João 6
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NTLH
1 Jisas ketpor menmen im epei au, hɨrak ken kerekir wan iuwe ke Galili (kerek mɨt nenewek niuk ham Wan ke Taibirias).
1 Depois disso, Jesus atravessou o lago da Galileia, que também é chamado de Tiberíades.
2 Mɨt yapɨrwe nises Jisas nentar hɨr nɨpaa nɨr menmen iuwe hɨrak kɨrɨakem kɨkaap mɨt nɨnaap. Mar ik te hɨr nisesik.
2 Uma grande multidão o seguia porque eles tinham visto os milagres que Jesus tinha feito, curando os doentes.
3 Jisas ken kɨniu mɨniu wank ken kau ketike mɨt disaipel nɨrak.
3 Ele subiu um monte e sentou-se ali com os seus discípulos.
4 Wɨ Pasova man menep. Hɨram wɨ kerek mɨt ne Isrel nererik naam menmen han tewenɨn wɨ nɨpaa God kenep mɨt ne Isip, kɨkaap mɨt ne Isrel.
4 A Páscoa , a festa principal dos judeus, estava perto.
5 Jisas kerenaan kɨr mɨt miyapɨr yapɨrwe nan nɨrek. Te hɨrak katɨp Filip, “Haiu mamɨt niu o bret mamɨt nein te haiu mamwet mɨt miyapɨr em hɨr nanɨm?”
5 Jesus olhou em volta de si e viu que uma grande multidão estava chegando perto dele. Então disse a Filipe:
6 (Jisas katɨp mɨtɨk Filip hɨm im em te hɨrak kakri han kɨrak kakises mekam. Jisas epei kertei menmen hɨrekes kakrɨakem.)
6 Ele sabia muito bem o que ia fazer, mas disse isso para ver qual seria a resposta de Filipe.
7 Filip kewenhi ketpɨwek kar ik: “Haiu mewɨr 200 kina mamɨt niu o bret meriuwerem hɨram ap werek te mɨt in nanɨm kike kike au.”
7 Filipe respondeu assim: — Para cada pessoa poder receber um pouco de pão, nós precisaríamos gastar mais de duzentas moedas de prata .
8 Disaipel ke Jisas niuk mɨrak Endru, hɨrak nɨkik ke Saimon Pita hɨrak katɨp Jisas kar ik:
8 Então um dos discípulos, André, irmão de Simão Pedro, disse:
9 “Mɨtɨk pipɨak ik e keit bret bali mar hispɨnak (5) metike saauk wik. Te hɨram ap iuwe me mɨt yapɨrwe nar ik.”
9 — Está aqui um menino que tem cinco pães de cevada e dois peixinhos. Mas o que é isso para tanta gente?
10 Jisas ketpor, “Yi eiwen mɨt miyapɨr enu tɨ. Yenkis yapɨrwe meit in.” Te mɨt 5,000 hɨr yapɨrwe keriyen nererik nau yenkis keremem nau tɨ.
10 Jesus disse: Então todos se sentaram. (Havia muita grama naquele lugar.) Estavam ali quase cinco mil homens.
11 Hɨr nau tɨ epei au, te Jisas keit bret keiyɨm kitehi God, te hɨrak kewenem keketim kewet mɨt nɨrak em hɨr newet mɨt miyapɨr em. Epei au, hɨrak keit saauk kewepim kewetɨrem kar ke nepei ein hɨrak kewetɨr bret bali, te hɨrak kewet mɨt menmen mar ke hɨr hanhanem.
11 Em seguida Jesus pegou os pães, deu graças a Deus e os repartiu com todos; e fez o mesmo com os peixes. E todos comeram à vontade.
12 Hɨr epei naam tu iuwe, Jisas katɨp mɨt disaipel nɨrak kar ik: “Eikinen yinam yinam mɨt ap naam. Hi hɨnapen hɨr nanwɨsim mamu tɨ. Yi ap eiwis mei kike mamu au.”
12 Quando já estavam satisfeitos, ele disse aos discípulos:
13 Hɨrak katɨp epei au, hɨr nekorɨrim (o nekurerim) ere epei au mesi, te hɨr nemi mekre tanɨk mar hiswiyen wik (12) meke bret hispɨnak (5) nɨpaa Jisas ketɨwem kewet mɨt em hɨr naam.
13 Eles ajuntaram os pedaços e encheram doze cestos com o que sobrou dos cinco pães.
14 Mɨt miyapɨr nɨr menmen yaaim Jisas kɨrɨakem te hɨr natɨp, “Hɨram hɨm yaaim. Mɨtɨk ik hɨrak profet ik ek kaknen tɨ.”
14 Os que viram esse milagre de Jesus disseram: — De fato, este é o
15 Jisas kertei hɨr hanhan nantenenik nanɨhimɨtanek hɨrak mɨtɨk iuwe king kɨr hɨrak kaku kakinɨn naanmɨpror. Te hɨrak kɨnaiwɨri hɨrak kerekek pɨke ken mɨniu (o neiyɨp) eik.
15 Jesus ficou sabendo que queriam levá-lo à força para o fazerem rei; então voltou sozinho para o monte.
16 Me hɨnkewɨ disaipel ne Jisas hɨr nekiuwe nen wan eik.
16 De tardinha, os discípulos de Jesus desceram até o lago.
17 Hɨr nehɨn nɨniu nekre bot newik nerekir wan nanɨno pɨnak ein. Hɨr nen Kapaneam. Nepei au wɨtaan, te Jisas ap kan kiunor wen au.
17 Subiram num barco e começaram a atravessar o lago na direção da cidade de Cafarnaum. Quando já estava escuro, Jesus ainda não tinha vindo se encontrar com eles.
18 In ek nɨme iuwe mɨniu te wan kewenɨn iuwe.
18 De repente, um vento forte começou a soprar e a levantar as ondas.
19 Hɨr neit niu mɨrak neiyɨk nari wan ere 5 o 6 kilomita nau nɨmɨn, hɨr nɨr Jisas kitet wan kitet tɨpar keke niu ken menep bot. Hɨr nɨrek te hɨr nɨnaain.
19 Os discípulos já tinham remado uns cinco ou seis quilômetros, quando viram Jesus andando em cima da água e chegando perto do barco. E ficaram com muito medo.
20 Te Jisas ketpor, “Hi kerekek han. Yi ap einaain.”
20 Mas Jesus disse:
21 Hɨrak ketpor te hɨr han yaaik netɨwekhis kɨniu ketikeri nekre bot. Te wasenum bot kepno menep wit hɨr hanhan nanɨnori.
21 Então eles o receberam com prazer no barco e logo chegaram ao lugar para onde estavam indo.
22 Hekrit eik, mɨt miyapɨr hɨr wen nepeit wan pɨnak eik, hɨr nertei nepɨp bot ap keiyak kepu au. Kiutɨp kerekek kepu, Jisas ap kau ketike disaipel au. Hɨr disaipel keriyen nekre bot ik ek te hɨr nen.
22 No dia seguinte a multidão que estava no lado leste do lago viu que ali só havia um barco pequeno. Sabiam que Jesus não tinha embarcado com os discípulos, pois estes haviam saído sozinhos.
23 Te bot ham me Taibirias man menep wit kerek Jisas kewetɨr bret hɨr naam newi.
23 Enquanto isso, outros barcos chegaram da cidade de Tiberíades e encostaram perto do lugar onde a multidão tinha comido pão depois de o Senhor Jesus ter dado graças.
24 Mɨt yapɨrwe nɨr Jisas hɨrak ap ketike mɨt disaipel ap nau, te hɨr nehɨn nekre bot hak, hɨr nen Kapaneam nɨnetnɨwek.
24 Quando viram que Jesus e os seus discípulos não estavam ali, subiram nos barcos e saíram para Cafarnaum a fim de procurá-lo.
25 Maain mɨt nɨnapɨn Jisas keit wan pɨnak ein epei au, hɨr netpɨwek, “Mɨtɨk Iuwe, hewaai meruri te ti han in a?”
25 A multidão encontrou Jesus no lado oeste do lago, e perguntaram a ele: — Mestre, quando foi que o senhor chegou aqui?
26 Jisas kewenhi ketpor, “Hi hetpi werek. Yi yɨnyetno yentar yi epei yaak bret ere tu iuwe. Yi ap han kitet menmen yaaim iuwe hi hɨrɨakem au.
26 Jesus respondeu:
27 Yi ap hanhan yayɨt menmen me yayɨm keremem hɨram mamɨwaank au ekɨt! Yi hanhan eiyɨt menmen yaaim hɨram mɨre menmen me yi eiyɨm, hɨram mamkepi te yi yayɨt hɨmɨn yaaik ke kaku kakɨt tipmain tipmain enum eik. Menmen im hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk Iuwe awetiyem hentar God Haai kɨrɨak menmen keteikɨn mɨt hɨrak keriuweta hi hɨrɨak menmen mɨrak.”
27 Não trabalhem a fim de conseguir a comida que se estraga, mas a fim de conseguir a comida que dura para a vida eterna. O
28 Hɨrak ketpor hɨm im, te hɨr nitɨwekhi natɨp nar ik: “Haiu emrɨak mekam te haiu emrɨak menmen God han yaaik keriuwerem?”
28 — O que é que Deus quer que a gente faça? — perguntaram eles.
29 Jisas kewenhi ketpor, “Menmen yi yɨrɨakem God han yaaik keriuwerem hɨram im. Yi eiyises hɨm me hi Mɨtɨk kerek God keriuweta hi han tɨ ik.”
29 — Ele quer que vocês creiam naquele que ele enviou! — respondeu Jesus.
30 Hɨr newenhi natɨp, “Ti erɨak mekam iuwe te haiu emɨrem te haiu emises hɨm mit a?
30 Eles disseram: — Que milagre o senhor vai fazer para a gente ver e crer no senhor? O que é que o senhor pode fazer?
31 Maamrer naiu naam menmen niuk mɨram mana neit wit weinɨk mɨt ap newi en. Hɨm me God matɨp Moses kewetɨr menmen meke wit ke God hɨr naam.”
31 Os nossos antepassados comeram o maná no deserto, como dizem as Escrituras Sagradas : “Do céu ele deu pão para eles comerem.”
32 Jisas ketpor, “Hi hetpi werek. Moses kewetɨr menmen au. Haai kai kewetɨrem. Menmen me nɨpaa hɨram ap bret yaaim mamkaap hɨmɨn ki au. In ek Haai kai kerekek keweti menmen yaaim me wit kɨrak, hɨram yaaim mɨre bret mamkaap hɨmɨn ki kaku werek.
32 Jesus disse:
33 Bret God kewetiyek ek, hi Jisas kerek heke wit ke Mɨtɨk Iuwe han hi bret ik. Hi aweti hɨmɨn yaaik kaku kakɨkri tipmain tipmain enuk eik.”
33 Porque o pão que Deus dá é aquele que desce do céu e dá vida ao mundo.
34 Hɨr nitɨwekhi nar ik: “Mɨtɨk Iuwe, ti ewetai bret kit eknen in ere tipmain tipmain enum eik.”
34 — Queremos que o senhor nos dê sempre desse pão! — pediram eles.
35 Jisas ketpor, “Hi hɨrekes hɨre bret hɨkaap mɨt nanu nanɨt hɨmɨn yaaik. Hɨr neimɨn nanisɨsa te hɨr ap nɨnpɨ mamɨn. Neimɨn hɨr nanisɨsa ap te hɨm niu enuk (o mar kakwenkɨkor hɨm) hanhan nanɨm tɨpar mei au. Neimɨn hɨr nanisɨsa ap te hɨm niu enuk (o mar kakwenkɨkor hɨm) hanhan nanɨm tɨpar mei au.
35 Jesus respondeu:
36 “Hi hetpi yi epei yɨra te yi ap yises menmen hi etpiyem.
36 Mas eu já disse que vocês não creem em mim, embora estejam me vendo.
37 Mɨt neimɨn kerek Haai kai God kewetauri, hɨr nanɨnen nanisɨsa. Hi ap te aweikɨn sip ewet neimɨn kerek nanɨnen nanisɨsa au.
37 Todos aqueles que o Pai me dá virão a mim; e de modo nenhum jogarei fora aqueles que vierem a mim.
38 Hi hɨnaaiwɨr wit ke God te hi hises han kai au. Hi hises han ke hɨrak Mɨtɨk Iuwe kerek keriuweta hi han tɨ ik e.
38 Pois eu desci do céu para fazer a vontade daquele que me enviou e não para fazer a minha própria vontade.
39 Hɨrak kerek keriuweta hi han tɨ ik hɨrak hanhan menmen im. Hɨrak hanhan hi ap hɨnaaiwɨr mɨtɨk kiutɨp ke mɨt yapɨrwe hɨrak epei keriuweti au. Hi akɨan mɨt miyapɨr yapɨrwe nanɨkrit nanu me wɨ maain God skelim mɨt.
39 E a vontade de quem me enviou é esta: que nenhum daqueles que o Pai me deu se perca, mas que eu ressuscite todos no último dia.
40 Menmen im Haai kai God hanhanem hɨram im: Neimɨn nɨra hi Nɨkan kɨrak, hɨr nisɨsa nanɨmtau hɨm mai, hɨr nanɨt hɨmɨn yaaik kaku kakɨt tipmain tipmain enum eik, te hi akɨan nanu nanɨt me wɨ maain God skelim mɨt.”
40 Pois a vontade do meu Pai é que todos os que veem o Filho e creem nele tenham a vida eterna; e no último dia eu os ressuscitarei.
41 Hɨrak katɨp epei au, mɨt ne Isrel natɨpan nen Jisas nentar hɨrak katɨp hɨm im: “Hi bret kerek heke wit ke God hi han in.”
41 Eles começaram a criticar Jesus porque ele tinha dito: “Eu sou o pão que desceu do céu.”
42 Te hɨr natɨp, “Mɨtɨk ik hɨrak kerekek nɨkan ke Josep. Haiu mertei miye haai nɨrak. Kenmak te hɨrak katɨp hɨrak keke wit ke God kan a?”
42 E diziam: — Este não é Jesus, filho de José? Por acaso nós não conhecemos o pai e a mãe dele? Como é que agora ele diz que desceu do céu?
43 Jisas kewenhi ketpor, “Yi ap eitɨp einehan me yi hɨras emɨt!
43 Jesus respondeu:
44 Mɨtɨk kiutɨp ap te kakisɨsa ere God Haai kerek keriuweta hi han hɨrak kakri han kɨrak. Hi akɨak hɨrak kakɨt hɨmɨn yaaik ke kaku kakɨt me wɨ maain God skelim mɨt.
44 Só poderão vir a mim aqueles que forem trazidos pelo Pai, que me enviou, e eu os ressuscitarei no último dia.
45 Mɨt profet newis hɨm im mau tɨwei hɨram matɨp mar im: ‘Mɨt yapɨrwe te God kakɨtpor menmen kakɨkepi werek werek.’ Mɨt neimɨn niutɨp niutɨp kerek epei nemtau hɨm me Haai kai God te hɨr nanisɨsa.
45 Nos
46 Mɨtɨk kiutɨp ke mɨt yapɨrwe ap te kɨr God Haai ek au. Hi Mɨtɨk kerek God keriuweta hi han tɨ ik ek, hi kerekek epei hɨrek.
46 Isso não quer dizer que alguém já tenha visto o Pai, a não ser aquele que vem de Deus; ele já viu o Pai.
47 Hi hetpi werek. Hɨrak keimɨn kises hɨm mai kakɨt hɨmɨn yaaik ke kaku kakɨt tipmain tipmain emum eik.
47 — Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem crê tem a vida eterna.
48 Hi hɨrekes kerekek hɨre bret, hi akaap mɨt nanu nanɨt tipmain tipmain enum eik.
48 Eu sou o pão da vida.
49 Maamrer ni nɨpaa naam menmen mana God kewetɨrem neit wit weinɨk mɨt ap newi, te hɨr ap nepu au. Hɨr epei naa.
49 Os antepassados de vocês comeram o maná no deserto, mas morreram.
50 Hi Mɨtɨk kerek hɨnaaiwɨr wit ke God han tɨ ik ek hi hɨre bret mɨkaap mɨt nanu. Neimɨn nisɨsa hɨr nani au. Hɨr nanu tipmain tipmain enum eik.
50 Aqui está o pão que desce do céu; e quem comer desse pão nunca morrerá.
51 Hi hɨre bret akaap mɨt nanu nanɨt tipmain tipmain enum eik. Hi heke wit ke God han. Mɨt kerek nanɨm bret im hɨr nanu nanɨt tipmain tipmain enum eik. Bret im hɨram yɨnk kai kerek hi hewet mɨt ne tɨ hɨr nanɨm te hi akepi hɨr nanɨt hɨmɨn yaaik.”
51 Eu sou o pão vivo que desceu do céu. Se alguém comer desse pão, viverá para sempre. E o pão que eu darei para que o mundo tenha vida é a minha carne.
52 Menmen im hɨrak ketpor menip mɨt ne Isrel nenehan natɨpan hɨm me hɨr hɨras, hɨr natɨp nar ik: “Mɨtɨk ik kakɨrkeik te hɨrak kakwetei naan me yɨnk kɨrak haiu mamɨk a? Taauye!”
52 Aí eles começaram a discutir entre si. E perguntavam: — Como é que este homem pode dar a sua própria carne para a gente comer?
53 Jisas ketpor, “Hi hetpi werek. Yi ap yayɨk yɨnk kai ke hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk Iuwe, o yi ap yayɨm hemkre mai, te yi ap yayɨt hɨmɨn yaaik kakɨkri.
53 Então Jesus disse:
54 Neimɨn nanɨk yɨnk kai o nanɨm hemkre mai, hɨr nanɨt hɨmɨn yaaik. Te hi akɨan hɨr mɨt kerek nɨpaa naa, hɨr pɨke nanɨkrit nanu nanre mɨt me wɨ maain God skelim mɨt.
54 Quem come a minha carne e bebe o meu sangue tem a vida eterna, e eu o ressuscitarei no último dia.
55 Yɨnk kai hɨrak menmen yaaik kɨre samiyak kakɨkepi. Hemkre mai hɨram mɨre tɨpar yaaim mamkepi.
55 Pois a minha carne é a comida verdadeira, e o meu sangue é a bebida verdadeira.
56 Neimɨn naak yɨnk kai ketike hemkre mai, hɨr nau netikewa nises hɨm mai, te hi hau hekre han kɨr
56 Quem come a minha carne e bebe o meu sangue vive em mim, e eu vivo nele.
57 God kerek hɨrak Haai ke menmen yapɨrwe mepu, hɨrak keriuweta hi han, hɨrak kenipa hi ahu tipmain tipmain enum eik. Neimɨn nanɨk yɨnk kai hɨr nanu nanɨt nanriuwerek.
57 O Pai, que tem a vida, foi quem me enviou, e por causa dele eu tenho a vida. Assim, também, quem se alimenta de mim terá vida por minha causa.
58 Hi hɨrekes hi hɨre bret keke wit ke God kan. Bret ik hɨrak ap kɨre menmen nɨpaa maamrer ni nɨpaa naam au. Hɨr naam ere hɨr ne mɨt te hɨr naa. Neimɨn nanɨk bret ik hɨrak yaaik kakɨkepi te hɨr nanu nanɨt tipmain tipmain enum eik.”
58 Este é o pão que desceu do céu. Não é como o pão que os antepassados de vocês comeram e mesmo assim morreram. Quem come deste pão viverá para sempre.
59 Jisas katɨp mɨt menmen im keit wɨnak kerek mɨt nererik nekine hɨm me Moses neitai en neit wit Kapaneam.
59 Jesus disse isso quando estava ensinando na sinagoga de Cafarnaum.
60 Mɨt yapɨrwe kerek nɨpaa nises hɨm mɨrak nemtau menmen im epei au, hɨr natɨp, “Hɨm im hɨram enum merekyei han enuk. Neimɨn nanu nanɨmtau hɨm mamɨr im a? Taauye!”
60 Muitos seguidores de Jesus ouviram isso e reclamaram: — O que ele ensina é muito difícil! Quem pode aceitar esses ensinamentos?
61 Jisas epei kertei kekre han kɨrak hɨr mɨt disaipel nɨrak natɨpan menmen im hɨrak ketpor kar ik: “Hɨm mai merekyi te yi han enuk a?
61 Não disseram nada a Jesus, mas ele sabia que eles estavam resmungando contra ele. Por isso perguntou:
62 Maain yi eiyɨr hi Mɨtɨk ke wit ke Mɨtɨk Iuwe hi pɨke hɨniu eno wit kerek nɨpaa hi hewik, te yi han enuk yeriuwa wɨsenum a!
62 E o que aconteceria se vocês vissem o
63 Yi mɨt hɨras ap te eikaap hɨras te yi yayu tipmain tipmain enum eik taau. God Hɨmɨn Yaaik kerekek kakɨkepi. Hɨm im hi epei hetpim em, hɨram mamkepi hɨmɨn ki te yi yayu tipmain tipmain enum eik.
63 O Espírito de Deus é quem dá a vida, mas o ser humano não pode fazer isso. As palavras que eu lhes disse são espírito e vida,
64 Te mɨt han ne yi mɨt ap yisɨsa au.” (Jisas epei kertei wɨ kerek hɨrak kehimɨtan mɨt disaipel nɨrak, keimɨn ap kakisesik kakwepyapɨrek kakwet mɨt enun nepan ek hɨr neiyɨk nanɨno nankɨp.)
64 mas mesmo assim alguns de vocês não creem. Jesus disse isso porque já sabia desde o começo quem eram os que não iam crer nele e sabia também quem ia traí-lo.
65 Jisas wen katɨp, “Nɨpaa hi hetpi ap mɨtɨk keimɨn kisɨsa ere God Haai kakri han kɨrak hɨrak kakisɨsa.”
65 Jesus continuou:
66 Hɨrak katɨp epei au, mɨt yapɨrwe nɨpaa nisesik neweikɨn sip newetɨwek.
66 Por causa disso muitos seguidores de Jesus o abandonaram e não o acompanhavam mais.
67 Hɨr neweikɨn sip newetɨwek, hɨrak katɨp mɨt disaipel nɨrak nar hiswiyen wik (12) kitorhi kar ik: “Yi eiweikɨn sip eitikeri einaiwɨra a?”
67 Então ele perguntou aos doze discípulos:
68 Saimon Pita kewenɨwekhi ketpɨwek kar ik: “Mɨtɨk Iuwe, haiu mamno keimɨn? Ti kerekek hetpei hɨm mamkepei te haiu mamu tipmain tipmain enum eik.
68 Simão Pedro respondeu: — Quem é que nós vamos seguir? O senhor tem as palavras que dão vida eterna!
69 In ek haiu hɨras keriyen merteiyit ti keimɨn haiu misesit. Ti Mɨtɨk kerek God kehimɨtenit ti akaap haiu mɨt.”
69 E nós cremos e sabemos que o senhor é o Santo que Deus enviou.
70 Jisas ketpor kar ik: “Hi hɨrekes hehimɨtan yi mɨt yar hiswiyen wik (12), te mɨtɨk hak kiutɨp ke yi mɨt hɨrak enuk kɨre Seten.”
70 Jesus disse:
71 Hɨrak katɨp ke Judas nɨkan ke Saimon ke wit Iskeriot. Hɨrak mɨtɨk kiutɨp ke mɨt hiswiyen wik (12), maain hɨrak kakwepyapɨr Jisas kakwet mɨt enun ek.
71 Ele estava falando de Judas, filho de Simão Iscariotes. Pois Judas, embora fosse um dos doze discípulos, ia trair Jesus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.