Lucas 15
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs ARIB
1 Wɨ ham, mɨt enun kerek nari pewek me takis, hɨr netike mɨt han enun nises menmen enum, hɨr nan menep nanɨmtau hɨm me Jisas.
1 Ora, chegavam-se a ele todos os publicanos e pecadores para o ouvir.
2 Mɨt han ne Farisi netike mɨt nertei menmen me Moses newepyapɨr mɨt em, natɨpan nene Jisas nar ik: “Hɨrak hanhan kari mɨt enun kaam menmen ketikeri.”
2 E os fariseus e os escribas murmuravam, dizendo: Este recebe pecadores, e come com eles.
3 Te Jisas kewenhi ketpor tok piksa im e:
3 Então ele lhes propôs esta parábola:
4 “Mɨtɨk kiutɨp ke yi mɨt kewis sipsip yapɨrwe, hak kɨnaaiwɨr mɨtɨk ik kɨrɨr keit yaank te hɨrak kaknaiwɨrem mamu weinɨm, hɨrak kakɨnkakɨtnɨwek ere kerek epei kɨrɨr ek hɨrak kaknapɨnek.
4 Qual de vós é o homem que, possuindo cem ovelhas, e perdendo uma delas, não deixa as noventa e nove no deserto, e não vai após a perdida até que a encontre?
5 Hɨrak kaknapɨnek, hɨrak kektɨn hɨpi han yaaik kakriuwerek.
5 E achando-a, põe-na sobre os ombros, cheio de júbilo;
6 Hɨrak kektɨn hɨpi kaknan ek kakɨr ik kakiun wit, hɨrak kaknɨne nɨrak yinan netike mɨt ne wit kɨrak kakɨtpor, ‘Yi han yaaik eitikewa. Hi epei hɨnapɨn sipsip kerek nɨpaa kɨrɨr keit yaank eik.’
6 e chegando a casa, reúne os amigos e vizinhos e lhes diz: Alegrai-vos comigo, porque achei a minha ovelha que se havia perdido.
7 Hi hetpi mɨt ensel neit wit ke God hɨr han yaaik kike keriyen neriuwe mɨt yaain hɨr nau werek werek. Te hɨr han yaaik wɨsenuk neriuwe mɨtɨk enuk kiutɨp keweikɨn sip kewet menmen enum. Hɨr han ehitet yayiwe iuwe, ehitet ya keyaaik iuwe nar ke mɨtɨk hɨrak han yaaik kentar sipsip kɨrak hɨrak kɨnapɨnek.”
7 Digo-vos que assim haverá maior alegria no céu por um pecador que se arrepende, do que por noventa e nove justos que não necessitam de arrependimento.
8 “Mɨte peimɨn wetenen pewek hiswiyen (10), te kiutɨp kɨnatɨn keit, hɨre weksiu si wɨripep wɨnak ere hɨre wɨnapɨnek.
8 Ou qual é a mulher que, tendo dez dracmas e perdendo uma dracma, não acende a candeia, e não varre a casa, buscando com diligência até encontrá-la?
9 Hɨre epei wɨnapɨnek, hɨre wenɨne nɨre yinan netike miyapɨr ne wit kɨre eik, hɨre wetpor war ik: ‘Yi han yaaik eiyu eitikewa eiyɨntar hi hɨnapɨn pewek kerek nɨpaa kɨnatɨn.’
9 E achando-a, reúne as amigas e vizinhas, dizendo: Alegrai-vos comigo, porque achei a dracma que eu havia perdido.
10 Hi hetpi mar im. Mɨt ensel ne God hɨr han yaaik iuwe neriuwe mɨtɨk hak kiutɨp keweikɨn sip kewet menmen enum.”
10 Assim, digo-vos, há alegria na presença dos anjos de Deus por um só pecador que se arrepende.
11 Jisas wen ketpor kar ik: “Mɨtɨk hak kine nɨkerek hɨrakɨt wikereret.
11 Disse-lhe mais: Certo homem tinha dois filhos.
12 Kike katɨp haai kɨrak, ‘Haai enkaau menmen mei in ek maain ti hahi ti ewetewem.’ Nepei au, haai kɨrak kenke menmen mɨrak kewet nɨkerek tɨrak em.
12 O mais moço deles disse ao pai: Pai, dá-me a parte dos bens que me toca. Repartiu-lhes, pois, os seus haveres.
13 Maain wɨ ham, kike kesiuwe tɨ keit pewek mererik keiyɨm kakno wit iuwe yanɨmɨn ein. Hɨrak kenke menmen mɨrak kewɨrem keiyɨm katɨn menmen enum.
13 Poucos dias depois, o filho mais moço ajuntando tudo, partiu para um país distante, e ali desperdiçou os seus bens, vivendo dissolutamente.
14 Hɨrak kewɨr pewek keiyɨm katɨn menmen enum ere pewek nan epei au mesi hɨrak kau weinɨm. Hɨrak kau weinɨm, hawɨ au te ni merer wit wit mewo au, maa meit te mɨt menmen auri, hɨr nɨnpɨ maan.
14 E, havendo ele dissipado tudo, houve naquela terra uma grande fome, e começou a passar necessidades.
15 Hɨrak nɨnpɨ maak te hɨrak ken kɨrɨak menmen me mɨtɨk ke wit ik e, hɨrak kesiuwerek kakno naanmamre sak mɨrak.
15 Então foi encontrar-se a um dos cidadãos daquele país, o qual o mandou para os seus campos a apascentar porcos.
16 Hɨrak hanhan kakɨm nu weki nɨkim mɨt newet sak em kentar hɨrak menmen au ap mei mau te hɨrak kakɨm au.
16 E desejava encher o estômago com as alfarrobas que os porcos comiam; e ninguém lhe dava nada.
17 “Hɨrak epei kertei hɨrak kau enum enum hɨrak han kitet hɨrekes katɨp kar ik: ‘Mɨt yapɨrwe nɨrɨak menmen me haai kai, hɨr neit menmen werek te hi au nɨnpɨ meiyo, hi hau in hahi hentar hi menmen au.
17 Caindo, porém, em si, disse: Quantos empregados de meu pai têm abundância de pão, e eu aqui pereço de fome!
18 Hi pɨke eno ahɨr haai kai hi etpɨwek, ‘Haai, hi epei eweikɨn sip ewet God hi herekyut enum.
18 Levantar-me-ei, irei ter com meu pai e dir-lhe-ei: Pai, pequei contra o céu e diante de ti;
19 Hi ap yaaik te hi hɨre nɨkan kit au. Ti ewisa hi are mɨt nɨrɨak menmen mit.’
19 já não sou digno de ser chamado teu filho; trata-me como um dos teus empregados.
20 Hɨrak han kitet kar ik, te hɨrak kekrit kakno kakɨr haai.
20 Levantou-se, pois, e foi para seu pai. Estando ele ainda longe, seu pai o viu, encheu-se de compaixão e, correndo, lançou-se-lhe ao pescoço e o beijou.
21 Nɨkan katɨp haai kar ik: ‘Haai ye! Hi epei eweikɨn sip ewet God hi herekyut menmen enum. Hi ap yaaik te ti enewa hi nɨkan kit au.’
21 Disse-lhe o filho: Pai, pequei conta o céu e diante de ti; já não sou digno de ser chamado teu filho.
22 Te haai keremirɨwek hɨm katɨp mɨt nɨrɨak menmen mɨrak ketpor kar ik: ‘Yi eino waswas eiyɨt laplap yaaim emɨriyɨwekem eiyɨt pitau eiyɨnwɨkem eiriuwetɨwek su emu hɨt.
22 Mas o pai disse aos seus servos: Trazei depressa a melhor roupa, e vesti-lha, e ponde-lhe um anel no dedo e alparcas nos pés;
23 Eiyɨt bulmakau kerek wa kewik eikɨp eiyɨk te haiu emɨm han yaaik emu. (Haai kɨrɨak menmen im keteikɨn nɨkan kɨrak hɨrak wen hanhan hɨrak kɨre nɨkan kɨrak.)
23 trazei também o bezerro, cevado e matai-o; comamos, e regozijemo-nos,
24 Haiu mamrɨakem mamɨntar nɨkan kai hɨrak kar ke mɨtɨk kaa. Te in ek haiu mɨnapɨnek epei kekrit kau.’ Hɨr nɨrɨak menmen han yaaik neriuwerem naam.
24 porque este meu filho estava morto, e reviveu; tinha-se perdido, e foi achado. E começaram a regozijar-se.
25 “In ek heiyiuwe kɨrak keit ni eim. Hɨrak pɨke kaknen wɨnak eik hɨrak kemtau mɨt nɨrɨre nine henye.
25 Ora, o seu filho mais velho estava no campo; e quando voltava, ao aproximar-se de casa, ouviu a música e as danças;
26 Hɨrak kenɨne mɨtɨk ke mɨt nɨrɨak menmen me haai kɨrak, hɨrak kitɨwekhi kar ik: ‘Yi mɨt ein yi yɨrɨak mekam?’
26 e chegando um dos servos, perguntou-lhe que era aquilo.
27 Hɨrak kewenhi kar ik: ‘Nɨkik kit epei kan te haai kit kenep bulmakau wa kewik nɨak naak neiyɨk nɨrɨre nenar nɨkik kit pɨke kan kepu werek, haai hɨrak han yaaik.’
27 Respondeu-lhe este: Chegou teu irmão; e teu pai matou o bezerro cevado, porque o recebeu são e salvo.
28 Hɨrak kemtewek epei au, hɨrak kine han enuk. Haai kɨrak ketpaan kan, hɨrak ketpɨwek kari han kɨrak te hɨrak kɨnapen kakno wɨnak nɨmɨn ein.
28 Mas ele se indignou e não queria entrar. Saiu então o pai e instava com ele.
29 Hɨrak katɨp haai kɨrak, ‘Hi epei hɨrɨak menmen mit tito yapɨrwe, ap wɨ miutɨp te hi eweikɨn sip ewet hɨm mit au. Te ti ap eweto sak meme kiutɨpen te hi etike nai yinan mamkɨp mamɨk meiyɨk mamrɨre au.
29 Ele, porém, respondeu ao pai: Eis que há tantos anos te sirvo, e nunca transgredi um mandamento teu; contudo nunca me deste um cabrito para eu me regozijar com meus amigos;
30 Te nɨkan kit enuk kerek nɨpaa kewɨr pewek kerek nɨpaa ti ewetɨwekem, hɨrak ketike miyapɨr enun nari mɨt his newenɨnem neiyewewan, hɨrak epei kan in, te ti enep bulmakau yaaik wa kewik ekɨp ewetɨwekek.’
30 vindo, porém, este teu filho, que desperdiçou os teus bens com as meretrizes, mataste-lhe o bezerro cevado.
31 “Haai ketpɨwek, ‘Nɨkan kai, ti hekrit hekrit epu etikewa. Menmen yapɨrwe mai hɨram menmen mit.
31 Replicou-lhe o pai: Filho, tu sempre estás comigo, e tudo o que é meu é teu;
32 Te haiu han yaaik emu emɨm menmen emrɨre emɨntar nɨkik kit hɨrak kar ke mɨtɨk epei kaa. Te in ek hɨrak pɨke kekrit kepu. Hɨrak kɨre sipsip kepɨr keit yaank, te in ek haiu mɨnapɨnek.’”
32 era justo, porém, regozijarmo-nos e alegramo-nos, porque este teu irmão estava morto, e reviveu; tinha-se perdido, e foi achado.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 15, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.