João 5
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NTLH
1 Jisas kɨkaap nɨkan ke mɨtɨk iuwe epei au, wɨ ham kerek mɨt ne Isrel nererik naam menmen epei man. Te Jisas pɨke ken Jerusalem.
1 Depois disso, houve uma festa dos judeus, e Jesus foi até Jerusalém.
2 Meit Jerusalem menep weipɨr iuwe ke sipsip, wanwerweik iuwe kɨwaairi. Mɨt natɨp hɨm Hibru hɨr nenewek Betesda. Menep wan werweik kerekek mɨt newep weisaak hispɨnak (5) te mɨt nɨnapen wepni o hawɨ te hɨr nɨsawɨn newim.
2 Ali existe um tanque que tem cinco entradas e que fica perto do Portão das Ovelhas. Em hebraico esse tanque se chama “Betezata”.
3 Mɨt miyapɨr yapɨrwe kerek hɨr nɨnap hɨr nɨwaairi. Hɨr mɨt han nanamɨr toto, mɨt han his hɨt mɨn enum, mɨt han his hɨt epei maa.
3 Perto das entradas estavam deitados muitos doentes: cegos, aleijados e paralíticos. [Esperavam o movimento da água,
4 Wɨ ham mɨtɨk ensel ke Mɨtɨk Iuwe God kenke kan wan kerekek te hɨram tɨpar mɨtanɨk. Tɨpar mɨtanɨk nepei au, mɨtɨk kinɨn kakɨkwe kakno kakɨkre tɨpar, hɨrak kakre yaaik.
4 porque de vez em quando um anjo do Senhor descia e agitava a água. O primeiro doente que entrava no tanque depois disso sarava de qualquer doença.]
5 Mɨtɨk kiutɨp kau weisaak nɨpaa hɨrak kɨnap ere 38 tito.
5 Entre eles havia um homem que era doente fazia trinta e oito anos.
6 Jisas kɨr mɨtɨk ik kɨpwaai en, hɨrak kertei hɨrak kɨnap kɨwaai wɨ yapɨrwe, te Jisas ketpɨwek kar ik: “Ti hanhan ti pɨke are yaaik a?”
6 Jesus viu o homem deitado e, sabendo que fazia todo esse tempo que ele era doente, perguntou:
7 Mɨtɨk ik kerek kɨnap hɨrak ketpɨwek, “Mɨtɨk Iuwe, kerek tɨpar mɨrirɨr, hi ap mɨt nei nekina newisa hekre tɨpar au. Hi hɨrekes eno, mɨt han hɨr nɨnatɨn nan ninɨna.”
7 Ele respondeu: — Senhor, eu não tenho ninguém para me pôr no tanque quando a água se mexe. Cada vez que eu tento entrar, outro doente entra antes de mim.
8 Jisas ketpɨwek, “Ti ekrit ehɨrp ehɨt yeno mit eiyɨm eno.”
8 Então Jesus disse:
9 Wasenum hɨrak mɨtɨk kɨnap ek hɨrak kɨre yaaik. Hɨrak keit yeno mɨrak keiyɨm ken.
9 No mesmo instante, o homem ficou curado, pegou a cama e começou a andar. Isso aconteceu no sábado.
10 Mɨt iuwe ne Isrel nɨr mɨtɨk ik kemerɨr yeno mɨrak te hɨr nenerek netpɨwek, “Petepin hɨram wɨ Sabat. Wɨ im em ti ap emerɨr yeno mit emɨt!”
10 Por isso os líderes judeus disseram a ele: — Hoje é sábado, e a nossa
11 Hɨrak kewenhi ketpor, “Hɨrak mɨtɨk kerekya hi hɨre yaaik ketpo, ‘Ekin yeno mit eiyɨm ekrit eno.’”
11 Ele respondeu: — O homem que me curou me disse: “Pegue a sua cama e ande.”
12 Hɨr nitɨwekhi, “Keimɨn hɨrak ketput ti ekin yeno mit eiyɨm ekrit eno a?”
12 Eles perguntaram: — Quem é o homem que mandou você fazer isso?
13 Mɨtɨk kerek Jisas kekepik ap kertei hɨrak keimɨn kentar Jisas kɨnaiwɨrek ken ek, mɨt yapɨrwe nererik neit wit eik e.
13 Mas ele não sabia quem tinha sido, pois Jesus havia ido embora por causa da multidão que estava ali.
14 Maain Jisas kɨnapɨnek keit wɨnak iuwe ke God hɨrak ketpɨwek, “Ti epei hɨre yaaik. Ti ap pɨke hanhan ehises menmen enum te menmen ham iuwe enum mamnen mamwit.”
14 Mais tarde Jesus encontrou o homem no pátio do Templo e disse a ele:
15 Hɨrak ketpɨwek epei au, mɨtɨk ik ken katɨp mɨt iuwe ne Isrel kar ik: “Mɨtɨk kerekek kerekya hi yaaik hɨrak Jisas.”
15 O homem saiu dali e foi dizer aos líderes judeus que quem o havia curado tinha sido Jesus.
16 Hɨrak ketpor Jisas kekepik te mɨt iuwe ne Isrel hɨr ninɨn nɨrɨak Jisas enum nentar hɨrak kɨkaap mɨtɨk enuk kɨnap iuwe hɨrak kɨre yaaik me wɨ Sabat (kerek mɨt nɨrɨak menmen au. Hɨr nau weinɨm.)
16 Então eles começaram a perseguir Jesus porque ele havia feito essa cura no sábado.
17 Hɨr natɨp Jisas enum nenerek, te hɨrak ketpor, “Hekrit hekrit Haai kai kɨrɨak menmen, te hi arɨakem har ke hɨrak kɨrɨakem.”
17 Então Jesus disse a eles:
18 Hɨm im kerek Jisas ketpim mɨrɨak mɨt iuwe ne Isrel han enuk iuwe te hɨr hanhan nanɨnep Jisas kaki. Hɨr hanhan nankɨp kentar hɨrak kɨkaap mɨtɨk ke wɨ Sabat kerekek au. Hɨr han enuk nankɨp nanɨntar hɨrak katɨp God hɨrekes Haai kɨrak, te hɨrak kɨrɨak hɨrekes iuwe kɨre God Haai.
18 E, porque ele disse isso, os líderes judeus ficaram ainda com mais vontade de matá-lo. Pois, além de não obedecer à lei do sábado, ele afirmava que Deus era o seu próprio Pai, fazendo-se assim igual a Deus.
19 Mɨt iuwe ne Isrel nenerek, te Jisas ketpor, “Hi etpi hɨm yaaim! Hi Nɨkan ap te hi hɨrekes arɨak menmen mei weinɨm me han kai au. Hi hɨrɨak menmen mamɨr ke hi hɨr Haai kai kɨrɨakem. Haai kai kɨrɨak menmen, hi herteiyem te hi hɨrɨakem.
19 Então Jesus disse a eles:
20 Haai hɨrak hanhan keriuwa hi Nɨkan kɨrak, hɨrak keteikno menmen iuwe hɨrak kɨrɨakem. Maain hɨrak kakteikno menmen iuwe minɨn menmen hi epei hɨrɨakem te yi yapɨrwe han kakɨkrit kakriuwerem.
20 pois o Pai ama o Filho e lhe mostra tudo o que está fazendo. E vai mostrar a ele coisas ainda maiores do que essas, e vocês vão ficar admirados.
21 Hɨram mar ke Haai kɨkɨan mɨt kerek epei naa ek te hɨr pɨke nekrit nau, te hi nɨkan kɨrak ehises han kai awis hɨmɨn yaaik kaku kakɨkre han ke mɨt kerek hi hanhan hewisɨk kakɨkre han kɨr.
21 Porque, assim como o Pai ressuscita os mortos e lhes dá vida, assim também o Filho dá vida aos que ele quer.
22 Haai kai hɨrekes ap skelim mɨt au. Hɨrak kewisa hi Nɨkan kɨrak hi ekrehɨr kɨrak hi skelim mɨt.
22 O Pai não julga ninguém, mas deu ao Filho todo o poder para julgar
23 Te mɨt yapɨrwe nanwenɨpi niuk me hi Nɨkan mamɨr ke hɨr newenɨpi niuk me Haai kai. Mɨt kerek ap newenɨpi niuk me hi Nɨkan, hɨr ap nanwenɨpi niuk me Haai kai kerek keriuweta hi han in.
23 a fim de que todos respeitem o Filho, assim como respeitam o Pai. Quem não respeita o Filho também não respeita o Pai, que o enviou.
24 “Hi hetpi hɨm yaaim. Neimɨn nemtau hɨm mai hɨr nisesim, te hɨr nanises hɨm me hɨrak kerek keriuweta hi han in, te hɨr nanɨt hɨmɨn yaaik kaku kakɨt tipmain tipmain enum eik. Hi ap te skelim mɨt au. Hɨr nepei nɨnaaiwɨr menmen enum, hɨr neit hɨmɨn yaaik nanu werek.
24 — Eu afirmo a vocês que isto é verdade: quem ouve as minhas palavras e crê naquele que me enviou tem a vida eterna e não será julgado, mas já passou da morte para a vida.
25 Hi hetpi hɨm yaaim. Wɨ kerek nɨpaa God kehimɨtanem hɨram epei man, te mɨt nɨpaa naa hɨr nanɨmtau hɨm me hi Nɨkan ke Mɨtɨk Iuwe God. Te neimɨn nanɨmtewem, hɨr nanɨt hɨmɨn yaaik nanu werek.
25 Eu afirmo a vocês que isto é verdade: vem a hora, e ela já chegou, em que os mortos vão ouvir a voz do Filho de Deus, e os que a ouvirem viverão.
26 God Haai hɨrak kaki au. Hɨrak Haai ke menmen mamkaap menmen yapɨrwe mamu mamɨt. Te hɨrak keweto hi Nɨkan kɨrak menmen te hi ap hahi au. Hi hetenen menmen im te hi akaap mɨt miyapɨr te hɨr nanu nanɨt tipmain tipmain enum eik.
26 Assim como o Pai é a fonte da vida, assim também fez o Filho ser a fonte da vida.
27 Hɨrak kewisa hi Iuwe hi skelim mɨt hentar hi Mɨtɨk ke wit kɨrak.
27 E ele deu ao Filho autoridade para julgar, pois ele é o
28 Yi ap han kekrit ke menmen im epei au emɨt. Wɨ mamnen te mɨt kerek nɨpaa naa mɨt newisi nekre hei nanɨmtau hɨm me hi Nɨkan ke Mɨtɨk Iuwe.
28 — Não fiquem admirados por causa disso, pois está chegando a hora em que todos os mortos ouvirão a voz do Filho do Homem
29 Te hɨr nanɨnaaiwɨr hei, hɨr nanɨtpaan nanɨnen witik. Neimɨn kerek nɨpaa nɨrɨak menmen yaaim e, hɨr nanɨkrit nanu nanɨt. Te mɨt nipaa nɨrɨak enum, hɨr nanɨkrit nanɨno si enum.
29 e sairão das suas sepulturas. Aqueles que fizeram o bem vão ressuscitar e viver, e aqueles que fizeram o mal vão ressuscitar e ser condenados.
30 “Hi ap hɨrɨak menmen hises han kai au. Menmen hi hemtau God ketpewem te hi hisesim skelim mɨt ariuwerem. Hi skelim mɨt werek werek hentar hi ap hises han kai. Hi hises han ke God kerek keriuweta te hi han tɨ ik e.
30 Jesus continuou a falar a eles. Ele disse:
31 Te hi kerekek etpi menmen me hi hɨrekes yi han kitet hi hemipɨn.
31 — Se eu dou testemunho a favor de mim mesmo, então o que digo não tem valor.
32 Mɨtɨk kiutɨp kepu kewepayapɨr hɨm mai. Hi hertei hɨm im hɨram matɨp mɨt me hi hɨram hɨm yaaim.
32 Mas existe outro que testemunha a meu favor, e eu sei que o que ele diz a respeito de mim é verdade.
33 Yi nɨpaa yesiuwe mɨt hɨr nen nɨr Jon nitɨwekhi menmen, te hɨrak ketpi hɨm im me hi hɨram yaaim.
33 Vocês mandaram fazer perguntas a João, e o testemunho que ele deu é verdadeiro.
34 Hi ap han kitet yapɨrwe me mɨtɨk hɨrak kewepyapɨr niuk mai au. Hi hetpiyem te yi eiyɨrteiyem eiyises hɨm mai te God kakɨkepi yi eiyu eitikerek eiyu werek werek.
34 Eu não preciso que ninguém dê testemunho a meu favor, mas digo essas coisas para que vocês sejam salvos.
35 Jon hɨrak kɨre si keteikni yayiwe, hɨrak keteikni menmen me God. Me wɨ hɨrak kepu yi hanhan yisesik.
35 — João era como uma lamparina que estava acesa e brilhava, e por algum tempo vocês se alegraram com a luz dele.
36 Menmen ham minɨn hɨm nɨpaa Jon ketpim me hi. Hɨram im. Menmen yaaim haai kai ketpo hi hɨrɨakem. Menmen ham nɨpaa hi hɨrɨakem, hɨram meteikɨn mɨt miyapɨr te hɨr nertei Haai kai God keriuweta te hi han in.
36 Mas eu tenho um testemunho a meu favor ainda mais forte do que o que João deu: são as coisas que eu faço, as quais o meu Pai me mandou fazer. Elas dão testemunho a favor de mim e provam que o Pai me enviou.
37 Haai kerek keriuweta hi han in, hɨrak kewepayapɨr ketpi hi keimɨn. Te yi ap yemtau hɨm mɨrak au. Yi ap nɨpaa yɨr ninaan mɨrak au.
37 Também o Pai, que me enviou, testemunha a meu favor. Vocês nunca ouviram a voz dele, nem viram o seu rosto.
38 Hɨm mɨrak ap mau mekre han ki. Yi ap yemtau hɨm me hɨrak Mɨtɨk Iuwe kerek keriuweta hi han tɨ ik.
38 As palavras dele não estão no coração de vocês porque vocês não creem naquele que ele enviou.
39 Yi han kitet hɨm me God mau tɨwei, yi yekinaam te yi han kitet hɨram mamkepi yi eiyu eitike God, God kakweti hɨmɨn yaaik te yi eiyu tipmain tipmain enum eik. Te hɨm im yi yekinaam hɨram matɨp me hi!
39 Vocês estudam as
40 Te yi yɨnapen eiyɨmtau hɨm mai te hi akepi yi eiyɨt hɨmɨn yaaik te yi eiyu eiyɨt tipmain tipmain enum eik.
40 Mas vocês não querem vir para mim a fim de ter vida.
41 Hi ap hanhan mɨt nanwenɨpi niuk mai nantɨp hi yaaik. Hɨram menmen weinɨm.
41 — Eu não procuro ser elogiado pelas pessoas.
42 Te hi hertei yi mɨt yi yɨre mekak. Yi ap hanhan God yekre han ki au.
42 Quanto a vocês, eu os conheço e sei que não amam a Deus com sinceridade.
43 Hi han hekrehɨr ke Haai kai, te yi ap yises hɨm mai au. Mɨt han ne tɨ hɨr nanɨnen netpi hɨr mɨt iuwe, yi yemtau hɨm mɨr yisesim. Te yi ap yemtau hɨm mai au!
43 Eu vim com a autoridade do meu Pai, e vocês não me recebem. Quando alguém vem com a sua própria autoridade, esse vocês recebem.
44 Yi mɨt hanhan yaiwenɨpiyan niuk mi, te yi yɨnapen Mɨtɨk Iuwe kiutɨp hɨrak God hɨrak kakwenɨpi niuk mi kakɨtpi yi yaain. Yi han kitet menmen im hɨram weinɨm. Yi ap hanhan hɨrak kaktɨp yi yaain, te yayɨrkeik te yi hanhan eiyises hɨm mai?
44 Como é que vocês podem crer, se aceitam ser elogiados pelos outros e não tentam conseguir os elogios que somente o único Deus pode dar?
45 Yi ap han ekitet hi esiuwi hɨm hatɨp Haai kai me menmen yi yɨrɨakem. Au, hɨm kerek Moses kewisɨm mau tɨwei kerek yi yekinaam han kitet hɨram mamkepi te God kaktɨp yi yaain, hɨram mamsiuwi hɨm.
45 Não pensem que sou eu que vou acusá-los diante do Pai; quem vai acusá-los é Moisés, que é aquele em quem vocês confiam.
46 Yi yises hɨm me Moses werek werek, te yi eiyises hɨm mai yentar hɨrak kewis hɨm me hi.
46 Se vocês acreditassem em Moisés, acreditariam também em mim, pois ele escreveu a meu respeito.
47 Te yi ap yises hɨm Moses kewisɨm mau tɨwei, te yi ap eiyises menmen hi hetpiyem au!”
47 Mas, se vocês não acreditam no que ele escreveu, como vão acreditar no que eu digo?
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar João 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.