Marcos 2
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NVT
1 Maain wɨ ham, hɨrak pɨke kan wit Kapaneam. Mɨt en nertei hɨrak pɨke kan kepu wɨnak kɨrak.
1 Dias depois, quando Jesus retornou a Cafarnaum, a notícia de que ele tinha voltado se espalhou rapidamente.
2 Hɨr nertei hɨrak kepu, te hɨr yapɨrwe nen nererik ere wɨnak kenempet keriuweri. Mɨt han nerp ya weipɨr menep hɨr nemtau Jisas ketpor hɨm me God.
2 Em pouco tempo, a casa onde estava hospedado ficou tão cheia que não havia lugar nem do lado de fora da porta. Enquanto ele anunciava a palavra de Deus,
3 Hɨrak wen ketpor hɨm, mɨtɨkɨt tekyaait ten tekerɨr mɨtɨk kɨwaai kentar kɨnaan. Hɨrak his hɨt maa tupe tupe meit. Hɨrakɨt tan tatɨr Jisas tewep mɨt yapɨrwe nerp neiyepet weipɨr, te hɨrakɨt ap tatno nɨmɨn taau. Te hɨrakɨt tehɨn tɨniu leta me wɨnak pɨnak ein.
3 quatro homens vieram carregando um paralítico numa maca.
4 Hɨrakɨt tehɨn tɨniu wɨnak ten niu ein, hɨrakɨt tenke toni kɨwapɨn wɨnak siup kerek Jisas hɨrak kerp ketɨn ni en. (Mɨt ne Juda hɨr newis toni kɨwapɨn wɨnak siup. Nɨpɨn au. Wit hɨrak tenhaan weinɨk, hɨr niu auri.) Hɨrakɨt tenke toni ere kɨhi wɨsenuk kepeit, hɨrakɨt tɨnaaiwɨr kɨnaan kerek mɨtɨk kɨwaai kekrerem men tɨ.
4 Por causa da multidão, não tinham como levá-lo até Jesus. Então abriram um buraco no teto, acima de onde Jesus estava. Em seguida, baixaram o homem na maca, bem na frente dele.
5 Jisas kertei hɨrakɨt tetike mɨtɨk kɨwaai kɨnaan han kitet hɨrak kakɨkepik, hɨrak ketpɨwek kar ik: “Mɨtɨk, hi esak menmen enum mit hɨram mamno.”
5 Ao ver a fé que eles tinham, Jesus disse ao paralítico: “Filho, seus pecados estão perdoados”.
6 Hɨrak katɨp kar ik, te mɨt han kerek ninɨn nertei hɨm me Moses natɨp mɨt miyapɨr em, hɨr nau neit en hɨr han kitet nar ik:
6 Alguns dos mestres da lei que estavam ali sentados pensaram:
7 “Ko! Kenmak hɨrak katɨp kar ik? Hɨrak katɨp enum kekrehɨr ke God. Hɨrak kɨre God te hɨrak ketpim a? God kerekek kakɨsak menmen enum mamno. Mɨt taauye!”
7 “O que ele está dizendo? Isso é blasfêmia! Somente Deus pode perdoar pecados!”.
8 Jisas kertei kekre han kɨrak hɨr han kitet nar ik, te hɨrak ketpor kar ik: “Yi ap han ekitet menmen mekre han ki mar im au emɨt!
8 Jesus logo percebeu o que eles estavam pensando e perguntou: “Por que vocês questionam essas coisas em seu coração?
9 Hi atɨp mɨtɨk kɨwaai kentar kɨnaan, ‘Hi esak menmen enum nɨpaa ti hɨrɨakem hɨram mamno,’ yi yepɨtari hi atɨp werek auye. Te hi atɨp mɨtɨk, ‘Ti ekrit etenen yeno eiyɨm eno, hɨrak kakɨkrit kakno, yi eiyɨrtei hi atɨp werek te hi esak menmen enum me yi mɨt. Hi etpi mekam te yi han ekiteta?’
9 O que é mais fácil dizer ao paralítico: ‘Seus pecados estão perdoados’ ou ‘Levante-se, pegue sua maca e ande’?
10 Hi tewen etpɨwek har ik: ‘Ekrit eno,’ te yi eiyɨrtei hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk Iuwe hi esak menmen enum yi mɨt ne tɨ yi yɨrɨakem.”
10 Mas eu lhes mostrarei que o Filho do Homem tem autoridade na terra para perdoar pecados”. Então disse ao paralítico:
11 Hɨrak ketpor epei au, hɨrak katɨp mɨtɨk kɨwaai kekre kɨnaan kar ik: “Ti ekrit etenen kɨnaan mit eiyɨm eno witeik.”
11 “Levante-se, pegue sua maca e vá para casa”.
12 Hɨrak katɨp epei au, te mɨtɨk kehɨn kekrit ketenen kɨnaan mɨrak kewepi ken witeik. Mɨt nɨrek, te hɨr nepɨrpɨr newenɨpi God Hɨrak Iuwe, hɨr natɨp nar ik: “Haiu mɨr menmen yaaim mar im nɨpaa ein auye.”
12 O homem se levantou de um salto, pegou sua maca e saiu andando diante de todos. A multidão ficou admirada e louvava a Deus, exclamando: “Nunca vimos nada igual!”.
13 Maain Jisas pɨke kitet tenhaan ken wan ke Galili, mɨt nen nererik te hɨrak ketpor hɨm me God.
13 Em seguida, Jesus saiu outra vez para a beira do mar e ensinou as multidões que vinham até ele.
14 Hɨrak wen kitet tenhaan hɨrak kɨr Livai, hɨrak nɨkan ke mɨtɨk Alfias, hɨrak naanmɨpre wɨnak ke mɨt hɨr newɨr pewek me takis. Jisas kɨrek ketpɨwek kar ik: “Ti etikewa hawɨr wariyakɨt wauno te ti ehises hɨm mai.” Livai kekrit kisesik ketikerek ten.
14 Enquanto caminhava por ali, viu Levi, filho de Alfeu, sentado no lugar onde se coletavam os impostos. “Siga-me”, disse-lhe Jesus, e Levi se levantou e o seguiu.
15 Maain Jisas kau wɨnak ke Livai. Mɨt yapɨrwe enun kerek hɨr neit takis nekintɨp pewek ham nɨsawɨnem, hɨr nen netike mɨt kerek nɨrɨak menmen enum hɨr naam menmen netike Jisas ketike mɨt nɨrak disaipel kerek nises hɨm mɨrak.
15 Mais tarde, na casa de Levi, Jesus e seus discípulos estavam à mesa, acompanhados de um grande número de cobradores de impostos e outros pecadores, pois eram muitos os que o seguiam.
16 In ek mɨt han nepu, niuk mɨr Farisi, hɨr ninɨn nises hɨm me Moses. Mɨt han nepu niuk mɨr Skraip. Hɨr ninɨn nertei hɨm me Moses natɨp mɨt em. Hɨr nɨr Jisas ketike mɨt naanmɨpre pewek me takis netike mɨt kerek hɨr nɨrɨak enum, hɨr yapɨrwe newepnak nekiyan naam menmen. Hɨr mɨt Skraip natɨp Jisas disaipel nɨrak nar ik: “Kenmak hɨrak kɨpaam menmen ketike mɨt nari pewek me takis netike mɨt nɨrɨak menmen enum a?”
16 Quando alguns fariseus, mestres da lei, viram Jesus comer com cobradores de impostos e outros pecadores, perguntaram a seus discípulos: “Por que ele come com cobradores de impostos e pecadores?”.
17 Jisas kemtau hɨm mɨr, te hɨrak ketpor kar ik: “Mɨt nɨnap nanɨno nanɨr mɨtɨk dokta. Mɨt hɨr manpenun neit taau. Hi epei han tɨ hari han ke mɨt hɨr nɨrɨak enum. Mɨt kerek hɨr han kitet hɨr yaain au.”
17 Ao ouvir isso, Jesus lhes disse: “As pessoas saudáveis não precisam de médico, mas sim os doentes. Não vim para chamar os justos, mas sim os pecadores”.
18 Maain wɨ ham mɨt nises hɨm me Jon netike mɨt ne Farisi hɨr han tewenɨn menmen me God yaaim, te hɨr nanɨt nɨnpɨ nanu. Mɨt han nɨri te hɨr nan nɨr Jisas nitɨwekhi nar ik: “Mɨt ne Jon netike mɨt ne Farisi hɨr nanɨt nɨnpɨ nanu. Nenmak te mɨt nises hɨm mit nɨrɨakem au?”
18 Certa vez, quando os discípulos de João e os fariseus estavam jejuando, algumas pessoas vieram a Jesus e perguntaram: “Por que seus discípulos não têm o hábito de jejuar como os discípulos de João e os discípulos dos fariseus?”.
19 Jisas ketpor tok piksa kar ik: “Mɨt nanɨt nɨnpɨ nanu nantike mɨtɨk epei keit mɨte a? Taauye! Hɨr han yaaik nanɨm menmen nantikerek.
19 Jesus respondeu: “Por acaso os convidados de um casamento jejuam enquanto festejam com o noivo? Não podem jejuar enquanto o noivo está com eles.
20 Maain wɨ ham hɨr mɨt han hɨr nantɨwekhis neiyɨk nanɨno, te hɨr mɨt nɨrak nanɨt ninpɨ rek nanu.”
20 Um dia, porém, o noivo lhes será tirado, e então jejuarão.
21 Hɨrak wen ketpor tok piksa kar ik: “Mɨt hɨr ap nekerwo laplap ham kike yaaim mentɨr ham enum tokim au. Hɨr nekerwewim, maain hɨr nankemyet laplap hɨram mamno mamre kike mamri laplap tokik mamwepim.
21 “Além disso, ninguém remendaria uma roupa velha usando pano novo. O pano novo encolheria a roupa velha e a rasgaria, deixando um buraco ainda maior.
22 Mɨt hɨr ap newen tɨpar wain wen petep mekre meme hiyei tokim auye! Hɨr nanwenem te wain tɨwerpek mamniu, hiyei tokim mamwep te wain mamwen mamno tɨ, hiyei enum mamwep mamɨt. Au, mɨt newen wain wen petep mekre meme hiyei wen yaaim nɨmnam.”
22 “E ninguém colocaria vinho novo em velhos recipientes de couro. O vinho os arrebentaria, e tanto o vinho como os recipientes se estragariam. Vinho novo precisa de recipientes novos”.
23 Maain wɨ sabat ham, Jisas hɨrak ketike mɨt disaipel nɨrak hɨr nen nitet ni ham. Mɨt nɨrak newen wit yehes mɨram nehis newenem hɨr naam.
23 Num sábado, enquanto Jesus caminhava pelos campos de cereal, seus discípulos começaram a colher espigas.
24 Mɨt ne Farisi kerek ninɨn nises hɨm me Moses hɨr natɨp Jisas nar ik: “Ko! Nenmak te mɨt nit nɨrɨak menmen im enum a? Nɨpaa God kewet Moses hɨm lo me wɨ Sabat, te haiu metput me mɨt nit hɨr newen wit yehes au emɨt.”
24 Os fariseus lhe perguntaram: “Por que seus discípulos desobedecem à lei colhendo cereal no sábado?”.
25 Jisas hɨrak ketpor kar ik: “Yi ap han kitet werek menmen yi yekinaam me hɨm me maam kaiu Devit a? Nɨpaa hɨrak ketike mɨt nɨrak nɨnpɨ maan te hɨr naam menmen nar ke haiu mɨt in ek epei maam. Te yi wen yepɨtari hɨr nɨrɨak enum au, yaaim ye!
25 Jesus respondeu: “Vocês não leram nas Escrituras o que fez Davi quando ele e seus companheiros tiveram fome?
26 Abaiata hɨrak wen mɨtɨk hetpris naanmɨpre wɨnak ke God, hɨrak Devit ketike mɨt nɨrak nen wɨnak eik nɨmɨn ein naam bret tokim mɨt newisɨm me God mɨwaai mensiu kɨnaan menep. Mɨt naanmɨpre menmen me God, hɨr keriyen naam bret tokim mɨrak. Mɨt han au. Hɨm me Moses matɨp emɨt, te hɨrak Abaiata kewet Devit ketike mɨt nɨrak em hɨr naam.
26 Ele entrou na casa de Deus, nos dias em que Abiatar era sumo sacerdote, comeu os pães sagrados que só os sacerdotes tinham permissão de comer e os deu também a seus companheiros”.
27 God kinɨn kɨrɨak mɨt. Hɨrak hanhani, hɨrak kehimɨtan wɨ sabat hɨram mamkaap mɨt keriyen.
27 Então Jesus disse: “O sábado foi feito por causa do homem, e não o homem por causa do sábado.
28 Hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk Iuwe hi Mɨtɨk Iuwe, hi hinɨn menmen me wɨ sabat.”
28 Portanto, o Filho do Homem é senhor até mesmo do sábado”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.