Mateus 22
Altjirraka angkatja - Arrarnturna kngartiwukala (ARE) vs VC
1 Jesualantama etnanha wotha kaltjinthaka, etnaka yia alpmelamala.
1 Jesus tornou a falar-lhes por meio de parábolas:
2 Era etnanha ilaka, “Altjirranha relha ingkarrakaka Ingkarta namanga, kala lakinha ngerra nama. King nyinta naka, erala 'lira ekuranhaka mpanyaka tjinkarra urrkapukala.
2 The kingdom of the heavens has become like a king who made a wedding feast for his son,
3 Era turta relha arrpunha ntjarranha arrkurla kuta ilaka, era etnanha tjinkarraka ntangkitjinala. Anma era urrkapunhapunha ntjarranha yairnaka relha etnanha ilitjika, ‘Pitjai, marnalka ingkarraka kala namanga.’ Relha etna pula itja antja naka pitjitjika.
3 and sent his bondmen to call the persons invited to the wedding feast, and they would not come.
4 King erantama urrkapunhapunha arrpunha ntjarranha yairnaka, relha etnanha wothantema ntangkitjika. King era urrkapunhapunha etnanha turnaka relha etnanha lakinha ilitjika. “Arai, atha kala tjinkarra nukanha urrkapuka. Kara ntira ingkarraka atha kala tuka, etaka turta. Marnalka ingkarraka kala intama. Kala tjinkarraka pitjai.”
4 Again he sent other bondmen, saying, Say to the persons invited, Behold, I have prepared my dinner; my oxen and my fatted beasts are killed, and all things ready; come to the wedding feast.
5 Relha etna pula itja kuta antja naka pitjitjika. Arrpunha tnukulpa ekuranhurna lhaka. Arrpunha yulthaka urrkaputjika lhaka.
5 But they made light of it, and went, one to his own land, and another to his commerce.
6 Arrpunha ntjarrala king-aka urrkapunhapunha ntjarranha errkuka, etnaka alkngarnterraka, etnanha errilknga tuka turta.
6 And the rest, laying hold of his bondmen, ill-treated and slew {them}.
7 King erantama yirrkngerraka. Era tjapartia ekuranha ntjarranha yairnaka relha nhanha etnanha yirralhelitjika, pmara etnakanha turta urala etitjika.
7 And {when} the king {heard of it he} was wroth, and having sent his forces, destroyed those murderers and burned their city.
8 Erantama urrkapunhapunha ekuranha ntjarranha ilaka, “Atha tjinkarra nukanha kala urrkapuka. Relha athala arrkurla ntangkakala, etnaka pula yinga itja wotha antja.
8 Then he says to his bondmen, The wedding feast is ready, but those invited were not worthy;
9 Lakinhanga rrangkarra relha arrpunha ntjarrurna lharrirrai. Etnanha ntangkai turta tjinkarra nukanhaka pitjitjika.”
9 go therefore into the thoroughfares of the highways, and as many as ye shall find invite to the wedding feast.
10 Urrkapunhapunha etna lhaka. Etna relha ntjarra arltaraka, relha marra pa relha korna. Etna etnanha worlilaka. Kala relha kngarrantama iltha ekurala naka.
10 And those bondmen went out into the highways, and brought together all as many as they found, both evil and good; and the wedding feast was furnished with guests.
11 King erantama iltha ekururna irrpentjika. Era relha etnanha tjoraraka. Erantama artwa arrpunha araka, erala itja mantarra marraka ekarralhakala.
11 And the king, having gone in to see the guests, beheld there a man not clothed with a wedding garment.
12 King-alantama erinha pmarraka, “Tjinai, nthakinhala unta nhanhurna irrpentjika mantarra kornakarta?” Era pula pmarna kuta naka.
12 And he says to him, {My} friend, how camest thou in here not having on a wedding garment? But he was speechless.
13 King erantama urrkapunhapunha ntjarranha turnaka, “Iltja ekuranha, ingka ekuranha turta yirnai. Kurunga rrangkarra erinha iltha nukanhanga kathurna iwai, pmara thapathapurna. Tanhala relha itnima, itetja turta kakulhama.
13 Then said the king to the servants, Bind him feet and hands, and take him away, and cast him out into the outer darkness: there shall be the weeping and the gnashing of teeth.
14 Arai, Altjirrala relha ntjarranha ntangkama. Era pula urrputjanha wara urrarama.”
14 For many are called ones, but few chosen ones.
15 Artwa Pharisee ntjarrala Jesuanha arrkarnitjika antja naka. Etnantama worlerraka nhanhiperra angkarritjika.
15 — ausente —
16 Kurunga etna kurtungurla urrputja etnakanha Jesuurna yairnaka, King Herod-aka urrkapunhapunha urrputja turta. Etnantama Jesuanha pmarraka, “Kaltjinthanhinthanhai, nurna kaltja unta artwa ilporatha namanga. Nurna turta kaltja unta relha ntjarranha kaltjinthama Altjirranga urlarra arratja ntelalhitjika. Nurna turta kaltja unta itja relhanga trerramanga.
16 And they send out to him their disciples with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true and teachest the way of God in truth, and carest not for any one, for thou regardest not men's person;
17 Nurnanha ilai, Altjirrala nurnanha turnamama Caesar-anha tax money nthitjika?”
17 tell us therefore what thou thinkest: Is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Jesuanha pula kaltja naka etna korna eterramanga. Erantama etnanha pmarraka, “Artwa pmatha ntjarrai, iwukama rrangkarra yinganha arrkarnama?
18 But Jesus, knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, hypocrites?
19 Yinganha tax money ntelai.” Etnantama erinha tax money ungkwaltja nthaka.
19 Shew me the money of the tribute. And they presented to him a denarius.
20 Erantama etnanha pmarraka, “Ngunhaka ntolyama money ekurala nama? Ngunhaka rretnya turtama money ekurala nama?”
20 And he says to them, Whose {is} this image and superscription?
21 Etna erinha alpmelaka, “Caesar-akakwia.”
21 They say to him, Caesar's. Then he says to them, Pay then what is Caesar's to Caesar, and what is God's to God.
22 Angkatja nhanha wumala etna tnolkaka. Etnantama erinha impurlalhaka, alpuka turta.
22 And when they heard {him}, they wondered, and left him, and went away.
23 Artwa Sadducee ntjarrantama Jesuurna pitjika. Sadducee etnataka relha ntjarranha ilitjata, relha errilknga ntjarra itja kamerritjinala. Sadducee etnantama Jesuanha pmarraka,
23 — ausente —
24 “Kaltjinthanhinthanhai, Moses-ala nurnanha lakinha turnaka. Artwa paka katjiakunya ilumanga, tjia ekuranhala warlukurta erinha noa initjika, kalya ekuranhaka katjia intitjinanga paka.
24 saying, Teacher, Moses said, If any one die, not having children, his brother shall marry his wife and shall raise up seed to his brother.
25 “Arai, pmara nhanhala kanhanganhanga 7 naka. Kalya kngarrala noa inaka, era pula katjiakunya iluka. Tjia ekuranhalantama arrkutja erinha noa inaka.
25 Now there were with us seven brethren; and the first having married died, and not having seed, left his wife to his brother.
26 Tjia nhanha era pula katjiakunyantema iluka. Kurunga tjia arrpunhala arrkutja erinha noa inaka. Era turta pula katjiakunyantema iluka. Lakinha kanhanganhanga ingkarrakala arrkutja nyinta erinha noa tnyinaka. Ingkarraka kala ilukantama.
26 In like manner also the second and the third, unto the seven.
27 Kurunga ingkarna arrkutja era turtantama iluka.
27 And last of all the woman also died.
28 Altjirrala relha errilknga ingkarrakanha kamalhelamanga, artwa ngunhaka noantama arrkutja nhanha era nitjina? Era kunha kanhanganhanga 7-akantema noa nakala.”
28 In the resurrection therefore of which of the seven shall she be wife, for all had her?
29 Jesuala pula etnanha ilaka, “Rrangkarrataka paalakarla pmarrama. Rrangkarrataka Altjirraka Angkatja Imankinyaka kotna. Rrangkarra turta kngwerraka Altjirranha ekarlta inthorra namanga.
29 And Jesus answering said to them, Ye err, not knowing the scriptures nor the power of God.
30 Anma, Altjirrala relha errilknga ntjarranha kamalhelamalanga, etna itja noa inarritjina. Etna kala angel ntjarra ngerra nitjina.
30 For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but are as angels of God in heaven.
31 Rrangkarra kunha ilpoiwuma Altjirrala relha errilknga ntjarranha kamalhelitjinala. Altjirrala kunha rrangkarranha ilama,
31 Quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que Deus vos disse:
32 ‘Yinga Abraham-aka Altjirra nama, Isaac-aka Altjirra, Jacob-aka Altjirra turta.’ Arai, Altjirranha relha etathaka Altjirra nama, itja relha errilknga ntjarraka.”
32 Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaac e o Deus de Jacó {Ex 3,6}? Ora, ele não é Deus dos mortos, mas Deus dos vivos.
33 Relha worla etna tnolkaka, etna Jesuanha wumalanga era etnanha kaltjinthamanga.
33 E, ouvindo esta doutrina, as turbas se enchiam de grande admiração.
34 Artwa Pharisee ntjarrala wuka Jesuala artwa Sadducee ntjarranha tjukunyilakala. Etnantama worlerraka erinha pmarritjika.
34 Sabendo os fariseus que Jesus reduzira ao silêncio os saduceus, reuniram-se
35 Etnakanga arrpunhala, artwa Intarrangalthalantama, Jesuanha pmarraka,
35 e um deles, doutor da lei, fez-lhe esta pergunta para pô-lo à prova:
36 “Kaltjinthanhinthanhai, yinganha Altjirraka turnintja kngarra erinha ilai?”
36 Mestre, qual é o maior mandamento da lei?
37 Jesuala erinha ilaka, “Unta Ingkarta Altjirra ungkwanganhaka kngarra inthorra kangkitjika. Unta ekura kuta eterritjika. Unta erinhanta tnakitjika.
37 Respondeu Jesus: Amarás o Senhor teu Deus de todo teu coração, de toda tua alma e de todo teu espírito {Dt 6,5}.
38 Nhanha turnintja kngarra era nama.
38 Este é o maior e o primeiro mandamento.
39 Turnintja arrpunha nhanha turta kngarra nama. Unta relha arrpunha ntjarraka kangkitjika, untala ungkwangararrpa kangkamanga ngerra.
39 E o segundo, semelhante a este, é: Amarás teu próximo como a ti mesmo {Lv 19,18}.
40 Kala nhanhanta Moses-ala, Altjirraka urrpia imankinya arrpunha ntjarrala turta relha ntjarranha kaltjinthaka.”
40 Nesses dois mandamentos se resumem toda a lei e os profetas.
41 Artwa Pharisee etna ekuralela namalangantema, Jesuala etnanhantama pmarraka.
41 Como os fariseus se agrupassem, Jesus interrogou-os:
42 “Nthakinhama rrangkarra Kristiperra etarlarama? Ngunhaka 'lirama era?”
42 Que pensais vós de Cristo? De quem é filho? Responderam: De Davi!
43 Erantama etnanha pmarraka, “Nthakinhantama Enka Alkngaltarala David-anha turnaka erinha Ingkarta kitjika? David era nhanga ilaka,
43 Como então, prosseguiu Jesus, Davi, falando sob inspiração do Espírito, chama-o Senhor, dizendo:
44 ‘Ingkarta era ingkarta nukanha ilaka:
44 O Senhor disse a meu Senhor: Senta-te à minha direita, até que eu ponha teus inimigos por escabelo dos teus pés {Sl 109,1}?
45 David-ala paka Kristanha Ingkarta kakalanga, nthakinhantama Kristanha David-aka 'lira nama?”
45 Se, pois, Davi o chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Nyintala Jesuanha nhanha yarna alpmelaka. Nhanha ekuriperra relha nyinta itja wotha ekura irrpaltherraka, erinha pmarritjika.
46 Ninguém pôde responder-lhe nada. E, depois daquele dia, ninguém mais ousou interrogá-lo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.