Atos 21

Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs VC

Sair da comparação
VC Versão Católica
1 Haiu metpor “Eiyu en,” te haiu mau sip mɨnaiwɨri men. Haiu mɨnaiwɨri men, haiu merekir wan metɨn ke nɨmɨn mesipat wit Kos. Wɨ ham haiu mesipat wit Ros. Haiu mesipat wit Ros, haiu men ere mɨpiun wit Patara.
1 Depois de nos separarmos dele, embarcamos e fomos em direção a Cós, e no dia seguinte a Rodes e dali a Pátara.
2 Haiu mɨpiun wit Patara, haiu menke mɨnaaiwɨr sip im mɨnmatɨn sip ham mamrei mamno Finisia te haiu man mewim men.
2 Encontramos aí um navio que ia partir para a Fenícia. Entramos e seguimos viagem.
3 Haiu men ere haiu mɨr Saipras te haiu mesipatek men pɨnak ke his yaaim wen mepno ere mɨpiun provins Siria. Haiu menke mɨnaaiwɨr sip meit wit Taia, wit kerek mɨt nau sip nanɨnke menmen mekre sip.
3 Quando estávamos à vista de Chipre, deixando-a à esquerda, continuamos rumo à Síria e aportamos em Tiro, onde o navio devia ser descarregado.
4 Haiu epei men mɨr mɨt han nises hɨm me Mɨɨk Iuwe Krais te haiu mau metikeri me wɨ hispɨnak wik (7). God Hɨmɨn Yaaik kɨkɨak han ke mɨt en te hɨr natɨp Pol ap kakno wit Jerusalem.
4 Como achássemos uns discípulos, detivemo-nos com eles por sete dias. Eles, sob a inspiração do Espírito, aconselhavam Paulo que não subisse a Jerusalém.
5 Au, wɨ hispɨnak wik (7) haiu mɨnaiwɨri men. Hɨr mɨt netike miyapɨr nɨkerek nɨr neriuwetai ere haiu men tenhaan ek. Haiu men tenhaan ek, haiu mewen ninɨp mitehɨr haiu mitehi God menmen.
5 Mas, passados que foram esses dias, partimos e seguimos a nossa viagem. Todos eles com suas mulheres e filhos acompanharam-nos até fora da cidade. Ajoelhados na praia, fizemos a nossa oração.
6 Haiu meketanhis haiu metpor “Eiyu en.” Haiu metpor epei au, haiu men mau sip, hɨr mɨt en pɨke nen witeik.
6 Despedimo-nos então e embarcamos, enquanto eles voltaram para suas casas.
7 Haiu mau sip pɨke men mɨnaaiwɨr wit Taia men ere mɨpiun wit Tolemes. Haiu mɨpiun Tolemes, haiu men mɨr mɨt en nises hɨm me Krais haiu mau metikeri wɨ miutɨp.
7 Navegando, fomos de Tiro a Ptolemaida, onde saudamos os irmãos, passando um dia com eles.
8 Wanewik haiu mɨt metike Pol mɨnaaiwɨr Tolemes men ere mɨpiun wit Sisaria. Haiu mɨpiun Sisaria, ein ek haiu men mau wɨnak ke Filip mɨtɨk kerek katɨp mɨt miyapɨr hɨm yaaim me Krais. Hɨrak kiutɨp ke mɨt hispɨnak wik (7) nɨpaa mɨt nehimɨteni naanmɨpre menmen me miyapɨr mɨkaan nɨr epei naa.
8 Partindo no dia seguinte, chegamos a Cesaréia e, entrando na casa de Filipe, o Evangelista, que era um dos sete {diáconos}, ficamos com ele.
9 Hɨrak kine nɨkerek hɨram (o hɨram) tekyaait (4), hɨr neit mɨkaan wen au, hɨr newepyapɨr menmen maain mamnen.
9 Tinha quatro filhas virgens que profetizavam.
10 Haiu mepu en wɨ ham, mɨtɨk profet niuk mɨrak Agabas kɨnaaiwɨr provins Judia kan Sisaria.
10 Já estávamos aí fazia alguns dias, quando chegou da Judéia um profeta, chamado Ágabo.
11 Hɨrak kan Sisaria, hɨrak keit waai let ke Pol keiyɨk kesenkek hɨrekes his hɨt mɨrak keriuwerem. Hɨrak kesenkek his hɨt keriuwerem te hɨrak katɨp kar ik: “God Hɨmɨn Yaaik katɨp kar ik: ‘Mɨtɨk ke let ik e maain kakno wit Jerusalem, mɨt ne weiwɨk me Isrel nantɨwekhis nansenkekik kar ik nanwet mɨt ne weiwɨk ham ek.’”
11 Veio ter conosco, tomou o cinto de Paulo e, amarrando-se com ele pés e mãos, disse: Isto diz o Espírito Santo: assim os judeus em Jerusalém ligarão o homem a quem pertence este cinto e o entregarão às mãos dos pagãos.
12 Hɨrak katɨp epei au, haiu metike mɨt han en metpɨwek mewenek mar ik: “Ti ap eno wit Jerusalem au ekɨt.”
12 A estas palavras, nós e os fiéis que eram daquele lugar, rogamos-lhe que não subisse a Jerusalém.
13 Au Pol kewenhi kar ik: “Yi yenmak yi yɨkɨt yari han kai? Hi han kitet hɨram yaaim te hi ano wɨnak enuk kerekek au. Hi han kitet hɨram yaaim te hi hatɨp mɨt miyapɨr hɨm me Mɨtɨk Iuwe Jisas mɨt han hɨr naniyep hi hahi, hɨram menmen weinɨm.”
13 Paulo, porém, respondeu: Por que chorais e me magoais o coração? Pois eu estou pronto não só a ser preso, mas também a morrer em Jerusalém pelo nome do Senhor Jesus.
14 Haiu metpɨwek metpɨwek au. Hɨrak ketaihɨm kewɨrem, haiu mekintɨp merp matɨp mar ik: “Han kit. Haiu hanhan menmen me Mɨtɨk Iuwe Krais hɨram mamnen.”
14 Como não pudéssemos persuadi-lo, desistimos, dizendo: Faça-se a vontade do Senhor!
15 Haiu mepu en wɨ ham. Epei au, haiu memani menmen maiu, haiu mɨnaiwɨri men wit Jerusalem.
15 Depois desses dias, terminados os preparativos, subimos a Jerusalém.
16 Mɨt han nises hɨm me Krais nau neit wit Sisaria nan netikewai, hɨr nen newisai neit wɨnak ke mɨtɨk kerek haiu mamu mamtikerek niuk mɨrak Neson, hɨrak nɨpaa ke wit Saipras. Hɨrak kises hɨm me Krais nɨpaa enum eik ere in.
16 Foram também conosco alguns dos discípulos de Cesaréia, que nos levaram à casa de Menason de Chipre, um antigo discípulo em cuja casa nos devíamos hospedar.
17 Maain haiu mɨpiun wit Jerusalem, mɨt en nises hɨm me Krais han yaaik hɨr netaihis.
17 À nossa chegada em Jerusalém, os irmãos nos receberam com alegria.
18 Hɨr netaihis haiu mau wɨ ham, hɨrak Pol ketikewai men mɨr Jems. Mɨt iuwe ninɨn naanmɨpre mɨt nises hɨm me Krais nererik newenɨpiyek, hɨr nau netikerek.
18 No dia seguinte, Paulo dirigiu-se conosco à casa de Tiago, onde todos os anciãos se reuniram.
19 Pol ketpor hɨr yaain, ketpor hɨr yaain epei au, hɨrak ketpor menmen God kekepik hɨrak kɨrɨakem ke mɨt ap ne weiwɨk me Isrel.
19 Tendo-os saudado, contou-lhes uma por uma todas as coisas que Deus fizera entre os pagãos por seu ministério.
20 Pol ketpor epei au, hɨr newenɨpi niuk me God. Epei au, hɨr natɨp Pol nar ik: “Ti epei hertei mɨt ne weiwɨk me Isrel hɨr mɨt yapɨrwe nises hɨm me Krais, hɨr wen nises hɨm me Moses.
20 Ouvindo isso, glorificaram a Deus e disseram a Paulo: Bem vês, irmão, quantos milhares de judeus abraçaram a fé sem abandonar seu zelo pela lei.
21 Mɨt han epei nemipɨn netpor ti epei atɨp mɨt han ne weiwɨk me Isrel nau nerer wit wit ke mɨt ne weiwɨk ham, hɨr enweikɨn sip enwet hɨm me Moses, hɨr ap enrekir yɨnk ke nɨkerek nɨr, hɨr ap enises menmen haiu mɨt ne weiwɨk me Isrel in misesim.
21 Eles têm ouvido dizer de ti que ensinas os judeus, que vivem entre os gentios, a deixarem Moisés, dizendo que não devem circuncidar os seus filhos nem observar os costumes {mosaicos}.
22 Maain mɨt in nanɨrtei ti hepu, te ti erɨak mekam?
22 Que se há de fazer? Sem dúvida, saberão de tua chegada.
23 Haiu metpi menmen haiu han kitetim. Mɨtɨkɨt tekyaait it et hɨrakɨt epei tatɨp God tɨmat wɨ hɨrakɨt teriuwesɨs menmen.
23 Faze, pois, o que te vamos dizer. Temos aqui quatro homens que têm um voto.
24 Ti eno etikeret yi eirɨak menmen hɨm me Moses matɨp te God kaktɨp menmen im epei au, yi yaain. Ti ewɨr pewek me mɨtɨkɨt it te mɨtɨk pris kakrekyɨwekɨtem. Epei au te hɨr mɨt enime paan kɨrakɨt. Ti erɨak menmen mamɨr im te mɨt yapɨrwe enɨrtei hɨm hɨr nemtewem hɨram weinɨm, ti wen hises hɨm me Moses.
24 Toma-os contigo, faze com eles os ritos da purificação e paga por eles {a oferta obrigatória} para que rapem a cabeça. Então todos saberão que é falso quanto de ti ouviram, mas que também tu guardas a lei.
25 Me mɨt nises hɨm me God hɨr ap ne weiwɨk me Isrel, nɨpaa haiu epei mewisor tɨwei metpor hɨr ap enises hɨm yapɨrwe nɨpaa Moses kewisɨm. Ham im keremem. Haiu han kitet hɨr ap nanɨm menmen mɨt newepwar menmen newet tɨpir em, hɨr ap nanɨm hemkre o miyak mɨt newers tɨmɨr hemkre ap mewen au, hɨr ap netike mɨt miyapɨr nanriyanhis newenɨnem au emɨt.”
25 Mas a respeito dos que creram dentre os gentios, já escrevemos, ordenando que se abstenham do que for sacrificado aos ídolos, do sangue, da carne sufocada e da fornicação.
26 Hɨr natɨp epei au, Pol keithis mɨtɨkɨt it wɨ ham hɨrak keriyakɨt ten tɨrɨak menmen hɨm me Moses katɨp te God katɨp hɨrakɨt tɨre yaaikɨt. Epei au, hɨrakɨt ten wɨnak iuwe ke God tatɨp mɨt pris me wɨ hɨrakɨt tɨmat ere hɨrakɨt tɨre yaaikɨt te hɨrakɨt tatwet God menmen.
26 Então Paulo acompanhou aqueles homens no dia seguinte e, purificando-se com eles, entrou no templo e fez aí uma declaração do termo do voto, findo o qual se devia oferecer um sacrifício a favor de cada um deles.
27 Maain wɨ hispɨnak wik (7) menep epei au, hɨram wɨ mɨtɨkɨt tɨmat menmen hɨrakɨt tɨrakem hɨram epei au mesi, mɨt han ne Isrel kerek nau provins Esia hɨr nan nɨr Pol kekre wɨnak iuwe ke God. Hɨr nɨkɨak han ke mɨt miyapɨr en neithis Pol nɨnap natɨp nar ik:
27 Ao fim dos sete dias, os judeus, vindos da Ásia, viram Paulo no templo e amotinaram todo o povo. Lançando-lhe as mãos,
28 “Yi mɨt ne Isrel. Yi eikepai. Mɨtɨk ik hɨrak mɨtɨk kerek kepno keprer wit wit katɨp mɨt yapɨrwe hɨr mɨt ne weiwɨk me Isrel netike hɨm me Moses, wɨnak iuwe ke God hɨram menmen weinɨm. In ek hɨrak epei keithis mɨtɨk ap ke Isrel keiyɨk kan kekre haau mɨt narik ap te nanɨno nɨmɨn ek au. Mɨt iuwe neriuwesɨsek, nehimɨtanek ne haiu mɨt ne Isrel keriyen.”
28 gritavam: Ó judeus, valei-nos! Este é o homem que por toda parte prega a todos contra o povo, a lei e o templo. Além disso, introduziu até gregos no templo e profanou o lugar santo.
29 Hɨr natɨp menmen im nentar hɨr epei nɨr mɨtɨk Trofimas kitet wit Jerusalem ketike Pol te hɨr han kitet Pol ketɨwekhis ten wɨnak ke God teit nɨmɨn. Pol kɨrɨak menmen im au.
29 É que tinham visto Trófimo, de Éfeso, com ele na cidade, e pensavam que Paulo o tivesse introduzido no templo.
30 Mɨt yapɨrwe neit Jerusalem en nesikeyaanmi (o nesikewari) nesiuknen nan nererik neithis Pol neriyaak neiyɨk nen witeik. Hɨr neriyaak neiyɨk nen witeik, mɨt neiyepet weipɨr ke wɨnak ke God.
30 Alvoroçou-se toda a cidade com grande ajuntamento de povo. Agarraram Paulo e arrastaram-no para fora do templo, cujas portas se fecharam imediatamente.
31 Mɨt yapɨrwe nererik hɨr wen nanɨnep Pol kaki, mɨt han nen natɨp mɨtɨk iuwe Ofisa ke ami ke Rom nar ik: “Mɨt yapɨrwe neit Jerusalem hɨr nenepan.”
31 Como quisessem matá-lo, o tribuno da coorte foi avisado de que toda Jerusalém estava amotinada.
32 Hɨrak kemtau menmen im epei au, hɨrak keithis mɨt han ne ami ninɨn naanmɨpre mɨt ne ami nar 100, hɨr netike soldia ne ami yapɨrwe nesiuknen nekiuwe nen nɨr mɨt en. Hɨr nekiuwe nen nɨr mɨt en, hɨr nɨrek ketike mɨt ne ami yapɨrwe, hɨr nenep Pol au. Hɨr nerp neit.
32 Ele tomou logo soldados e oficiais e correu aos manifestantes. Estes, ao avistarem o tribuno e os saldados, cessaram de espancar Paulo.
33 Mɨtɨk iuwe ke ami kan Pol ketɨwekhis katɨp mɨt nɨrak hɨr nesenkekik neriuwe sen ain wik. Epei au, hɨrak kitorhi kar ik: “Mɨtɨk ik hɨrak keimɨn? Hɨrak kɨrɨak mekam?”
33 Aproximando-se então o tribuno, prendeu-o e mandou acorrentá-lo com duas cadeias. Perguntou então quem era e o que havia feito.
34 Mɨt han natɨp hɨm ham, mɨt han natɨp hɨm ham te hɨrak ap kertei menmen werek kentar mɨt nesikeyaanmi yapɨrwe te hɨrak katɨp mɨt nɨrak hɨr nɨnanek neiyɨk nanɨno wɨnak ke ami kɨr.
34 Na multidão todos gritavam de tal modo que, não podendo apurar a verdade por causa do tumulto, mandou que fosse recolhido à cidadela.
35 Hɨr neiyɨk nen ere nɨpiun lata me wɨnak, mɨt ne ami nɨnanek nau niu nentar mɨt nesikeyaanmi (o nesikewari) yapɨrwe nanri Pol kaknen te hɨr nankɨp.
35 Quando Paulo chegou às escadas, foi carregado pelos soldados, por causa do furor da multidão.
36 Hɨr nisesik nɨnap natɨp nar ik: “Yi eikɨp kaki.”
36 O povo o seguia em massa dizendo aos gritos: À morte
37 Hɨr neit Pol nanrik nanɨno nɨmɨn ein, Pol katɨp mɨtɨk iuwe ke ami keriuwe hɨm Grik ketpɨwek kar ik: “Hi hanhan hetput menmen hɨram werek?” Mɨtɨk iuwe eik ketpɨwek kar ik: “Ti harkeik te ti hertei hɨm Grik?
37 Quando estava para ser introduzido na fortaleza, Paulo perguntou ao tribuno: É-me permitido dizer duas palavras? Este respondeu: Sabes o grego!
38 Hi han kitet ti mɨtɨk ke Isip kerek nɨpaa ein kari han ke 4,000 mɨt te hɨr netike gavman ne Rom nare nanɨnepan hɨr neit hɨne me his, yipo henmik nɨrɨr nen wit tenhaan weinɨm.”
38 Não és tu, portanto, aquele egípcio que há tempos levantou um tumulto e conduziu ao deserto quatro mil extremistas?
39 Pol kewenhi kar ik: “Hi au. Hi mɨtɨk ke weiwɨk me Isrel, miye wina weit wit Tasas ke provins Silisia, hi mɨtɨk ke wit niuk mɨrak iuwe. Ti ewisa hi etɨp mɨt menmen mai o au?”
39 Paulo replicou: Eu sou judeu, natural de Tarso, na Cilícia, cidadão dessa ilustre cidade. Mas rogo-te que me permitas falar ao povo.
40 Hɨrak kewenhi te Pol kerp kentɨr leta kɨkɨamhis keweni ketpor kar ik: “Eikintɨp.” Hɨr nekintɨp, te hɨrak ketpor keriuwe hɨm me mɨt ne Isrel.
40 O tribuno lho permitiu. Paulo, em pé nos degraus, acenou ao povo com a mão e se fez um grande silêncio. Falou em língua hebraica do seguinte modo:

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.