Atos 24
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs ARIB
1 Wɨ hispɨnak (5) epei man men, mɨtɨk iuwe hetpris ke Isrel Ananaias, hɨrak ketike mɨt iuwe ne kaunsil en hɨr netike mɨtɨk niuk mɨrak Tetalas kerek kertei lo me mɨt ne Rom hɨrak kɨkaap mɨt ne Isrel hɨr nisesim te hɨr nesiuwe hɨm mɨt neit ninaan me mɨt iuwe masistret hɨr nan Sisaria. Hɨr nan Sisaria, hɨr nen nɨr mɨtɨk iuwe ke gavman Filiks te hɨr nesiuwe hɨm Pol.
1 Cinco dias depois o sumo sacerdote Ananias desceu com alguns anciãos e um certo Tertulo, orador, os quais fizeram, perante o governador, queixa contra Paulo.
2 Mɨtɨk iuwe kari Pol hɨrak kan te mɨtɨk iuwe kenɨne Tetalas. Hɨrak kenɨne Tetalas, hɨrak kesiuwe hɨm Pol kar ik: “Ti mɨtɨk iuwe ke gavman. Ti nɨpaa ere in ti naanmɨprai werek te haiu mekiyan mau meit. Ti hekepai ti henip yaaim mekrehɨr menmen nɨpaa haiu misesim enum merer wit wit.
2 Sendo este chamado, Tertulo começou a acusá-lo, dizendo:
3 Haiu mɨt merer wit wit han yaaik meriuwerem te haiu matɨp ti yaaik.
3 Visto que por ti gozamos de muita paz e por tua providência são continuamente feitas reformas nesta nação, em tudo e em todo lugar reconhecemo-lo com toda a gratidão, ó excelentíssimo Félix.
4 Hi hɨnapen erwit iuwe, te hi hituthi ti han tewenɨnai emtau hɨm menmen meiyam yinam haiu mamɨtputem.
4 Mas, para que não te detenha muito rogo-te que, conforme a tua eqüidade, nos ouças por um momento.
5 Haiu mertei mɨtɨk ik hɨrak mɨtɨk enuk kari han ke mɨt ne weiwɨk me Isrel nau nerer wit wit te hɨr nenehan nenepan. Hɨrak mɨtɨk iuwe kei ke mɨt kerek nises hɨm me Jisas nɨpaa ke Nasaret.
5 Temos achado que este homem é uma peste, e promotor de sedições entre todos os judeus, por todo o mundo, e chefe da seita dos nazarenos;
6 Hɨrak kari mɨtɨk ap ke weiwɨk me Isrel ketikerek ten wɨnak ke God iuwe keit Jerusalem, te hɨrak ap kises hɨm me mɨt neriuwesɨs menmen im. Haiu metɨwekhis han kitet mewepyapɨrek kakises lo maiu. [
6 o qual tentou profanar o templo; e nós o prendemos, e conforme a nossa lei o quisemos julgar.
7 Au, mɨtɨk iuwe ofisa ke ami Lisias keit mɨt ne ami nɨrak hɨrak kewep koknɨnai wɨsenum keithis mɨtɨk ik kerik ken.
7 Mas sobrevindo o comandante Lísias no-lo tirou dentre as mãos com grande violência,
8 Epei au, Lisias katɨp neimɨn hɨr nansiuwek hɨm hɨr anɨnen in enɨrit.] Ti itehi mɨtɨk ik ti hɨrekes ertei menmen yapɨrwe haiu mesiuwek hɨm.”
8 mandando aos acusadores que viessem a ti; e dele tu mesmo, examinando-o, poderás certificar-te de tudo aquilo de que o acusamos.
9 Hɨrak katɨp epei au, mɨt yapɨrwe ne weiwɨk me Isrel neit ein nekepik natɨp nar ik: “Hɨrak katɨp werek, hɨrak ap kemipɨn au.”
9 Os judeus também concordam na acusação, afirmando que estas coisas eram assim.
10 Hɨr natɨp epei au, mɨtɨk iuwe kehis kenɨne Pol kaknen kaktɨp. Pol kan kerp katɨp kar ik: “Hi hertei me tito yapɨrwe ti naanmɨprai heriuwe menmen yapɨrwe te hi han yaaik etput menmen eteiknut hi hɨrɨak mekam.
10 Paulo, tendo-lhe o governador feito sinal que falasse, respondeu: Porquanto sei que há muitos anos és juiz sobre esta nação, com bom ânimo faço a minha defesa,
11 Ti itehi mɨt in ti hertei menmen hi hetpiyem. Me wɨ hiswiyen wik (12) hi han wit Jerusalem ewenɨpi God.
11 pois bem podes verificar que não há mais de doze dias subi a Jerusalém para adorar,
12 Mɨt ne Isrel ap nɨra hi hetike mɨt han mewepnak matɨpan meit wɨnak ke God ein, hi ap hari han ke mɨt te hɨr han kekrit heit wɨnak ke God o heit witeik.
12 e que não me acharam no templo discutindo com alguém nem amotinando o povo, quer nas sinagogas quer na cidade.
13 Hɨr ap neit mɨtɨk kiutɨp kɨra hi hɨrɨak menmen marim hɨr nesiuwau hɨm.
13 Nem te podem provar as coisas de que agora me acusam.
14 “Hi etput menmen im. Hi ewenɨpi niuk me Mɨtɨk Iuwe hɨrak God ke maamrer naiu, te hi hises hɨm me menmen me Jisas kerek mɨt natɨp hɨram enum. Hi wen hises menmen yapɨrwe mɨtɨk Moses ketike mɨt profet hɨr newisɨm mau tɨwei.
14 Mas confesso-te isto: que, seguindo o caminho a que eles chamam seita, assim sirvo ao Deus de nossos pais, crendo tudo quanto está escrito na lei e nos profetas.
15 Hi hises menmen har ke mɨt in me hɨm me God, maain mɨt yaain nantike mɨt enun pɨke nankrit nanu nanɨt.
15 Tendo esperança em Deus, como estes mesmos também esperam, de que há de haver ressurreição tanto dos justos como dos injustos.
16 Hekrit hekrit hi hare hɨrɨak menmen te God ketike mɨt miyapɨr yapɨrwe nɨra natɨp hi yaaik.
16 Por isso procuro sempre ter uma consciência sem ofensas diante de Deus e dos homens.
17 “Hi heit wit ham me tito meiyam epei au, hi heit wit Jerusalem ewet mɨt nai ne weiwɨk me Isrel pewek mei, hi are ano ewet God menmen.
17 Vários anos depois vim trazer à minha nação esmolas e ofertas.
18 Hi wen heit wɨnak iuwe ke God ein hi hɨrɨak menmen im me hɨm me Moses matɨp hi hɨrɨakem te God kaktɨp hi pɨke yaaik, mɨt han nɨra. Mɨt nau netikewa au, haiu ap mewepnak matɨpan au.
18 Ocupado nestas coisas, me acharam já santificado no templo não em ajuntamento, nem com tumulto, alguns judeus da Ásia,
19 Mɨt han ne weiwɨk me Isrel hɨr ne provins Esia hɨr nepu wɨnak ke God nɨra netauhis neriya. Mɨt en hɨr hɨras enɨnen in nantɨp menmen mei meit ninaan mit te hɨr nansiuwau hɨm,
19 os quais deviam comparecer diante de ti e acusar-me se tivessem alguma coisa contra mim;
20 o au en, ti atɨp mɨt in hɨr natɨp newepyapɨr menmen hɨr nɨr hi hɨrɨakem enum me wɨ hi herp ninaan me kaunsil. Menmen au,
20 ou estes mesmos digam que iniqüidade acharam, quando compareci perante o sinédrio,
21 o hɨm miutɨp im. Nɨpaa hi herp ninaan mɨr hi hɨnap hatɨp har ik: ‘Mɨt neriya heit wɨnak ke kaunsil ik nentar hi han kitet mɨt epei naa pɨke nanɨkrit nanu.’”
21 a não ser acerca desta única palavra que, estando no meio deles, bradei: Por causa da ressurreição dos mortos é que hoje estou sendo julgado por vós.
22 Pol katɨp epei au, mɨtɨk Filiks kerek kertei werek menmen me hɨm me Mɨtɨk Iuwe Krais, hɨrak ketpor kar ik: “Yi yemerɨr mɨtɨk iuwe ofisa ke ami kaknen te hi han kakitet menmen hi ehisesim.”
22 Félix, porém, que era bem informado a respeito do Caminho, adiou a questão, dizendo: Quando o comandante Lísias tiver descido, então tomarei inteiro conhecimento da vossa causa.
23 Hɨrak ketpor epei au, hɨrak katɨp mɨtɨk kepten ke ami kinɨn naanmɨpre 100 mɨt, hɨrak naanmɨpre Pol te ap keriuwesɨs nɨrak yinan nanɨnen nanwetɨwek menmen.
23 E ordenou ao centurião que Paulo ficasse detido, mas fosse tratado com brandura e que a nenhum dos seus proibisse servi-lo.
24 Maain wɨ ham Filiks keit mɨte pɨrak Drusila kerek pe weiwɨk me Isrel. Hɨrak kesiuwe mɨtɨk keit Pol keiyɨk kan, hɨrak ketikerep nemtau Pol katɨp me mɨt enises hɨm me Krais Jisas.
24 Alguns dias depois, vindo Félix com sua mulher Drusila, que era judia, mandou chamar a Paulo, e ouviu-o acerca da fé em Cristo Jesus.
25 Pol wen ketpor menmen me mekam yaaim, menmen me mɨtɨk kewen han kɨrak ke menmen yapɨrwe, katɨp menmen me wɨ maain God skelim mɨt te Filiks kepɨrpɨr kɨnaain ketpɨwek kar ik: “Epei werek. Ti pɨke eno. Maain han kai hi enɨnut ti etpo menmen.”
25 E discorrendo ele sobre a justiça, o domínio próprio e o juízo vindouro, Félix ficou atemorizado e respondeu: Por ora vai-te, e quando tiver ocasião favorável, eu te chamarei.
26 Hɨrak wen han kitet Pol kakwetɨwek pewek hɨrak kaksiupanek kakwisɨk kakno witeik. Hɨrak han kitet marik te wɨ ham wɨ ham hɨrak keit Pol ketikerek tewepnak.
26 Esperava ao mesmo tempo que Paulo lhe desse dinheiro, pelo que o mandava chamar mais freqüentemente e conversava com ele.
27 Pol kepu en ere tito wik epei au. Tito wik epei au, Posias Festas kekrehɨr ke mɨtɨk iuwe gavman Filiks. Hɨrak Filiks hanhan kenip mɨt iuwe ne Isrel han yaaik neriuwerek te hɨrak wen kewis Pol kekre wɨnak enuk kepu kepeit.
27 Mas passados dois anos, teve Félix por sucessor a Pórcio Festo; e querendo Félix agradar aos judeus, deixou a Paulo preso.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 24, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.