Marcos 1

MAK Yakŋ Ohɨrand Ya Imbɨr Makɨv Mpamar (ANH) vs NVT

Sair da comparação
NVT Nova Versão Transformadora
1 Mban ya imbɨr Jisas Kraisɨnd, ndɨn Yakŋ Ohɨrand Nor. Ya hamb mbanave ahevakarɨmar.
1 Este é o princípio das boas-novas a respeito de Jesus Cristo, o Filho de Deus.
2 Eŋambɨr han Aisaiav, wɨram Yakŋ Ohɨrand ya injambɨr ahe kahɨnd hamb mbɨ mbanave mpamar.
2 Iniciou-se como o profeta Isaías escreveu: “Envio meu mensageiro adiante de ti, e ele preparará teu caminho.
3 Mbɨ isupɨr wɨram mah haŋ itɨkɨrɨm aware kandari amar.
3 Ele é uma voz que clama no deserto: ‘Preparem o caminho para a vinda do Senhor! Abram a estrada para ele!’”.
4 Mach, Jonɨmb isupɨr wɨram mah handɨh ahevakarɨmar. Ahevakare osa anchɨ han ya mbanave sɨkah omar. Amɨ mpɨ itɨmaimŋgɨn nzɨ andɨŋ yambɨŋ ŋazɨkŋirɨŋgwɨŋgw ŋambiahaŋ, Yakŋ Ohɨrav amandɨŋ enta kɨvah han usɨndari amar.
4 Esse mensageiro era João Batista. Ele apareceu no deserto, pregando o batismo como sinal de arrependimento para o perdão dos pecados.
5 Mach, wɨram akŋ anchɨ akŋ isupɨr Judiand aiampɨra Jerusalemɨnd hamb Jonɨnd pɨŋ ai, mbɨndɨŋ enta kɨvah sɨmŋganj han injambɨr ahah kamŋgɨmar. Kamŋgɨz mach raz, Jonɨmb ndɨŋ yamb Jordan handɨh ŋazɨkŋirɨŋgwɨŋgw ŋambiahah omar.
5 Gente de toda a Judeia, incluindo os moradores de Jerusalém, saía para ver e ouvir João. Quando confessavam seus pecados, ele os batizava no rio Jordão.
6 Jonɨmb yupɨr hɨrahɨr osapɨr kamelɨnd ndɨ han hɨranj. Mbɨ orɨham uŋkɨruŋgɨr han mɨra ohɨrand upɨrɨŋ uŋkɨranj. Unsa mbɨkɨr han etameram akaraŋk antand, mbɨ han nanj.
6 João vestia roupas tecidas com pelos de camelo, usava um cinto de couro e alimentava-se de gafanhotos e mel silvestre.
7 Mach, mbɨ ya eŋgwe kamar. Wɨram emŋga hamb ihɨnd mapɨŋ aindari amar. Ndɨn wɨram ohɨra aŋkarɨpɨrnsɨnd, mbɨ yan epari amar. Yan wɨram imbɨm amar. Nzɨ andamesa mpɨrorɨzɨŋgwi nzɨhanave mɨrupɨr mbɨkɨr han inɨmbɨmɨñ amar.
7 João anunciava: “Depois de mim virá alguém mais poderoso que eu, alguém tão superior que não sou digno de me abaixar e desamarrar as correias de suas sandálias.
8 Nzɨ andɨŋ yamb imbɨmun ŋazɨkŋirɨŋgwɨŋgw ŋambiahajin amar. Mbɨp Kɨpɨr Imbɨr Yakŋ Ohɨrand han kaz ŋkai andɨŋ ŋgwevondari amar.
8 Eu os batizo com água, mas ele os batizará com o Espírito Santo!”.
9 Mach, haŋonaŋg Jisasɨv aiampɨra mbɨkɨr Nasaret, isupɨr Galilind haŋ erere avɨhomar. Avɨhoz Jonɨmb ndɨn yamb Jordanɨŋ ŋazɨkŋirɨŋgwi ŋambiahamar.
9 Certo dia, Jesus veio de Nazaré da Galileia, e João o batizou no rio Jordão.
10 Ŋambiahazand sɨhawarohe waz rakav kɨrɨm ŋenduwamar. Ŋenduwazand Kɨpɨr Imbɨr Yakŋ Ohɨrand hamb apa ikŋɨŋgwɨm emamp ipɨndahe ndɨnɨŋ ŋkaimar.
10 Enquanto saía da água, viu o céu se abrir e o Espírito Santo descer sobre ele como uma pomba.
11 Az Yakŋ Ohɨrav mbɨkɨr Aiampɨra Ohɨra Ñaŋ handɨh ñi kamar. Nan ihɨnd Nor amar. Nzɨ nandɨvon rin amar. Ihɨnd mpɨ hamb nandɨv imbɨrpamun ñi amar.
11 E uma voz do céu disse: “Você é meu Filho amado, que me dá grande alegria”.
12 Mach, haŋonaŋg Kɨpɨr Imbɨr Yakŋ Ohɨrand hamb Jisasɨh ke mpimbi ŋavɨzuz isupɨr wɨram mah handɨh omar.
12 Em seguida, o Espírito conduziu Jesus ao deserto,
13 We yuŋk undɨmajɨvam ohɨra (40) ñɨz ñɨzand Satanɨmb ndɨnɨh mbɨŋgɨr eŋgwanj. Mbɨŋgɨr eŋgwazand, Jisasɨv mɨroyam antandmen ñɨzand, Yakŋ Ohɨrand mapɨŋ akŋ hamb ndɨn pɨrasɨmŋganj.
13 onde ele foi tentado por Satanás durante quarenta dias. Estava entre animais selvagens, e anjos o serviam.
14 Mach, Herotɨv Jonɨh oram kɨvahɨŋ ŋgame inchakarɨz ñɨzand, Jisasɨv erai isupɨr Galilind handɨh ahevakarɨmar. Ahevakare Yakŋ Ohɨrand ya imbɨr han hɨro hɨrai eŋgwanj.
14 Depois que João foi preso, Jesus foi para a Galileia, onde anunciou as boas-novas de Deus.
15 Ave mbɨ mbanave kanj. Yuŋk Yakŋ Ohɨrav ŋgamɨmar hamb ndɨh ahevakari aranj. Yuŋk Yakŋ Ohɨrav osa anchɨ hanaveaŋg ŋɨmbɨz mbɨkɨr kwɨŋ ñɨndɨramŋgi kehamb ikwɨm ndɨh ivivmbɨri aranj. Amɨ Yakŋ Ohɨrand ya imbɨr mban njɨhame mpɨ itɨmai njɨhi aŋkarɨpɨr ŋe njɨhambar aranj.
15 “Enfim chegou o tempo prometido!”, proclamava. “O reino de Deus está próximo! Arrependam-se e creiam nas boas-novas!”
16 Mach ave, Jisasɨv yamb ohɨra ondɨhondɨh Galilind ampaŋam omar. We nde waz Saimonɨmb ranɨr Andrumen mbɨndɨŋ añaŋan han avɨzɨŋgwɨŋgw ñɨmŋgɨmar. Mbɨndɨŋ ntɨŋ han oma ŋaŋɨndɨvam.
16 Enquanto andava à beira do mar da Galileia, Jesus viu Simão e seu irmão André. Jogavam redes ao mar, pois viviam da pesca.
17 Az Jisasɨv ndɨŋ kamar. Amɨ ai yan mpehɨraivar amar. Aimŋgɨn nzɨ andɨŋ wɨram hanave ŋɨmbɨmb han mbɨramɨŋ amar.
17 Jesus lhes disse: “Venham! Sigam-me, e eu farei de vocês pescadores de gente”.
18 Avɨz mach, pams haŋon ŋondɨrahe mbɨndɨŋ añaŋan akŋ han erere ndɨn kɨrɨm mpehɨromŋgɨmar.
18 No mesmo instante, deixaram suas redes e o seguiram.
19 Mach, mbɨ sɨwaŋkw sɨwaŋkw re waz Sebedind nor kɨra undɨmaj hamb Jemsɨnd Jonɨnd utɨŋg unchaŋ ñɨhɨri mbɨndɨŋ añaŋan akŋ han omanenta sɨz ñɨmŋgɨmar.
19 Pouco mais adiante, Jesus viu Tiago e João, filhos de Zebedeu, consertando redes num barco.
20 Ñɨmŋgɨzand Jisasɨv ndɨŋ oreŋgɨmar. Oreŋgɨz, mbɨ ŋondɨrahe wanɨr mbɨndɨŋ Sebedih erere etomŋgɨmar. Sebediv mbɨkɨr wɨram kɨra ntɨŋɨndɨmen utɨŋg unchaŋ ñɨmŋgɨzand, undɨmaj hamb ŋondɨrahe Jisasɨh kɨrɨm mpehɨromŋgɨmar.
20 Chamou-os de imediato e eles também o seguiram, deixando seu pai, Zebedeu, no barco com os empregados.
21 Mach, Jisasɨv sezɨrmen aiampɨra Kaperneam handɨh omŋgɨmar. Omŋgɨz wer Yakŋ Ohɨrand Yuŋk Wɨr Ñɨñɨnd hamb ahevakarɨz, Jisasɨv Yakŋ Ohɨrand marɨvai oramɨŋ ahevohe ya sɨkanj.
21 Jesus e seus seguidores foram à cidade de Cafarnaum. Quando chegou o sábado, entrou na sinagoga e começou a ensinar.
22 Wɨram kɨra ya Mosesɨnd injambɨr ahe sɨkahɨnd kehamb, mbɨ njɨhi wɨram emŋgand ŋe osa anchɨ han sɨkamŋganj. Jisasɨp, mbɨ nend. Mbɨ mbɨkɨrun njɨhiŋam ŋe wɨram ensansɨnd emamp sɨkanj. Handɨv wɨram akŋ anchɨ akŋ hamb Jisasɨnd ya han njɨhamam ntamŋganj.
22 O povo ficou admirado com seu ensino, pois ele falava com verdadeira autoridade, diferentemente dos mestres da lei.
23 Mach, yuŋk emŋga haŋ Jisasɨv ya sɨkazand wɨram itɨ kɨvahɨnsɨnd hamb mbɨndɨŋ Yakŋ Ohɨrand marɨvai oramɨŋ ñɨmar. Avɨz itɨ kɨvah mbanamb aware kamar.
23 De repente, um homem ali na sinagoga, possuído por um espírito impuro, gritou:
24 Jisas, nan wɨram Nasaretɨnd amar. Amɨ arɨŋ utɨ sɨŋɨn are ain amar. Ave arɨŋ mɨŋam kiaŋgworaŋgwi kɨvah sɨŋɨn are ain oh a amar. Nzɨ nan ndɨh wajin amar. Nan wɨram Yakŋ Ohɨrav kaz aimandɨn hamb amar.
24 “Por que vem nos importunar, Jesus de Nazaré? Veio para nos destruir? Sei quem é você: o Santo de Deus!”.
25 Hanave kaz, Jisasɨv itɨ kɨvah mban ya aŋkarɨpɨr ke kamar. Amɨ ya erere wɨram mban etov amar.
25 “Cale-se!”, repreendeu-o Jesus. “Saia deste homem!”
26 Mach, Jisasɨv hanave kaz, itɨ kɨvah mbanamb raz wɨram mbanamb nte kɨrɨm ntahorɨmar. Ntahorɨzand itɨ kɨvah hamb itɨkɨrɨmun aware kɨrɨm enduwaŋgɨŋgamar.
26 Então o espírito impuro soltou um grito, sacudiu o homem violentamente e saiu dele.
27 Mach az, wɨram akŋ anchɨ akŋ hamb wamŋgɨz, ndɨŋ zɨŋɨmb pɨrorɨŋgaz mbon ya mbon ya ke kamŋgɨmar. Mban utɨman ya arɨmŋgɨmar. Wɨram mbanamb ya icha toh ki arɨmŋgɨmar. Ave mbɨ ya han wɨram ensansɨnd emamp kazand itɨ kɨvah hamb mbɨkɨr ya njɨhamŋgɨj arɨmŋgɨmar.
27 Todos os presentes ficaram admirados e começaram a discutir o que tinha acontecido. “Que ensinamento novo é esse?”, perguntavam. “Como tem autoridade! Até os espíritos impuros obedecem às ordens dele!”
28 Avɨz pams haŋon, wɨram akŋ anchɨ akŋ isupɨr Galilind hamb Jisasɨndɨv ya kɨrɨm hɨro hɨrai kamŋgɨmar.
28 As notícias a respeito de Jesus se espalharam rapidamente por toda a região da Galileia.
29 Mach ave, Jisasɨv Jemsmen Jonmen Yakŋ Ohɨrand marɨvai oramɨŋ ñɨhɨri ahevetai Saimonɨnd Andrund oramɨŋ omŋgɨmar.
29 Depois que Jesus saiu da sinagoga com Tiago e João, foram à casa de Simão e André.
30 Saimonɨnd mɨŋɨr anchɨndɨrɨh mbɨkɨr yupɨr hamb pɨr ohɨra ñɨzand, antɨm mbɨkɨr handɨh ŋgañɨmar. Az Jisasɨh mahoror mbɨkɨr handɨv kamŋgɨmar.
30 A sogra de Simão estava de cama, com febre. Imediatamente, falaram a seu respeito para Jesus.
31 Kamŋgɨz we omanampɨra mbɨkɨr han ŋe ndɨn ŋambiahamar. Ndɨn ŋambiahaz mach, yupɨr mbɨkɨr hamb kɨrɨm imi ŋamar. Az ndɨŋ hɨrawi unsa eŋkwanamar.
31 Ele foi até ela, tomou-a pela mão e ajudou-a a levantar-se. A febre a deixou, e ela passou a servi-los.
32 Mach, rapɨrɨv ŋkwuhi zuh razand, mbɨ osa anchɨ hamb wɨram mahororɨnsɨnd han, itɨ kɨvahɨnsɨnd hanez mɨŋam ŋɨmbi Jisasɨnd pɨŋ hɨraimŋgɨmar.
32 Ao entardecer, depois que o sol se pôs, trouxeram a Jesus muitos enfermos e possuídos por demônios.
33 Osa anchɨ aiampɨraŋ ñɨmŋgɨmar kehamb mɨŋam ai oram impikŋ handɨh aŋkwezawi ñɨmŋgɨmar.
33 Toda a cidade se reuniu à porta da casa para observar.
34 Avɨz Jisasɨv wɨram akŋ anchɨ akŋ mahoror endɨraparamnsɨnd han omanenta si, mach itɨ kɨvahɨnsɨnd kehan itɨ kɨvah han mɨŋam kiaŋgworaŋgwɨmar. Itɨ kɨvah hamb Jisasɨh ndɨh wamŋganj. Ave ndɨn injambɨr ahamŋgɨmɨnj are ndɨŋ erokare kamar. Amɨ yaya kamŋgɨmɨn amar.
34 Então Jesus curou muitas pessoas que sofriam de diversas enfermidades e expulsou muitos demônios. Não permitia, porém, que os demônios falassem, pois sabiam quem ele era.
35 Mach, Jisasɨv mband zuhun ŋaiahe ahevai isupɨr wɨram mah handɨh we Yakŋ Ohɨra ahaz oror ñɨmar.
35 No dia seguinte, antes do amanhecer, Jesus se levantou e foi a um lugar isolado para orar.
36 We ñɨzand Saimonɨmb wɨram emŋgemŋgamen Jisasɨh kɨrahɨr omŋgɨmar.
36 Mais tarde, Simão e os outros saíram para procurá-lo.
37 We ndɨn we kamŋgɨmar. Wɨram akŋ anchɨ akŋ hamb nan kɨramŋgɨmbɨri arɨmŋgɨmar.
37 Quando o encontraram, disseram: “Todos estão à sua procura!”.
38 Az Jisasɨv ndɨŋ kamar. Aimŋgɨn aiampɨra emŋgemŋga ikwɨm ikwɨm ñɨmŋgi mbanaŋ om amar. Nzɨ wɨram akŋ anchɨ akŋ ya eŋgwaŋɨn are ondarin amar. Nzɨ ntɨŋ handɨvon aindaiyin amar.
38 Jesus respondeu: “Devemos prosseguir para outras cidades e lá também anunciar minha mensagem. Foi para isso que vim”.
39 Mach ave, mbɨ aiampɨra emŋgemŋga Galilind handɨh we ñi mbɨndɨŋ Yakŋ Ohɨrand marɨvai oram unchaŋ ya eŋgweŋgw ndanj. Ave osa anchɨ itɨ kɨvahɨnsɨnd kehan itɨ kɨvah han kiaŋgworaŋgw ndanj.
39 Então ele viajou por toda a região da Galileia, pregando nas sinagogas e expulsando demônios.
40 Mach ave, wɨram usɨ aŋkarɨpɨr yupɨr okaŋgaŋgɨnsɨnd hamb Jisasɨnd pɨŋ ai andamesa mpɨrorɨzɨŋgwi ŋgwañ ekeh akŋɨn ŋaŋ kamar. Amɨ yan akŋɨn ñɨŋan han, kan ihɨnd usɨ kɨvah aŋkarɨpɨr hamb kwevɨrɨz amar.
40 Um leproso veio e ajoelhou-se diante de Jesus, implorando para ser curado: “Se o senhor quiser, pode me curar e me deixar limpo”.
41 Hanave kaz, Jisasɨv ndɨn akŋɨn ñi omanaka ndɨn insɨŋ ŋgame kamar. Nzɨ nan akŋɨn ñi nan ndɨh omanenta sin amar.
41 Cheio de compaixão, Jesus estendeu a mão e tocou nele. “Eu quero”, respondeu. “Seja curado e fique limpo!”
42 Mach, Jisasɨv hanave kaz, yupɨr mbɨkɨr hamb pams haŋon omanenta ñɨz, wɨram mbanamb kɨrɨm imbɨr ramar.
42 No mesmo instante, a lepra desapareceu e o homem foi curado.
43 — ausente —
43 Então Jesus se despediu dele com uma forte advertência:
44 — ausente —
44 “Não conte isso a ninguém. Vá e apresente-se ao sacerdote para que ele o examine. Leve a oferta que a lei de Moisés exige pela sua purificação. Isso servirá como testemunho”.
45 Az nend. Wɨram mbanamb ya Jisasɨv utuhutuh sɨmar han hɨro hɨrai kɨrɨm kamar. Handɨv Jisasɨv wɨram akŋɨnd ampɨn insɨŋ nzɨhanave aiampɨraŋ ŋgwevomɨr. Nend, mbɨ isupɨr wɨram mah haŋ ñɨzand wɨram akŋ anchɨ akŋ aiampɨra emŋgemŋgand kehamb ndɨn pɨŋ aimŋgɨmar.
45 O homem, porém, saiu e começou a contar a todos o que havia acontecido. Por isso, em pouco tempo, grandes multidões cercaram Jesus, e ele já não conseguia entrar publicamente em cidade alguma. E, embora se mantivesse em lugares isolados, gente de toda parte vinha até ele.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.