Atos 18
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NAA
1 Pol katɨp hɨm me Krais keit Ariopagas epei au, hɨrak kɨnaaiwɨr wit Atens ken wit Korin.
1 Depois disso, deixando Atenas, Paulo foi a Corinto.
2 Hɨrak ken wit Korin, hɨrak kɨr mɨtɨk hak niuk mɨrak Akwila kerek nɨpaa miye pɨrak winaak keit wit Pontas. Hɨrak ketike mɨte pɨrak Prisila in ek nɨnaaiwɨr wit iuwe Itali nan Korin nentar mɨtɨk iuwe Klodias kerek kinɨn naanmɨpre mɨt katɨp kar ik: “Mɨt yapɨrwe ne weiwɨk me Isrel hɨr enɨnaaiwɨr wit Rom.” Hɨrak Pol ken
2 Lá, encontrou um judeu chamado Áquila, natural do Ponto, recentemente chegado da Itália, com Priscila, sua mulher, porque o imperador Cláudio havia decretado que todos os judeus deviam sair de Roma. Paulo aproximou-se deles.
3 kau wɨnak kɨr kekepi nime wɨnak laplap kentar hɨrak nɨpaa (hɨrak ap kises hɨm me krais wen au) hɨrak kime menmen im keit pewek mererim, kar ke in hɨr nimaam.
3 E, como tinham o mesmo ofício, passou a morar com eles e ali trabalhava. O ofício deles era fazer tendas.
4 Me wɨ Sabat yapɨrwe Pol ken wɨnak ke mɨt ne Isrel ein kerek hɨr nekine hɨm me Moses, hɨrak ketikeri newepnak natɨpan, hɨrak kare kakteiknor hɨm mɨrak yaaim me Krais te hɨr enisesim
4 E todos os sábados Paulo falava na sinagoga, persuadindo tanto judeus como gregos.
5 Me wɨ Sailas ketike Timoti tɨnaaiwɨr provins Masedonia tan wit Korin, Pol ap pɨke kime wɨnak ke laplap au. Hekrit hekrit hɨrak katɨp mɨt ne weiwɨk me Isrel nau en ketpor kar ik: “Jisas hɨrak Mɨtɨk Krais kerek God nɨpaa kehimɨtanek kan kɨkaap mɨt ne Isrel.”
5 Quando Silas e Timóteo chegaram da Macedônia, Paulo se entregou totalmente à palavra, testemunhando aos judeus que Jesus é o Cristo.
6 Hɨr au nemnɨnɨwek hɨm mɨrak netpɨwekɨt enum, te Pol kɨtanɨk laplap mɨrak keteiknor God ap kesak menmen enum mɨr au mepu, hɨrak ketpor, “Yi yayi te yi yayi. Hɨram menmen mai au, hɨram menmen mi. Me in ek hi eweikɨn sip eweti, hi eno mɨt ap ne weiwɨk me Isrel etpor hɨm yaaim me Krais.”
6 Como eles se opuseram e blasfemaram, Paulo sacudiu as roupas e disse-lhes: — Que o sangue de vocês caia sobre a cabeça de vocês! Eu estou limpo dele e, a partir de agora, vou para os gentios.
7 Epei au, hɨrak kɨnaaiwɨr wɨnak ke mɨt en nererik nekine hɨm me Moses, hɨrak ketike Sailas, Timoti ten tau wɨnak ke mɨtɨk hak niuk mɨrak Tisias Jastas. Hɨrak ap ke weiwɨk me Isrel te hɨrak kises hɨm me God. Wɨnak kɨrak kɨwaai kɨrapɨt wɨnak ke mɨt ne Isrel kerek hɨr nau nererik nekine hɨm me Moses en.
7 Saindo dali, entrou na casa de um homem chamado Tício Justo, que era temente a Deus; a casa dele ficava ao lado da sinagoga.
8 Mɨtɨk niuk mɨrak Krispas hɨrak kinɨn naanmɨpre mɨt ne wɨnak kerek mɨt ne Isrel nererik nekine hɨm me Moses en, hɨrak ketike mɨte pɨrak nɨkerek nɨrak nises hɨm me mɨtɨk iuwe Krais. Mɨt yapɨrwe nau wit Korin nemtau hɨm me God te hɨr nisesim, Pol ketike Sailas tɨkɨri.
8 Crispo, o chefe da sinagoga, creu no Senhor, com toda a sua casa; também muitos dos coríntios, ouvindo, creram e foram batizados.
9 Wɨtaan ham Pol kɨwaai kɨtyak, Mɨtɨk Iuwe God ketpɨwek kar ik: “Ti ap hɨnaain au. Ti wen etɨp mɨt hɨm mai.
9 Certa noite Paulo teve uma visão em que o Senhor lhe disse:
10 Hi hau hetikewit, mɨtɨk kiutɨp ap te kakitep au kakɨntar mɨt yapɨrwe neit wit ik e hɨr nises hɨm mai.”
10 porque eu estou com você, e ninguém ousará lhe fazer mal, pois tenho muito povo nesta cidade.
11 Epei au, Pol kepu wit eik me tito miutɨp wenke mar hispɨnak kiutɨp (6), hɨrak katɨp mɨt miyapɨr hɨm me God.
11 Assim, Paulo permaneceu em Corinto um ano e seis meses, ensinando entre eles a palavra de Deus.
12 Me wɨ im mɨtɨk iuwe ke Rom kehimɨtan mɨtɨk Galio hɨrak ap ke weiwɨk me Isrel, hɨrak kinɨn naanmɨpre provins Akaia. Hɨrak kɨre mɨtɨk iuwe gavman ke mɨt ne Grik, te hɨr mɨt ne weiwɨk me Isrel nau en nekiyan niutɨp neithis Pol neriyaak neiyɨk nen mɨtɨk iuwe Galio hɨr nesiuwe hɨm netpɨwek nar ik:
12 Quando Gálio era procônsul da Acaia, os judeus, de comum acordo, se levantaram contra Paulo e o levaram ao tribunal,
13 “Mitɨk ik kari han ke mɨt te hɨr ap nises hɨm me Moses hɨr ap newenɨpi God werek werek au.”
13 dizendo: — Este homem quer persuadir as pessoas a adorar a Deus de um modo contrário à lei.
14 Pol kare kaktɨp hɨm te mɨtɨk iuwe Galio katɨp mɨt en ketpor kar ik: “Yi mɨt ne Isrel. Mɨtɨk ik kɨrɨak menmen enum kekintɨp menmen o kenep mɨtɨk kaa te hi herp hemtau menmen yi yetpewem.
14 Quando Paulo ia falar, Gálio disse aos judeus: — Se fosse, de fato, alguma injustiça ou crime de maior gravidade, ó judeus, eu teria motivo para acolher a queixa que vocês estão trazendo.
15 Au, hɨram menmen me hɨm metike niuk mei me hɨm me Moses yi yisesim. Yi hɨras eiyitpim ere werek. Hi au hɨnapen emtau menmen weinɨm marim.”
15 Mas como é uma questão de palavras, de nomes e da própria lei de vocês, resolvam isso vocês mesmos; eu não quero ser juiz dessas coisas!
16 Hɨrak katɨp epei au, hɨrak katɨp mɨt plisman nɨrak hɨr neri nen witeik.
16 E os expulsou do tribunal.
17 Epei au, hɨr mɨt en neithis mɨtɨk iuwe hak kinɨn naanmɨpre mɨt nises hɨm me Moses hɨr neriyaak nen nerp witeik nakɨp. Mɨtɨk Galio ap han kekrit ke menmen im au, hɨrak katɨp kar ik: “Menmen weinɨm.”
17 Então todos agarraram Sóstenes, o chefe da sinagoga, e começaram a espancá-lo diante do tribunal; Gálio, todavia, não se incomodava com estas coisas.
18 Pol kepu wit Korin ketike mɨt nises hɨm me God me wɨ yapɨrwe. Epei au, hɨrak kau sip ketike Prisila wetike mɨtɨk kɨre Akwila, hɨr nerekir wan nen provins Siria. Nɨpaa hɨr nau sip wen au, Pol katɨp God hɨm me kɨmat wɨ keriuwesɨs menmen. Wɨ epei au, hɨrak mɨtɨk kime Pol paan kɨrak keit wit Senkria (keteikɨn mɨt wɨ hɨrak keriuwesɨs menmen me hɨrekes hɨram epei au).
18 Paulo ficou ainda muitos dias em Corinto. Por fim, despedindo-se dos irmãos, navegou para a Síria, levando em sua companhia Priscila e Áquila. Antes de embarcar, rapou a cabeça em Cencreia, porque tinha feito um voto.
19 Hɨr nɨpiun wit Efesas, Prisila wetike mɨtɨk kɨre Akwila hɨr nau en. Pol ken wɨnak kerek mɨt nau nererik nekine hɨm me Moses en, hɨrak ketike mɨt ne weiwɨk me Isrel hɨr newepnak natɨpan me hɨm me Krais.
19 Quando chegaram a Éfeso, Paulo deixou ali Priscila e Áquila. Ele, porém, entrando na sinagoga, pregava aos judeus.
20 Hɨr nitɨwekhi kaku kaktikeri me wɨ yapɨrwe te hɨrak kewenhi au.
20 Pediram-lhe que ficasse mais algum tempo, mas Paulo não quis.
21 Hɨrak ketpor kar ik: “God hanhan hi pɨke enen te hi enen eri.” Hɨrak ketpor epei au, hɨrak kerekek kau sip kɨnaaiwɨr wit Efesas.
21 Ao se despedir, disse: — Se Deus quiser, virei visitá-los outra vez. E, embarcando, partiu de Éfeso.
22 Hɨrak kɨpiun wit Sisaria epei au, hɨrak kɨnaaiwɨr sip ken wit eik keke tɨ ken wit Jerusalem en kɨr mɨt nises hɨm me God ein. Epei au, hɨrak pɨke ken wit Antiok.
22 Chegando a Cesareia, foi logo para Jerusalém. E, tendo saudado a igreja, seguiu para Antioquia.
23 Pol kepu wit Antiok wɨ ham, hɨrak kɨnaaiwɨr mɨt en ken provins Galesia ketike provins Frisia kerer wit kike kike em kɨkaap mɨt kerek nises hɨm me God han tokik nepu.
23 Havendo passado ali algum tempo, saiu, atravessando sucessivamente a região da Galácia e Frígia, fortalecendo todos os discípulos.
24 Wɨ ham, mɨtɨk hak niuk mɨrak Apolos, hɨrak ke weiwɨk me Isrel, nɨpaa miye winaak keit wit Aleksandria, hɨrak kan kau wit Efesas. Hɨrak kertei katɨp hɨm yaaim, hɨrak kertei hɨm me God mau tɨwei werek werek.
24 Nesse meio-tempo, chegou a Éfeso um judeu, natural de Alexandria, chamado Apolo, homem eloquente e poderoso nas Escrituras.
25 Mɨt nɨpaa neteiknɨwek menmen me Mɨtɨk Iuwe God te hɨrak han yaaik wɨsenum keriuwe hɨm me God katɨp mɨt menmen yapɨrwe Jisas epei kɨrɨakem. Te hɨrak kertei menmen me Jon kerek nɨpaa kɨkɨr mɨt keriuwe tɨpar weinɨm.
25 Ele era instruído no caminho do Senhor; e, sendo fervoroso de espírito, falava e ensinava com precisão a respeito de Jesus, conhecendo apenas o batismo de João.
26 Hɨrak kan wɨnak ke mɨt ne Isrel nau nererik nekine hɨm me Moses en, hɨrak katɨp hɨm iuwe ap kɨnaain mɨt au. Akwila ketike Prisila nemtau hɨrak katɨp epei au, hɨr neriyaak nen wɨnak kɨr netpɨwek nekepik kertei werek hɨm me Jisas epei kan tɨ kɨkaap haiu mɨt hɨrak kaa God pɨke kɨkɨak kekrit kepu.
26 Apolo começou a falar ousadamente na sinagoga. Quando Priscila e Áquila o ouviram falar, levaram-no consigo e, com mais exatidão, lhe expuseram o caminho de Deus.
27 Hɨr netpɨwek menmen im epei au, Apolos han kitet kakno provins Akesia ke Grik te mɨt en nises hɨm me God nekine tɨwei natɨp mɨt nises God en hɨr naanmamrewek. Hɨrak ken en, hɨrak kɨkaap mɨt en kerek nises hɨm yaaim me Krais nentar God kerekyor yaaim.
27 Quando ele resolveu percorrer a Acaia, os irmãos o animaram e escreveram aos discípulos para que o recebessem bem. Tendo chegado, Apolo auxiliou muito aqueles que, mediante a graça, haviam crido;
28 Hɨrak ketike mɨt ne weiwɨk me Isrel newepnak natɨpan te hɨrak keriuwe hɨm iuwe mɨrak hɨrak keteikɨn mɨt miyapɨr hɨm me mɨt en hɨram ap yaaim. Hɨrak keriuwe hɨm me God mau tɨwei, hɨrak katɨp mɨt keteiknor Mɨtɨk Jisas kerekek hɨrak Mɨtɨk Krais kerek God kehimɨtanek kɨkaap mɨt.
28 porque, com grande poder, convencia publicamente os judeus, provando, por meio das Escrituras, que Jesus é o Cristo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.