João 9
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NTLH
1 Jisas keke tɨ kepno, hɨrak kɨr mɨtɨk hak kerek miye winaak hɨrak enuk nanamɨr toto.
1 Jesus ia caminhando quando viu um homem que tinha nascido cego.
2 Mɨt disaipel nɨrak nitɨwekhi nar ik: “Mɨtɨk luwe, neinɨn nɨrɨak enum te miye pɨrak winaak te hɨrak nanamɨr toto? Hɨrekes o miye haai nɨrak?”
2 Os seus discípulos perguntaram: — Mestre, por que este homem nasceu cego? Foi por causa dos pecados dele ou por causa dos pecados dos pais dele?
3 Jisas ketpor kar ik: “Mɨtɨk ketike miye haai ap nɨrɨak enum au. Hɨrak nanamɨr toto kentar God kɨrɨak menmen yaaim kakriuwerek kakteikɨn mɨt em.
3 Jesus respondeu:
4 Haiu emrɨak menmen me God kerek keriuweta hi han. Haiu emrɨakem me wɨ hɨrak kɨmat haiu mamrɨakem. Haiu emrɨakem emɨntar maain wɨ mamnen te mɨt ap te nanrɨak menmen mar im au.
4 Precisamos trabalhar enquanto é dia, para fazer as obras daquele que me enviou. Pois está chegando a noite, quando ninguém pode trabalhar.
5 Hi wen hepu tɨ ik ek, hi hɨre si mɨr meteikɨn mɨt yapɨrwe yayiwe, hi heteiknor menmen me God.”
5 Enquanto estou no mundo, eu sou a luz do mundo.
6 Hɨrak katɨp menmen im epei au, hɨrak kenikɨn tɨmank men tɨ keweiknɨm mɨre toni, hɨrak kewisɨm mau nanamɨr ke mɨtɨk eik.
6 Depois de dizer isso, Jesus cuspiu no chão, fez um pouco de lama com a saliva, passou a lama nos olhos do cego
7 Hɨrak kewisɨm epei au, hɨrak ketpɨwek, “Ti eno ekɨr ekre wan niuk mɨrak Siloam.” (Haiu meweikɨn hɨm im haiu matɨp ‘Mɨt neriuwetem men.’) Jisas ketpɨwek epei au, hɨrak ken kekemyet ninaan te hɨrak pɨke kan kɨr ein ein werek werek.
7 e disse: O cego foi, lavou o rosto e voltou vendo.
8 Hɨrak epei kan, te mɨt nau menep nɨrapɨtek netike mɨt han nɨrek nɨpaa kau tɨ ek kitehi mɨt me pewek, hɨr natɨpan nar ik: “Mɨtɨk ik nɨpaa kau tɨ kitehi mɨt nanwetɨwek pewek. Mɨtɨk ik o au a?” Mɨt han en, hɨr natɨp, “Mɨtɨk ik ninaan mɨrak mar ke mɨtɨk hak eik kau tɨ.”
8 Os seus vizinhos e as pessoas que costumavam vê-lo pedindo esmola perguntavam: — Não é este o homem que ficava sentado pedindo esmola?
9 Mɨt han natɨp, “Mɨtɨk ik kerekek nɨpaa kau tɨ kitehi mɨt pewek.” Au, mɨt han natɨp, “Hɨrekes au. Hɨrak ninaan mɨrak mɨre mɨtɨk kerek nɨpaa nanamɨr toto ek.” Hɨrak ketpor, “Au, hi mɨtɨk hɨrekes kerek nɨpaa nanamɨr toto.”
9 — É! — diziam alguns. — Não, não é. Mas é parecido com ele! — afirmavam outros. Porém ele dizia: — Sou eu mesmo.
10 Hɨrak ketpor, te hɨr nitɨwekhi, “Ti harkeik te nanamɨr kit yaaik te ti hɨr ein ein a?”
10 — Como é que agora você pode ver? — perguntaram.
11 Hɨrak ketpor kar ik, “Mɨtɨk ik hɨr nenewek Jisas kenikɨn tɨmank mau tɨ keweiknenim ere mɨre toni, te hɨrak kewisɨm mau nanamɨr kai te hɨrak ketpo kar ik: ‘Ti eno ekemyet ninaan emɨkre wan niuk mɨrak Siloam.’ Epei au, hi hen hekemyet ninaan mai te nanamɨr kai kɨre yaaik hi hɨr ein ein werek werek.”
11 Ele respondeu: — O homem chamado Jesus fez um pouco de lama, passou a lama nos meus olhos e disse: “Vá ao tanque de Siloé e lave o rosto.” Então eu fui, lavei o rosto e fiquei vendo.
12 Hɨrak katɨp epei au, hɨr nitɨwekhi, “Hɨrak keit nein?” Hɨrak katɨp, “Hi hepɨtariyek.”
12 — Onde está esse homem? — perguntaram. — Não sei! — respondeu ele.
13 Hɨr mɨt neithis mɨtɨk ik kerek nɨpaa nanamɨr enuk toto ek hɨr neriyaak ketikeri nen nɨr mɨt ne Farisi kerek ninɨn nises hɨm me Moses.
13 Então levaram aos fariseus o homem que havia sido cego.
14 Wɨ kerek Jisas kewis toni kau mɨtɨk nanamɨr toto te hɨrak nanamɨr yaaik kesiupan kɨr ein ein werek werek, hɨrak kɨrɨak menmen im me wɨ Sabat kerek mɨt ap nɨrɨak menmen au.
14 O dia em que Jesus havia feito lama e curado o homem da cegueira era um sábado.
15 Hɨrak ketikeri nen nɨr mɨt ne Farisi, hɨr nitɨwekhi pɨke kakɨtpor karkeik te hɨrak in ek kɨr ein ein. Hɨrak kewenhi katɨp, “Mɨtɨk hɨrak kewen toni kau nanamɨr kai, hi hekekyet te hi hɨr ein ein.”
15 Aí os fariseus também perguntaram como ele tinha sido curado. — Ele pôs lama nos meus olhos, eu lavei o rosto e agora estou vendo — respondeu o homem.
16 Mɨt han ne Farisi natɨp, “God keriuwet mɨtɨk ik au kentar hɨrak kɨrɨak menmen me wɨ Sabat ap kises hɨm me Moses au.” Mɨt han natɨp, “Mamɨrkeik te mɨtɨk enuk kakrɨak menmen yaaim mamɨr im?” Hɨr mɨt newep nau nɨmɨn. Pɨnan natɨp Jisas enuk, han pɨnan natɨp hɨrak yaaik.
16 Alguns fariseus disseram: — O homem que fez isso não é de Deus porque não respeita a E outros perguntaram: — Como pode um pecador fazer milagres tão grandes? E por causa disso houve divisão entre eles.
17 Mɨt ne Farisi nitehi mɨtɨk neteipim nar ik: “Ti han kitet mekam me mɨtɨk kerekyut nanamɨr? Hɨrak yaaik?”
17 Então os fariseus tornaram a perguntar ao homem: — Você diz que ele curou você da cegueira. E o que é que você diz dele? — Ele é um
18 Mɨt iuwe ne Isrel nertei mɨtɨk ik au, te hɨr ap han kitet nɨpaa hɨrak nanamɨr enuk toto, te in ek hɨrak kɨr ein ein. Hɨr nemtau hɨm mɨrak au ere hɨr nɨtehi miye haai nɨrak.
18 Os líderes judeus não acreditavam que ele tinha sido cego e que agora podia ver. Por isso chamaram os pais dele
19 Hɨr nitorhi nar ik: “Ik ek hɨrak nɨkan kit kerek nɨpaa yi yinaak ek, hɨrak nanamɨr toto? Karkeik te hɨrak kɨr ein ein?”
19 e perguntaram: — Esse homem é filho de vocês? Vocês dizem que ele nasceu cego. E como é que agora ele está vendo?
20 Miye haai nɨrak netpor, “Haiu mertei ik ek nɨkan kawɨr kerek hawɨr winaak hɨrak nanamɨr toto, hawɨr werteiyek.
20 Os pais responderam: — Sabemos que ele é nosso filho e que nasceu cego.
21 Hawɨr wepɨtari hɨrak karkeik te hɨrak kɨpɨr ein ein. Yi eiyitɨwekhi. Hɨrak epei kɨre iuwe. Hɨrak kɨrekes kakɨtpiyem.”
21 Mas não sabemos como é que ele agora pode ver e não sabemos também quem foi que o curou. Ele é maior de idade; perguntem, e ele mesmo poderá explicar.
22 Miye haai nɨrak natɨp nar ik nentar hɨr nɨnaain mɨt iuwe ne Isrel. Mɨt iuwe nɨpaa natɨp keimɨn katɨp Jisas hɨrak Mɨtɨk Krais kerek kaknen kakɨkaap haiu mɨt, hɨr ap nanwenɨwekhi kaknen wɨnak kerek mɨt nererik nekine hɨm me Moses neitai au.
22 Os pais disseram isso porque estavam com medo, pois os líderes judeus tinham combinado expulsar da sinagoga quem afirmasse que Jesus era o Messias .
23 Miye haai nɨrak nertei menmen im te hɨr netpor, “Hɨrak epei iuwe, te yi eiyitɨwekhi em.”
23 Foi por isso que os pais disseram: “Ele é maior de idade; perguntem a ele.”
24 Mɨt iuwe pɨke nari mɨtɨk kerek nɨpaa nanamɨr toto ek hɨrak kan te hɨr netpɨwek nar ik: “Ti ewenɨpi niuk me God, te ti atɨp werek. Haiu mertei mɨtɨk ik ap kises God werek werek o au. Ti ewepyapɨrek hɨrak enuk.”
24 Então os líderes judeus chamaram pela segunda vez o homem que tinha sido cego e disseram: — Jure por Deus que você vai dizer a verdade. Nós sabemos que esse homem é pecador.
25 Hɨrak ketpor kar ik: “Hi hepɨtari mɨtɨk ik hɨrak yaaik o enuk. Menmen miutɨp hi hertei. Nɨpaa hi nanamɨr toto, te in ek hi hɨr ein ein werek werek.”
25 Ele respondeu: — Se ele é pecador, eu não sei. De uma coisa eu sei: eu era cego e agora vejo!
26 Hɨr pɨke nitɨwekhi, “Hɨrak kerekyut mekam? Hɨrak karkeik te hɨrak keniput nanamɨr kit kɨre yaaik?”
26 — O que foi que ele fez a você? Como curou você da cegueira? — tornaram a perguntar.
27 Hɨrak ketpor kar ik: “Hi epei hetpiyem, te yi ap yisesim werek werek au. Yi yenmak te yi hanhan yayɨmtewem yaiteipim a? Yi hanhan yayisesik yi yayɨr disaipel nɨrak a?”
27 O homem respondeu: — Eu já disse, e vocês não acreditaram. Por que querem ouvir isso outra vez? Por acaso vocês também querem ser seguidores dele?
28 Hɨrak katɨp epei au, hɨr han enuk netpɨwek enum nar ik: “Ti kerekek hises hɨm mɨrak. Haiu auye! Haiu mises hɨm me Moses!
28 Então eles o xingaram e disseram: — Você é que é seguidor dele! Nós somos seguidores de Moisés.
29 Haiu mertei God katɨp Moses hɨm mɨrak, te mɨtɨk ik weinɨk haiu mepɨtari keimɨn keriuwetek kan.”
29 Sabemos que Deus falou com Moisés; mas este homem, nós nem mesmo sabemos de onde ele é.
30 Mɨtɨk keneri ketpor kar ik: “Menmen im yaaim menipa hi heniuwesɨs. Yi yepɨtari keimɨn keriuwetek hɨrak kan, te hɨrak kekepa kɨrɨak nanamɨr kai kɨre yaaik.
30 Ele respondeu: — Que coisa esquisita! Vocês não sabem de onde ele é, mas ele me curou.
31 Haiu mertei God hɨrak kemtau hɨm me mɨt enun hɨr nitɨwekhi menmen au. Hɨrak kemtau hɨm keremem me mɨt yaain hɨr nɨrɨak menmen God hanhan hɨr nisesi.
31 Sabemos que Deus não atende pecadores, mas ele atende os que o respeitam e fazem a sua vontade.
32 Nɨpaa God kewis tɨ ere in haiu ap memtau mɨtɨk hak kɨkaap mɨt nanamɨr enum toto, te hɨr nɨr ein ein werek werek au.
32 Desde que o mundo existe, nunca se ouviu dizer que alguém tivesse curado um cego de nascença.
33 God ap keriuwet mɨtɨk ik te hɨrak ap kakrɨak menmen werek werek taauye!”
33 Se esse homem não fosse enviado por Deus, não teria podido fazer nada.
34 Hɨr mɨt nemtaantɨwo nenerek nar ik: “Nɨpaa miye pit winit ti enuk mɨtɨk weinɨk, te ti han kitet ti mɨtɨk iuwe hetpai menmen me God a?” Hɨr netpɨwek epei au, hɨr nepɨrek ken witeik.
34 Eles disseram: — Você nasceu cheio de pecado e é você que quer nos ensinar? E o expulsaram da sinagoga.
35 Jisas kemtau hɨr epei nepɨrek ken witeik, te hɨrak kɨnketnɨwek. Hɨrak kɨnapɨnek epei au, hɨrak kitɨwekhi kar ik: “Ti kerekek hises hɨm me mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk luwe o au?”
35 Jesus ficou sabendo que tinham expulsado o homem da sinagoga . Foi procurá-lo e, quando o encontrou, perguntou:
36 Mɨtɨk ik kitɨwekhi kar ik: “Mɨtɨk luwe, ti etpo hɨrak keimɨn te hi hises hɨm mɨrak.”
36 Ele respondeu: — Senhor, quem é o Filho do Homem para que eu creia nele?
37 Jisas ketpɨwek, “Ti epei hɨrek hɨrak kerek in ek hɨrak ketput menmen.”
37 Jesus disse:
38 Hɨrak pɨke katɨp Jisas kar ik: “Mɨtɨk luwe, hi han kitet ti Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk luwe.” Te hɨrak kewen ninɨp kewenɨpi niuk mɨrak.
38 — Eu creio, Senhor! — disse o homem. E se ajoelhou diante dele.
39 Te Jisas katɨp, “Hi han tɨ ik te hi hewepyapɨr neimɨn nises God, neimɨn hɨr au. Hi han akaap mɨt netari hɨm me God te hɨrak kakrekyor han kitet hɨr nanamɨr toto te hɨr nanisesik nanɨrteiyek werek werek. Hi han te neimɨn hɨr han kitet hɨr epei nertei hɨm me Moses werek werek, hi heteiknor hɨr ap nises God werek werek au. Hɨr nɨre mɨt enun nanamɨr toto.”
39 Então Jesus afirmou:
40 Mɨt han ne Farisi nerp netikerek nemtau menmen hɨrak ketpim, hɨr netpɨwek nar ik: “Ti ap han kitet haiu nanamɨr toto metike mɨt yapɨrwe weinɨn au a?”
40 Alguns fariseus que estavam com ele ouviram isso e perguntaram: — Será que isso quer dizer que nós também somos cegos?
41 Jisas ketpor, “Yi yepɨtari hi keimɨn te God ap han kitet menmen yi yerekyewem hɨram enum iuwe au. Kike. Te in ek yi yatɨp yi yertei menmen me God werek werek, te menmen enum mekre han ki hɨram emu emɨt!”
41 — Se vocês fossem cegos, não teriam culpa! — respondeu Jesus. — Mas, como dizem que podem ver, então continuam tendo culpa.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.