Apocalipse 6
Hɨm Yaaim Me God (AVT) vs NVT
1 Hɨr nine henye newenɨpiyet epei au, hi hɨr Mɨtɨk keweikɨn kɨre Sipsip kehimɨtan mɨtɨk nɨpaa kaa kesak menmen enum maiu hɨrak keit tɨwei tɨrhin hispɨnak wik (7) mewik, hɨrak kewep hak. Hɨrak kewep hak, hɨrak kiutɨp ke menmen tekyaait (4) kerek hɨram mepu hɨrak katɨp hɨm iuwe kɨre nepni mewenɨn, hɨrak katɨp kar ik: “Ti enen!”
1 Enquanto eu observava, o Cordeiro abriu o primeiro dos sete selos do livro. Então ouvi um dos quatro seres vivos dizer com voz de trovão: “Venha!”.
2 Hɨrak katɨp epei au, hi hɨr hos hak ke hike kiutɨp kan. Mɨtɨk keit wit ke God kau sip kɨrak hɨrak ketenen hɨne ke yipo henmik. Hɨr mɨt en newetɨwek menmen mar ke hore haam hɨrak kewɨrem mekiuwe sip kentar hɨrak mɨtɨk enuk iuwe kakno kakinɨn mɨt kaknɨp.
2 Quando olhei, vi um cavalo branco. Seu cavaleiro carregava um arco, e sobre sua cabeça foi colocada uma coroa. Ele saiu batalhando para conquistar vitórias.
3 Hɨrak epei ken, hi hɨr Mɨtɨk keweikɨn kɨre Sipsip kewep tɨrhin hak (namba 2) kau tɨwei ik. Hɨrak kewep tɨrhin hak kau tɨwei ik, hi hemtau menmen hak ke menmen kerek hɨram mepu, hɨrak katɨp kar ik: “Ti enen!”
3 Quando o Cordeiro abriu o segundo selo, ouvi o segundo ser vivo dizer: “Venha!”.
4 Hɨra katɨp epei au, hos hak epei kan hɨrak kɨre ninɨk. Mɨtɨk hak keit wit ke God hɨrak kau sip kɨrak. Hɨr newetɨwek menmen iuwe te hɨrak kaknip mɨt nau nanɨnepan hɨr nanɨnep hɨras nani. Hɨr newetɨwek hɨne iuwe te hɨrak ken.
4 Então surgiu um cavalo vermelho. Seu cavaleiro recebeu uma grande espada e autoridade para tirar a paz da terra. E houve guerra e matança em toda parte.
5 Hɨrak ken epei au, hi hɨr Mɨtɨk keweikɨn kɨre Sipsip kewep tɨrhin hak (namba 3) kau tɨwei ik. Hɨrak kewep tɨrhin hak kau tɨwei ik, hi hemtau menmen ham me menmen kerek mepu hɨrak katɨp kar ik: “Ti enen!” Hɨrak katɨp epei au, hi hɨr hos kɨre nɨpɨak kan. Mɨtɨk hak keit wit kerek God kewik, hɨrak ketenen skel mekre his mɨrak.
5 Quando o Cordeiro abriu o terceiro selo, ouvi o terceiro ser vivo dizer: “Venha!”. Quando olhei, vi um cavalo preto. Seu cavaleiro tinha na mão uma balança.
6 Hɨrak ketenen skel mekre his mɨrak, hi hemtau hɨm nɨmɨn ke menmen tekyaait (4) kerek mepu, hɨrak katɨp kar ik: “Mɨt nansiuwe rais mɨre hike mekre wa hesnu kiutɨp kerekek nanɨt pewek me wok me wɨ miutɨp mererim. Mɨt nansiuwe rais mɨre braunpela mekre wa hesnu wikak keremem, te hɨr nanɨt pewek me wok wɨ miutɨp mererim. Te ti ap ehɨwaank wel mekite tɨpar wain.” Hɨrak ketpɨwekem epei au, hɨrak mɨtɨk kau hos hɨrak kɨnatɨn ken tɨ kakrɨakem kakisesim.
6 E ouvi uma voz dentre os quatro seres vivos dizer: “Uma medida de trigo ou três medidas de cevada custarão o salário de um dia, mas não desperdice o azeite nem o vinho”.
7 Hɨrak katɨp epei au, hi hɨr Mɨtɨk keweikɨn kɨre Sipsip kewep tɨrhin hak (namba 4) kau tɨwei ik. Hɨrak kewep tɨrhin (namba 4) kau tɨwei ik, hi hemtau menmen ham me menmen tekyaait (4) kerek hɨram mepu, hɨrak kiutɨp katɨp: “Ti enen!”
7 Quando o Cordeiro abriu o quarto selo, ouvi o quarto ser vivo dizer: “Venha!”.
8 Hɨrak katɨp epei au, te hi hɨr hos hak kɨre kono kan. Mɨtɨk hak keit wit ke God kau sip kɨrak niuk mɨrak “Mɨt nani.” Mɨtɨk hak niuk mɨrak “Si enum tatɨn mɨt” hɨrak kau hos kisesik. Hɨr netpor hɨram yaaim te hɨrakɨt tatno tatnep mɨt miyapɨr niutɨp niutɨp nerer wit wit. Hɨrakɨt tatɨnkeri nar ke weiwɨk tekyaait nerer wit wit te hɨrakɨt tatnep mɨt miyapɨr ne weiwɨk miutɨp nerer wit wit, hɨr nani. Hɨrakɨt tatnɨp tatɨr ik: Han nanɨnepan nani, han nanɨnap nani, han nɨnpɨ mamɨn nani, han miyak enum me yaank mamnɨp hɨr nani. Hɨr netpɨwekɨt nepei au, hɨrakɨt ten tɨntatɨn ten tɨ tɨrɨakem tisesim.
8 Quando olhei, vi um cavalo amarelo. Seu cavaleiro se chamava Morte, e o mundo dos mortos o seguia. Eles receberam autoridade sobre um quarto da terra para matar pela espada, pela fome e pela doença e por meio de animais selvagens.
9 Hɨrakɨt epei ten, mɨtɨk keweikɨn kɨre sipsip kewep tɨrhin hak (namba 5) kau tɨwei. Hɨrak kewep tɨrhin epei au, hi hɨr hɨmɨn ke mɨt mɨnɨk kɨnaan kerek mɨt newepwar menmen newet God em. Nɨpaa mɨt in hɨr natɨp mɨt miyapɨr hɨm me God, te hɨr mɨt enun nanɨp naa. Hɨr naa nɨre sipsip mɨt nanɨp, te hɨr nan nau nɨnɨk kɨnaan im e.
9 Quando o Cordeiro abriu o quinto selo, vi sob o altar as almas de todos que haviam sido mortos por causa da palavra de Deus e por seu testemunho fiel.
10 Hɨr nɨnɨk neit kɨnaan, hɨr nɨnap natɨp, “Mɨtɨk Iuwe God, ti yaaik, ti Haai ke hɨm yaaim. Ewaai meruri te ti skelim mɨt nau tɨ anɨp nanɨntar hɨr nɨpaa newep haiu maa?”
10 Clamavam ao Senhor em alta voz e diziam: “Ó Soberano Senhor, santo e verdadeiro, quanto tempo passará até que julgues os habitantes da terra e vingues nosso sangue?”.
11 Hɨr natɨp epei au, God katɨp hɨr nanɨt laplap mɨre hike nentar han kɨr hɨrak prar prar. Hɨr nepei netɨwem, hɨrak ketpor kar ik: “Yi wen eimerɨr wɨ meiyam ere maain mɨt enun nanɨnep ni yinan nantike mɨt han nisɨsa nar ke nɨpaa yi hɨras yisɨsa hɨr niwep. Maain hɨr nanɨnep mɨt kerek hi hehimɨteni te hi skelim mɨt enum in anɨp.”
11 Então a cada um deles foi dada uma veste branca, e lhes foi dito que descansassem mais um pouco até que se completasse o número de seus irmãos, seus companheiros no serviço, que se juntariam a eles depois de serem mortos.
12 Hɨrak katɨp epei au, Mɨtɨk keweikɨn kɨre Sipsip kewep tɨrhin hak (namba 6) kau tɨwei ik. Hɨrak kewepim epei au, hi hɨr tɨ kɨtanɨk wɨsenum. Hi hɨr wepni (o yanm) keweikɨn kɨre nɨpɨak kar ke wa yirak meket mesine mɨwaai tɨ. Wenke kewis pakɨn te hɨrak kɨre hemkre.
12 Enquanto eu observava, o Cordeiro abriu o sexto selo, e houve um grande terremoto. O sol ficou escuro como pano negro, e a lua inteira se tornou vermelha como sangue.
13 Hɨr yapɨrwe mau nepni menke men tɨ mɨre hɨnaan herpek menepep mɨwaai tɨ wɨ kerek yuwerep mɨniu man menepepim.
13 Então as estrelas caíram do céu como figos verdes de uma figueira sacudida por um forte vento.
14 Hɨr yapɨrwe mau nepni menke men tɨ epei au, hi hɨr nepni hɨremes mewen men mɨsawɨn mɨre miyapɨr hɨr newen hause nesenkekim men niutɨp. Mɨniu (o neiyɨp) yapɨrwe kiutɨp kiutɨp kenke kɨwaai tɨ mɨre meri mewen. Wit wan kimaam keketim hɨram yapɨrwe mewenɨn mekre tɨpar.
14 O céu foi enrolado como pergaminho, e todas as montanhas e ilhas foram movidas de seu lugar.
15 Menmen im epei man, te hi hɨr mɨt iuwe ninɨn naanmɨpre mɨt nau tɨ, hɨr netike mɨt iuwe gavman, mɨt iuwe ne ami, mɨt iuwe netenen pewek iuwe, mɨt han niuk mɨr iuwe, hɨr mɨt yapɨrwe nɨrɨak menmen ap neit pewek mererim, hɨr mɨt han au nau werek werek. Hɨr yapɨrwe nɨrɨr nen nɨsawɨn. Han nɨsawɨn nekre mɨniu (o neiyɨp) o han iuwe me tɨ, han nɨsawɨn nɨnɨk nan iuwe me mɨniu (o neiyɨp).
15 Então os reis da terra, os governantes, os generais, os ricos, os poderosos, os escravos e os livres, todos se esconderam em cavernas e entre as rochas das montanhas.
16 Hɨr nɨsawɨn neit ein hɨr hanhan nitehi nan metike mɨniu hɨr natɨp nar ik: “Haiu hanhan yi yayɨnke eiwep haiu mami te yi eisonai te haiu ap mamɨr ninaan me God kerek kau yeno mɨrak iuwe, hɨrak ketike Mɨtɨk keweikɨn kɨre Sipsip kerek han enuk keriuwai kakwep.
16 E gritavam às montanhas e às rochas: “Caiam sobre nós e escondam-nos da face daquele que está sentado no trono e da ira do Cordeiro!
17 Wi enum epei man te God skelim haiu mɨt kakɨntar menmen enum haiu mɨt mɨrɨakem. Neimɨn hɨr nepu hɨr naanmampre hɨras ne mɨtɨkɨt wiketeret kerek hɨrakɨt han enuk tatnɨp? Taau!”
17 Pois chegou o grande dia de sua ira, e quem poderá sobreviver?”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Apocalipse 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.