Marcos 8

Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 In ek mɨt yapɨrwe nererik nan, hɨr ap neit menmen mei te nanɨm au. Te Jisas hɨrak kenɨne mɨt disaipel nɨrak ketpor kar ik:
1 Pouco tempo depois, ajuntou-se outra vez uma grande multidão. Como eles não tinham nada para comer, Jesus chamou os discípulos e disse:
2 “Hi hanhan heriuwe mɨt in. Hɨr nau netikewa me wɨ wikak, te in ek menmen hɨram epei au mesi hɨr nɨnpɨ maan.
2 — Estou com pena dessa gente porque já faz três dias que eles estão comigo e não têm nada para comer.
3 Hi eriuweti nanɨt nɨnpɨ nanɨno nɨr ein te hɨr nɨnpɨ mamɨn nanɨnkewɨn nanwaai yayiwe. Mɨt han hɨr neke yanɨmɨn nan.”
3 Se eu os mandar para casa com fome, eles vão cair de fraqueza pelo caminho, pois alguns vieram de longe.
4 Mɨt nɨrak netpɨwek nar ik: “Haiu mamwetɨr menmen hɨr nanɨm mamɨrkeik? Wit ik ek hɨrak weinɨk.”
4 Os discípulos perguntaram: — Como vamos encontrar, neste lugar deserto, comida que dê para toda essa gente?
5 Jisas hɨrak kitorhi kar ik: “Menmen marmenum mepeit?” Hɨr natɨp, “Menmen hispɨnak wik(7).”
5 — Quantos pães vocês têm? — perguntou Jesus. — Sete! — responderam eles.
6 Hɨrak katɨp hɨm iuwe te mɨt miyapɨr yapɨrwe hɨr nanu tɨ. Te hɨrak ketenen bret hispɨnak wik (7), hɨrak kitehi God em katɨp hɨrak yaaik. Te hɨrak kewenɨn bret kewet mɨt disaipel nɨrak em hɨr nenkerem newet mɨt yapɨrwe rem.
6 Aí Jesus mandou o povo sentar-se no chão. Depois pegou os sete pães e deu graças a Deus. Então os partiu e os entregou aos discípulos, e eles os distribuíram ao povo.
7 Hɨr mɨt disaipel nɨrak wen netenen saauk ham kike. Te Jisas kitehi God em, hɨrak kewet mɨt nɨrak em ketpor hɨr enwet mɨt han em. Hɨr newetɨrem.
7 Eles tinham também alguns peixinhos. Jesus deu graças a Deus por eles e mandou que os discípulos os distribuíssem.
8 Hɨr mɨt yapɨrwe naam menmen ere tu iuwe. Mɨt disaipel nɨrak nen neit menmen yinam wen mepeit, hɨr neiyɨm nen nemi mekre wapnake hispɨnak wik (7) mau hɨm.
8 Todos comeram e ficaram satisfeitos; e os discípulos ainda encheram sete cestos com os pedaços que sobraram.
9 Mɨt miyapɨr nar 4,000 hɨr epei naam menmen im. Hɨr epei naam, hɨrak keriuweti nen.
9 As pessoas que comeram eram mais ou menos quatro mil. Jesus mandou o povo embora,
10 Hɨrak keriuweti nen, hɨrak ketike mɨt disaipel nɨrak hɨr nehɨn nɨniu nau bot, hɨrak kerekir wan ken kiun hɨn me distrik Dalmanuta.
10 e, logo depois, subiu no barco com os seus discípulos, e foi para a região de Dalmanuta.
11 In ek mɨt han ne Farisi kerek hɨr ninɨn nises hɨm me Moses hɨr nan netike Jisas newepnak. Hɨr nenerek nitɨwekhi hɨrak kakrɨak menmen kakteiknor hɨrak God keriuwetek kan tɨ ik. Hɨr hanhan nanri han kɨrak.
11 Alguns fariseus chegaram e começaram a falar com Jesus. Eles queriam conseguir alguma prova contra ele e por isso pediram que ele fizesse um milagre para mostrar que o seu poder vinha mesmo de Deus.
12 Jisas kekin han ketpor kar ik: “Yenmak yi mɨt yitauhi te hi arɨak menmen hi eteikni God keriuweta hi han a? Hi hetpi werek. Hi ap te eteikni yi mɨt ne tɨ menmen mar im taau.”
12 Jesus deu um grande suspiro e disse:
13 Hɨrak katɨp epei au, hɨrak kɨnaiwɨri kehɨn kɨniu kau bot ketike mɨt nɨrak, hɨrak kerekir wan kakno pɨnak ein.
13 Então Jesus foi embora. Ele subiu no barco e voltou para o lado leste do lago.
14 Hɨr mɨt disaipel nɨrak neit bret au, hɨr han kaa rem. Kiutɨp kɨwaai kekre bot kepeit kerekek.
14 Os discípulos haviam esquecido de levar pão e só tinham um pão no barco.
15 Bot hɨrak wen kerekir wan, hɨrak Jisas katɨp hɨm iuwe ke hɨm enum mɨt newepyapɨrem natɨp hɨram yaaim metike menmen mɨt ne mɨtɨk iuwe King Herot nɨrɨakem. Hɨrak ketpor, “Naanempre hɨras. Yi einopɨn eikeipɨn yis me mɨt ne Farisi metike yis me mɨt ne Herot.”
15 Jesus chamou a atenção deles, dizendo:
16 Te hɨr natɨpan nar ik: “Haiu han kaa bret te hɨrak kenai ketpaiyem.”
16 Aí os discípulos começaram a dizer uns aos outros: — Ele está dizendo isso porque não temos pão.
17 Jisas kemtau hɨr natɨpan, te hɨrak ketpor kar ik: “Yenmak te yi yatɨp yi han kaa bret a? Yi ap han kitet menmen werek werek wen au a? Han ki au to enuk a?
17 Jesus ouviu o que eles estavam dizendo e perguntou:
18 “Yi nanamɨr kewi te yi yɨr menmen au. Yi nɨkɨp mewi, te yi yemtau menmen au. Yi han kaa menmen im a?
18 Vocês têm olhos e não enxergam? Têm ouvidos e não escutam? Não lembram
19 Nɨpaa ein hi ewepep bret mar hispɨnak (5) me mɨt nar 5,000, yi yeit yinam mekre wapnake mau hɨm marmenum a?” Hɨr netpɨwek, “Haiu memi mar hiswiyen wik (12).”
19 dos cinco pães que eu parti para cinco mil pessoas? Quantos cestos cheios de pedaços vocês recolheram? Eles responderam: — Doze.
20 Hɨrak ketpor kar ik: “Me bret hispɨnak wik (7) me mɨt nar 4,000 yi yeit yinam yemi mekre wapnake mau hɨm marmenum a?” Hɨr netpɨwek, “Haiu meit hispɨnak wik (7).”
20 Jesus perguntou outra vez: Eles responderam: — Sete.
21 Hɨrak ketpor, “Yi wen yepɨtari a? Hi ap heni me bret au. Hi hetpi yi einopɨn ap eiyises hɨm enum mɨt ne Farisi natɨp mɨt hɨr enisesim.”
21 Então Jesus perguntou:
22 Maain hɨr nen niun wit Betsaida. Hɨr mɨt han nari mɨtɨk nanamɨr toto hɨr neiyɨk nan nɨr Jisas, hɨr nitɨwekhi hɨm iuwe te hɨrak kakwis his mamɨnterik.
22 Depois Jesus e os discípulos chegaram ao povoado de Betsaida. Algumas pessoas trouxeram um cego e pediram a Jesus que tocasse nele.
23 Jisas ketenɨnwek his kariyaak ken kɨnaaiwɨr wit ken kerp pɨn eik. Hɨrak kenikɨn tɨmank men nanamɨr kɨrak, hɨrak kewis his menterik. Te hɨrak kitɨwekhi kar ik: “Ti hɨr menmen o au?”
23 Ele pegou o cego pela mão e o levou para fora do povoado. Então cuspiu, passou a saliva nos olhos do homem, pôs a mão sobre ele e perguntou:
24 Hɨrak mɨtɨk kɨwaainaan kɨr ein ein katɨp, “Hi hɨr mɨt neke tɨ o hi hɨr nu waai?”
24 O homem olhou e disse: — Vejo pessoas; elas parecem árvores, mas estão andando.
25 Hɨrak Jisas pɨke kewis his mentar nanamɨr kɨrak. In ek hɨrak mɨtɨk kɨr hɨmɨn naan menmen hɨrak kɨrem werek werek yaaim.
25 Jesus pôs outra vez as mãos sobre os olhos dele. Dessa vez o cego olhou firme e ficou curado; aí começou a ver tudo muito bem.
26 Hɨrak nanamɨr yaaik te Jisas kare kaksiuwerek kakno, hɨrak ketpɨwek kar ik: “Ti ap eno wit Betsaida eik, au emɨt! Ti eno nit en kerekek.”
26 Em seguida, Jesus mandou o homem para casa e ordenou:
27 Maain Jisas ketike mɨt disaipel nɨrak nen nerer wit wit me Sisaria Filipai. Hɨr wen nepno hɨrak kitehi mɨt nɨrak kar ik: “Mɨt hɨr nenewa hi keimɨn?”
27 Depois Jesus e os seus discípulos foram para os povoados que ficam perto de Cesareia de Filipe. No caminho, ele lhes perguntou:
28 Mɨt nɨrak hɨr netpɨwek nar ik: “Mɨt han natɨp ti Jon kerek kɨkɨr mɨt nekre tɨpar ti pɨke hekrit heke herwe hei han. Mɨt han natɨp ti profet Ilaija ti hɨnaaiwɨr wit ke God hekiuwe han tɨ ik e. Mɨt han natɨp ti mɨtɨk profet hak nɨpaa natɨp hɨm me God newepyapɨrem natɨp mɨt em, ti pɨke hekrit heke herwe hei han.”
28 Os discípulos responderam: — Alguns dizem que o senhor é João Batista; outros, que é Elias; e outros, que é um dos
29 Hɨrak Jisas kitorhi, “Te yi han kitet hi keimɨn?” Hɨrak Pita ketpɨwek, “Ti Mɨtɨk Krais kerek God kehimɨtanit kerek ti ekepai haiu mɨt keriyen.”
29 — E vocês? Quem vocês dizem que eu sou? — perguntou Jesus. — O senhor é o
30 Jisas ketpor hɨm iuwe, “Yi ap eiwepyapɨr hi keimɨn au emɨt!”
30 Então Jesus proibiu os discípulos de contarem isso a qualquer pessoa.
31 In ek, hɨrak kinɨn ketpor kar ik: “Maain hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk Iuwe hi yɨnk kai kakiyewo iuwe. Haairer netike mɨt iuwe pris kerek newet God menmen me mɨt, hɨr netike mɨt ninɨn nertei hɨm lo me Moses, hɨr nanɨneina te hɨr naniyep hi hahi. Te maain wɨ wikak, hi pɨke ekrit ehu.”
31 Jesus começou a ensinar os discípulos, dizendo: — O
32 Jisas katɨp hɨm kepakɨn menmen au, hɨrak kewepyapɨrem. Te Pita ketpɨwek keriyaak keiyɨnk ken pɨn eik hɨrak kenerek ketpɨwek kar ik: “Ti han kitet menmen mar im au emɨt.”
32 Jesus dizia isso com toda a clareza. Então Pedro o levou para um lado e começou a repreendê-lo.
33 Jisas keweikɨn kɨr mɨt disaipel nɨrak han te hɨrak kene Pita ketpɨwek kar ik: “Seten ti enopɨn ekeipno. Ti ap han kitet menmen har ke God han kitetim au. Ti han kitet menmen har ke mɨt keriyen.”
33 Jesus virou-se, olhou para os discípulos e repreendeu Pedro, dizendo:
34 Maain Jisas kenɨne mɨt yapɨrwe netike mɨt disaipel nɨrak. Hɨr nan nererik nau, te hɨrak ketpor kar ik: “Neimɨn hɨr hanhan nanisɨsa nanɨmtau hɨm mai, hɨr hanhan hɨras au. Hɨr ap nehɨnhɨn enɨnaain menmen enum mamnen mamriwaank nentar hɨr nises hɨm mai.
34 Aí Jesus chamou a multidão e os discípulos e disse:
35 Neimɨn nɨrɨak ek au, te hɨr nare nanu nanɨt menmen yapɨrwe, maain hɨr maain nani. Te neimɨn nani nanɨntar hɨm mai hɨr nisesim, hɨr nantikewa nanu nanɨt.
35 Pois quem põe os seus próprios interesses em primeiro lugar nunca terá a vida verdadeira; mas quem esquece a si mesmo por minha causa e por causa do
36 Mɨtɨk hak keit menmen yapɨrwe me tɨ te hɨmɨn kɨrak hɨrak kakɨwaank, mamɨrkeik te hɨram mamkepik hɨrak kaktike God tatu werek a? Taauye!
36 O que adianta alguém ganhar o mundo inteiro, mas perder a vida verdadeira?
37 Mɨtɨk kakwet God mekam te hɨrak kakwetɨwek hɨmɨn hak yaaik kɨrak a? Taauye!
37 Pois não há nada que poderá pagar para ter de volta essa vida.
38 Neimɨn ne yi mɨt yi yɨnk enuk ap eitɨp mɨt enun ne tɨ ik yi yises hɨm mai, maain me wɨ hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk Iuwe hi heit menmen me Haai merhihe mewepna, hi anen ehɨrp tɨ hetike mɨt ensel nai, hi eweikɨn sip ewet yi mɨt.”
38 Portanto, se nesta época de incredulidade e maldade alguém tiver vergonha de mim e dos meus ensinamentos, então o Filho do Homem, quando vier na

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 8, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.