi werek. Menmen kau in hɨrak kinɨn wɨnak iuwe ke God.
6 Ora, eu vos declaro que aqui está quem é maior que o templo.
7 Yi yertei hɨm werek werek God kewisɨm mau tɨwei, te yi ap yatɨp enum yene mɨt kerek nɨrɨak menmen enum au. Hɨm me God matɨp mar im: ‘Hi hanhan te yi hanhan yeriuwe mɨt. Menmen im minɨn samiyak yi yamɨp yesiyem yewetewem.’
7 Se compreendêsseis o sentido destas palavras: Quero a misericórdia e não o sacrifício... não condenaríeis os inocentes.
8 Hi hetpi hi Mɨtɨk ke wit ke God hi Iuwe naanmɨpre menmen mɨt ne wɨ Sabat hɨr nɨrɨakem.”
8 Porque o Filho do Homem é senhor também do sábado.
9 Jisas ketpor epei au, hɨrak kɨnaaiwɨr wit ik, hɨrak ken wɨnak hak kɨr kerek hɨr nererik nekine hɨm me Moses metike hɨm me mɨt profet newiyen. Hɨrak ken en,
9 Partindo dali, Jesus entrou na sinagoga.
10 mɨtɨk kiutɨp kau wɨnak ek hɨrak his mɨrak miutɨp enum maa. Mɨt han en hɨr hanhan nesiuwe Jisas me menmen hɨm me Moses metpim, te hɨr nitɨwekhi nar ik: “Hɨm me Moses haiu misesim me wɨ Sabat meriuwesɨs mɨtɨk kakɨkaap mɨtɨk kɨnap o au?”
10 Encontrava-se lá um homem que tinha a mão seca. Alguém perguntou a Jesus: É permitido curar no dia de sábado? Isto para poder acusá-lo.
11 Te Jisas ketpor, “Me wɨ Sabat mɨtɨk keiyak ke yi mɨt hɨrak sipsip kɨrak kiutɨpen kerekek kakɨnke kakɨkre hei, hɨrak kakno kakɨkinɨk kakwisɨk kakɨt wit eik a?
11 Jesus respondeu-lhe: Há alguém entre vós que, tendo uma única ovelha e se esta cair num poço no dia de sábado, não a irá procurar e retirar?
12 Haiu mɨt minɨn sipsip hɨram au menmen weinɨm. Te haiu me wɨ Sabat mamkaap mɨt te hɨr nanɨre yaain.”
12 Não vale o homem muito mais que uma ovelha? É permitido, pois, fazer o bem no dia de sábado.
13 Hɨrak katɨp epei au, hɨrak katɨp mɨtɨk his enum, “Ti esiuwe his mit.” Hɨrak kesiuwe his miutɨp mɨrak te his mɨre yaaim mar ke his mɨrak pɨnam.
13 Disse, então, àquele homem: Estende a mão. Ele a estendeu e ela tornou-se sã como a outra.
14 Hɨrak kɨrɨakem, te mɨt en ne Farisi hɨr nen witeik hɨr nɨsawɨn natɨpan nimenɨpɨnek narkeik te hɨr nanɨnep Jisas kaki.
14 Os fariseus saíram dali e deliberaram sobre os meios de o matar.
15 Jisas kertei menmen hɨr hanhan nanrekyɨwekem te hɨrak kɨnaaiwɨr wit eik e. Mɨt yapɨrwe hɨr nɨnap hɨr nisesik te hɨrak kekepi hɨr nɨre yaain.
15 Jesus soube disso e afastou-se daquele lugar. Uma grande multidão o seguiu, e ele curou todos os seus doentes.
16 Te hɨrak ketpor hɨm iuwe hɨr ap entɨp mɨt han menmen hɨrak kerekyorem au emɨt.
16 Proibia-lhes formalmente falar disso,
17 Hɨrak ketporem te menmen nɨpaa mɨtɨk profet Aisaia ketpim kewisɨm mau tɨwei mamnen. Hɨm im hɨram matɨp,
17 para que se cumprisse o anunciado pelo profeta Isaías:
18 “Mɨtɨk ik hi hehimɨtanek hɨrak kɨrɨak menmen mai. Hi hanhan heriuwerek, hɨrak kenipa hi han yaaik. Hi tewen ariuwet Hɨmɨn kai Yaaik kaku kakɨkre han kɨrak te hɨrak kakɨkepik kakno kaktɨp mɨt nerer wit wit menmen yaaim hi arekyorem ahɨsak menmen enum mɨr.
18 Eis o meu servo a quem escolhi, meu bem-amado em quem minha alma pôs toda sua a afeição. Farei repousar sobre ele o meu Espírito e ele anunciará a justiça aos pagãos.
19 Hɨrak kaktike mɨt han ap nanɨtpepan, hɨrak ap te kaknip hɨm iuwe o kakɨrp yayiwe kaktɨp mɨt hɨm mɨrak au.
19 Ele não disputará, não elevará sua voz; ninguém ouvirá sua voz nas praças públicas.
20 Hɨrak ap kakɨwaank mɨt miyapɨr hɨr nises God yaaik kike nɨre niyen me mani hɨram maa nɨme mɨniu mamwenɨnem. Mɨt miyapɨr hɨr nɨre si metnen kike maain hɨram mami, hɨrak kakɨkepi hɨr nanu werek. Hɨrak kakɨkepi ere wɨ hɨrak kakinɨn menmen enum te hɨm hɨrak kaktɨp mɨt em, hɨram mamnen.
20 Não quebrará o caniço rachado, nem apagará a mecha que ainda fumega, até que faça triunfar a justiça.
21 Te mɨt miyapɨr nerer wit wit ap ne weiwɨk me Isrel, hɨr enises hɨm mɨrak nanu nanɨnkɨkwek ere maain hɨrak kakne kaktorhis.”
21 Em seu nome as nações pagãs porão sua esperança {Is 42,1-4}.
22 Maain hɨr mɨt han neit mɨtɨk enuk herwe kenipek nanamɨr toto, hɨrak kemesɨsɨwek hɨm ap katɨp au. Hɨr neiyɨk nan Jisas te hɨrak kepɨr herwe enuk ken, hɨrak kɨre yaaik kɨr ein ein, katɨp werek werek.
22 Apresentaram-lhe, depois, um possesso cego e mudo. Jesus o curou de tal modo, que este falava e via.
23 Mɨt miyapɨr yapɨrwe hɨr nɨrek, hɨr han kekrit natɨp nar ik: “Yi han kitet mɨtɨk ik hɨrak Krais ik Nepenyek ke Devit kerek nɨpaa God katɨp hɨrak kakriuwetek kaknen?”
23 A multidão, admirada, dizia: Não será este o filho de Davi?
24 Te mɨt han ne Farisi hɨr nemtau mɨt natɨp menmen mar im hɨr nemnorem natɨp nar ik: “Hɨrak ap Nepenyek ke Devit au. Hɨrak kepɨr herwe enum kentar mɨtɨk iuwe ke herwe hɨrak Bielsebul hɨrak kekepik kepɨrem.”
24 Mas, ouvindo isto, os fariseus responderam: É por Beelzebul, chefe dos demônios, que ele os expulsa.
25 Jisas kertei menmen hɨr han kitetim te hɨrak ketpor kar ik: “Mɨt nau wit iuwe hɨr newep nau ke nɨmɨn nentar menmen, te mɨt in ap nepu werek werek au. Mɨt ne weiwɨk miutɨp o nɨkerek ne mɨtɨk kiutɨp hɨr newep nau ke nɨmɨn nentar menmen te hɨr ap nepu werek werek naanmɨpre wit kɨr au. Hɨr nanɨnke hasini nanɨwaank hɨras.
25 Jesus, porém, penetrando nos seus pensamentos, disse: Todo reino dividido contra si mesmo será destruído. Toda cidade, toda casa dividida contra si mesma não pode subsistir.
26 Seten hɨrak kekepa hi epɨr herwe mɨrak te hɨrak kewep kau nɨmɨn. Karkeik te hɨrak kaku werek werek a? Taau!
26 Se Satanás expele Satanás, está dividido contra si mesmo. Como, pois, subsistirá o seu reino?
27 Yi yatɨp hi hepɨr herwe hentar Bielsebul kekepa. Hɨrak kekepa hi hepɨr herwe te mɨt han ne yi mɨt, neimɨn nekepi te hɨr nepɨr herwe mekre han ke mɨt? Seten a? Au! Hɨr ap nepɨr herwe nentar Seten kekepi au. God kerekek. Te menmen hɨr nɨrɨakem meteikɨn yi yetpo enum me Seten kekepa. Au, God kerekek kekepa.
27 E se eu expulso os demônios por Beelzebul, por quem é que vossos filhos os expulsam? Por isso, eles mesmos serão vossos juízes.
28 God Hɨmɨn Yaaik kerekek kekepa hi hepɨr herwe mamnopɨn mamkeipɨn. Menmen im meteikni God epei kan kau menep kakinɨni naanmampri.
28 Mas, se é pelo Espírito de Deus que expulso os demônios, então chegou para vós o Reino de Deus.
29 “Hi wen etpi hɨm ham. Mɨtɨk hak kakno kakɨkintɨp menmen me mɨtɨk iuwe hɨrak kakinɨn kakrɨak mekam? Hɨrak kakinɨn kaksenkek his hɨt me mɨtɨk iuwe. Hɨrak kaksenkɨkwek his hɨt mɨrak, hɨrak kakɨkintɨp menmen mɨrak keiyɨm kakno.
29 Como pode alguém penetrar na casa de um homem forte e roubar-lhe os bens, sem ter primeiro amarrado este homem forte? Só então pode roubar sua casa.
30 Neimɨn hɨr ap nisɨsa hɨr nar ke mɨt enun nepan nai. Neimɨn hɨr ap nekepa haiu mamri han ke mɨt nanises God hɨr nar ke mɨt enun nepɨr mɨt nanises menmen enum heriyai heriyai.
30 Quem não está comigo está contra mim; e quem não ajunta comigo, espalha.
31 “Te hi hetpi, menmen yapɨrwe mɨt nɨrɨakem o menmen enum hɨr netpim hɨr newepyapɨrem neweikɨn sip newetɨwem maain God kakɨsakem. Te mɨt miyapɨr kerek hɨr natɨp enum me God Hɨmɨn Yaaik, God ap te kakɨsak menmen im au.
31 Por isso, eu vos digo: todo pecado e toda blasfêmia serão perdoados aos homens, mas a blasfêmia contra o Espírito não lhes será perdoada.
32 Mɨt miyapɨr kerek hɨr natɨp enum me hi kerek Mɨtɨk Iuwe keriuweta hi han, maain God kakɨsak menmen enum hɨr netpim. Te neimɨn hɨr natɨp enum me God Hɨmɨn Yaaik, God ap kakɨsak menmen enum hɨr natɨp in o maain. Hɨr nanɨt wit kɨrak yaaik au.
32 Todo o que tiver falado contra o Filho do Homem será perdoado. Se, porém, falar contra o Espírito Santo, não alcançará perdão nem neste século nem no século vindouro.
33 “Nu mei hɨram yaaim te hɨram mamri mamine nɨkim mɨram yaaim. Nu mei enum te hɨram mamri mamine nɨkim mɨram enum. Mɨt nɨr nu nɨkim mɨram hɨr natɨp, ‘Nu im hɨram yaaim’, o au en, hɨr natɨp, ‘Nu im hɨram enum mesine’.
33 Ou dizeis que a árvore é boa e seu fruto bom, ou dizeis que é má e seu fruto, mau; porque é pelo fruto que se conhece a árvore.
34 Yi mɨt enun nɨkerek ne manpen Seten. Yi ap eitɨp hɨm ham yaaim eiyɨntar yi mɨt enun. Mɨt natɨp hɨm nises menmen mekre han kɨr.
34 Raça de víboras, maus como sois, como podeis dizer coisas boas? Porque a boca fala do que lhe transborda do coração.
35 Mɨtɨk yaaik katɨp menmen yaaim kentar han kɨrak yaaik. Mɨtɨk enuk katɨp menmen enum kentar han kɨrak enuk.
35 O homem de bem tira boas coisas de seu bom tesouro. O mau, porém, tira coisas más de seu mau tesouro.
36 Hi hetpi menmen im hentar maain wɨ kerek God skelim yi mɨt, hɨrak kakitihi me menmen enum miutɨp miutɨp nɨpaa yi yetpim.
36 Eu vos digo: no dia do juízo os homens prestarão contas de toda palavra vã que tiverem proferido.
37 Maain God kakitihi me menmen miutɨp miutɨp yi nɨpaa yetpim. Te hɨm mi hɨremes maain mamteikɨn God yi yɨre mɨt yaain o au enun.”
37 É por tuas palavras que serás justificado ou condenado.
38 Hɨrak katɨp epei au, mɨt han ne Skraip, kerek ninɨn nertei hɨm me Moses natɨp mɨt em, hɨr netike mɨt ne Farisi, kerek han kitet hɨr ninɨn mɨt han nises hɨm me Moses, hɨr natɨp nar ik: “Mɨtɨk Iuwe, haiu hanhan ti hɨrekes erɨak menmen yaaim nɨpaa mɨt ap nɨrɨakem au.”
38 Então alguns escribas e fariseus tomaram a palavra: Mestre, quiséramos ver-te fazer um milagre.
39 Te Jisas ketpor kar ik: “Yi mɨt miyapɨr kerek yitauhi hi arɨak menmen yaaim nɨpaa mɨt ap nɨrɨakem, yi mɨt miyapɨr enun ap yises God au. Hi ap ateikni menmen yi yitauhiyem au. Hi ateikni menmen hɨram mei me mɨtɨk profet Jona nɨpaa kau tɨ keremem.
39 Respondeu-lhes Jesus: Esta geração adúltera e perversa pede um sinal, mas não lhe será dado outro sinal do que aquele do profeta Jonas:
40 Nɨpaa saauk wɨsenuk ke wan eik kekes Jona hɨrak kekre tu kɨrak ere wɨ wikak. Te hi Mɨtɨk kerek Mɨtɨk Iuwe keriuweta hi han in, hi hahu akre hei ehɨt nɨmɨn ere wɨ wikak.
40 do mesmo modo que Jonas esteve três dias e três noites no ventre do peixe, assim o Filho do Homem ficará três dias e três noites no seio da terra.
41 Maain wɨ God skelim yi mɨt, mɨt nɨpaa nau neit Nineva nanɨrp nantike mɨt nau tɨ in. Hɨr nanɨrp nantike mɨt in hɨr nantɨp, ‘Yi mɨt enun.’ Hɨr nantɨp nanɨr ik nanɨntar nɨpaa Jona katɨp mɨt en hɨm me God te hɨr neweikɨn sip newet menmen enum nises hɨm me God. Mɨtɨk Iuwe kinɨn Jona hɨrak kau in te yi ap yeweikɨn sip yewet menmen enum au.
41 No dia do juízo, os ninivitas se levantarão com esta raça e a condenarão, porque fizeram penitência à voz de Jonas. Ora, aqui está quem é mais do que Jonas.
42 Maain wɨ God skelim yi mɨt, mɨte iuwe kwin hɨre nɨpaa naanmɨpre mɨt nau wit Siba, hɨre wawɨrp wautike mɨt miyapɨr nau tɨ in. Hɨre wawɨrp wautike mɨt miyapɨr nau tɨ in ek hɨre wautɨp, ‘Yi mɨt miyapɨr enun.’ Hɨre wautɨp menmen im wawɨntar nɨpaa hɨre wɨnaaiwɨr wit kɨre wen hɨt nokim (o yanɨmɨn) te wemtau hɨm yaaim mɨtɨk iuwe King Solomon ketpim. Mɨtɨk Iuwe kinɨn King Solomon hɨrak kau in te yi ap yeweikɨn sip yewet menmen enum yemtau hɨm mɨrak au.
42 No dia do juízo, a rainha do Sul se levantará com esta raça e a condenará, porque veio das extremidades da terra para ouvir a sabedoria de Salomão. Ora, aqui está quem é mais do que Salomão.
43 “Wɨ kerek herwe enuk kenke kɨnaaiwɨr mɨtɨk, hɨrak kepno ein ein kerekir wit tɨpar aurek, hɨrak kɨnkatɨn wit hak te hɨrak kakwi. Hɨrak kɨnketnɨwek kɨnketnɨwek hɨrak ap kɨnapɨnek au.
43 Quando o espírito impuro sai de um homem, ei-lo errante por lugares áridos à procura de um repouso que não acha.
44 Te hɨrak han kitet kar ik: ‘Hi ap hɨnapɨn wit yaaik au, te hi pɨke eno wit kai kerek nɨpaa hi hewik.’ Hɨrak pɨke kepno wit kɨrak, hɨrak kɨr wɨnak herwe keiyak kewik au. Hɨrak yaaik kɨre mɨtɨk keripep waniu yaaim.
44 Diz ele, então: Voltarei para a casa donde saí. E, voltando, encontra-a vazia, limpa e enfeitada.
45 Hɨrak kɨrek epei au, hɨrak ken kɨnkatɨn herwe enum mar hispɨnak wik (7) minɨnek. Epei au, hɨrak ketikeri nanɨno wɨnak eik e nanu nanɨt. Nɨpaa mɨtɨk hɨrak herwe kewik han enuk kike, te in ek hɨram herwe mamɨwaank han kɨrak enuk. Menmen mamɨr im mamnen mamnep mɨt nau tɨ im.”
45 Vai, então, buscar sete outros espíritos piores que ele, e entram nessa casa e se estabelecem aí; e o último estado daquele homem torna-se pior que o primeiro. Tal será a sorte desta geração perversa.
46 Jisas wen katɨp mɨt menmen mɨrak, te miye pɨrak wetike kikrek nɨrak nan nanɨrek. Hɨr nerp witeik hanhan netpɨwek menmen.
46 Jesus falava ainda à multidão, quando veio sua mãe e seus irmãos e esperavam do lado de fora a ocasião de lhe falar.
47 Hɨr nerp en, mɨt han nerp en netpɨwek nar ik: “Emtewek. Miye wetike kikrek nit nan nanrit nanɨtput menmen.”
47 Disse-lhe alguém: Tua mãe e teus irmãos estão aí fora, e querem falar-te.
48 Jisas kewenɨwekhi katɨp, “Peimɨn hɨre miye pai. Neimɨn hɨr nɨre kikrek nai?”
48 Jesus respondeu-lhe: Quem é minha mãe e quem são meus irmãos?
49 Hɨrak kesiuwe mɨt nɨrak disaipel his hɨrak katɨp, “Eiyɨri. Mɨt miyapɨr in hɨr nɨre miyerer nai netike kikrek nai.
49 E, apontando com a mão para os seus discípulos, acrescentou: Eis aqui minha mãe e meus irmãos.
50 Neimɨn hɨr nises menmen Haai kai keit wit kɨrak hɨrak hanhan hɨr nanisesim, hɨr nɨre kikrek nai, yenterer nai o miye pai.”
50 Todo aquele que faz a vontade de meu Pai que está nos céus, esse é meu irmão, minha irmã e minha mãe.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.