Tiago 2
Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH
1 Peltj mapay! Arrantherr kwenh Ngkart Jesu Christ renh nakem, rang parrtj angerr-akert anemeng. Arrantherr kwenh itja peltj arlaltj arrehantherr-henhehant kangketjeh. Arrantherr tjerrtj ingkerrekeh kangkentj kwet mernelhetjeh, tjerrtj mwerreh apek, tjerrtj anetj-anetjeh apek.
1 Meus irmãos, vocês que creem no nosso glorioso Senhor Jesus Cristo, nunca tratem as pessoas de modo diferente por causa da aparência delas.
2 Lakenh-arteh anem. Arrantherr pipeh arraw-irremel anemeng, artwang maney angerr-akert apek irrpentjemeng, rnwanentj mwerr anthwerr-akert irrpentjemeng. Artwang maney-kwenyemeh irrpetjemarleng mantarr anetj-anetj-akert apek.
2 Por exemplo, entra na reunião de vocês um homem com anéis de ouro e bem-vestido, e entra também outro, pobre e vestindo roupas velhas.
3 Arrantherr artwang mantarr amparrkey-akert-warn lakenh angkem, “Keth mwerr nhenhel arrernelhang.” Kenh artwang rnwanentj anetj-anetj-akert-warn arrantherr angkem apek, “Ntwarr alenhel arrernelhay.” Arrantherr apek kwer angkem, “Yanhel ntwang irnang.”
3 Digamos que vocês tratam melhor o que está bem-vestido e dizem: “Este é o melhor lugar; sente-se aqui”, mas dizem ao pobre: “Fique de pé” ou “Sente-se aí no chão, perto dos meus pés.”
4 Arrantherr apek lakenh angkem, arrantherr pal iterremel mernelhem. Arrantherr iterrem, tjerrtj maney angerr-akertant rang kwel angerr anemeng, kenh tjerrtj maney-kwenyan rang kwekarl. Arrantherr angketj lakenh angkemarleng, arrantherr war anetj-ilelhem.
4 Nesse caso vocês estão fazendo diferença entre vocês mesmos e estão se baseando em maus motivos para julgar o valor dos outros.
5 Peltj mapay, tjerrtj arrpenh mapemeh iterrem, “Altjerrel maney angerr-akert mapant urrarem, inarl renh nakemeng kwel.” Itja inenhant. Altjerrel kwenh tjerrtj maney-kweny rnwanentj-kweny map urrarem, inarl renh nakemeng wart. Rang tjerrtj nhenh inenh alhelem, inang kelant mer kwerenh-warn irrpetjenharl. Mer rarl nheng arrwekel kwet mpwarekarl kwer-warn, tjerrtj kwer nyerrkemarl mapeh.
5 Escutem, meus queridos irmãos! Deus escolheu os pobres deste mundo para serem ricos na fé e para possuírem o Reino que ele prometeu aos que o amam.
6 Arrantherr tjerrtj maney-kweny map mentjel arem ahentj-kweny-irremel. Arrantherr kel kaltj, tjerrtj maney angerr-akert inang kwenh arrantherrenh nakepakel-ilem! Inang anthwerremeh arrehantherr irrpelth-irremel court-warn angem.
6 No entanto, vocês desprezam os pobres. Por acaso, não são os ricos que exploram vocês e os arrastam para serem julgados nos tribunais?
7 Inangemeh kwenh Ngkart-henh arreny-arlk anetj mpwarem arrampewem-arlk.
7 São eles que falam mal do bom nome que Deus deu a vocês.
8 Mpwareng-areng nhenh Altjerr-henh pipel-ayeng intem, “Ntwang tjerrtj arrpenheh nyerrketjeh, ntwarl ngkwewaleny nyerrkem-arteh.” Lakenh kwenh Altjerr-henh mpwareng-areng tjeperr anem. Arrantherr mpwareng-areng nhenheh kangkwerremel anetjeh, arrantherremeh arratj mernelhetjenh.
8 Se vocês obedecerem à lei do Reino, estarão fazendo o que devem, pois nas Escrituras Sagradas está escrito: “Ame os outros como você ama a você mesmo.”
9 Arrantherr apek arlaltj arrehantherr-henhehant nyerrkemeng, kenh tjerrtj arrpenheh-arlk ahentj-kweny-irremel mentjel arrantherr arem, arrantherr lakenh mpwareng-areng Altjerr-kenheh itja arratj kangkwerrem, arrantherr tjerrtj arrpenheh itja nyerrkem. Arrantherr kwenh Altjerreng ularr anetj-akert anem, arrantherremeh rrwernelhem.
9 Mas, se vocês tratam as pessoas pela aparência, estão pecando, e a lei os condena como culpados.
10 Tjerrtj nyentel apek Altjerr-henh mpwareng-areng rrpwetjehant kangkwerremeng, nyent mentj impemel, rang rrwernelhem. Tjerrtj arrpenhel mpwareng-areng mentjel arem ingkerreny, kangkwerretj-kwenyel, ratherr atherrel-antey rrwernelhem Altjerreng ularr.
10 Porque quem quebra um só mandamento da lei é culpado de quebrar todos.
11 Altjerr rang nwernenh ilem, “Ntwang itja tjerrtj arrpenh-henh anewel-arleng intetjeh.” Tjerrtj ngwenh apek lakenh ilelhem, “Yeng kel mwerr, yeng itja tjerrtj arrpenh-henh anewel-arleng intek.” Wenheham rang tjerrtj arrpenh irrernng atwek? Altjerrel renh iletjenh, “Ntwang mpwareng-areng nyenteh kangkwerrek, mpwareng-areng arrpenheh ntwang itja kangkwerrek. Ntwang tjerrtj arrpenh irrernng atwek! Lakenh mpwareng-areng tjengenh ntwang ltwakek! Ntwang rrwernelhem kwet.”
11 Pois o mesmo que disse: “Não cometa adultério” também disse: “Não mate”. Mesmo que você não cometa adultério, será culpado de quebrar a lei se matar.
12 Altjerrel kwenh arrantherrenh pawenhetjenh, “Arrantherr key Jesu Christ-eh arratj kangkwerrekarl, arrpenh mapeh nyerrkemeng?” Arrantherr “Yew” tjernemel angkemeng, kwereng rang arrantherrenh anetj arrehantherr-henheng inetjenheng. Kwereng arrantherr athek-irretjenh, arratj kwet mernelhemel anetjeh.
12 Falem e vivam como pessoas que serão julgadas pela lei que nos dá a liberdade.
13 Tjerrtj ngwenhel apek tjerrtj arrpenh arntarnt-aretj-kweny anek, kelant Altjerrel lharrp-kwenyel tjerrtj renh atwetjenh. Altjerr ahentj-anem, arrantherr mantj-mantj mernelhetjeh tjerrtj arrpenheh-arlk, inenh arntarnt-aremel. Arrantherr tjerrtj arrpenhek apek mantj-mantj mernelhemeng, rang arrantherrenh itja atwetjenh. Rang arrehantherr mantj-mantj mernelhetjenh.
13 Quando Deus julgar, não terá misericórdia das pessoas que não tiveram misericórdia dos outros. Mas as pessoas que tiveram misericórdia dos outros não serão condenadas no Dia do Juízo Final.
14 Peltj mapay, tjerrtj ngwenh apek lakenh ilelhem, “Yeng nakenh-nakenh anem.” Rang itja mantj-mantj mernelhekarl tjerrtj arrpenh ineh. Tjerrtj rartek Altjerr renh itja arratj nakek. Lakenheng rang Altjerreng ularr rrwernelhem, Altjerrel renh itja anetj kwerenheng inetjenh.
14 Meus irmãos, que adianta alguém dizer que tem fé se ela não vier acompanhada de ações? Será que essa fé pode salvá-lo?
15 Yeng ahentj, angketj kwek war arrehantherr iletjeh. Peltj arrehantherr-henh ngwenh apek mantarr-kweny mern-kweny apek anem.
15 Por exemplo, pode haver irmãos ou irmãs que precisam de roupa e que não têm nada para comer.
16 Ntwang renh ilem, “Mantarr mwerreh irrpang, mern arlkwetjeh-anngernt!” Ntwang kwer rnwanentj mern itja anthek. Lakenh ntwang war rrtjwerrem! Angketj ngkwengenh irlkang-arteh war. Ntwang renh arntarnt-aremer.
16 Se vocês não lhes dão o que eles precisam para viver, não adianta nada dizer: “Que Deus os abençoe! Vistam agasalhos e comam bem.”
17 Lakenh tjerrtj ngwenh apek angkem, “Thang Altjerr renh nakemarl wart”, kenh rang itja Altjerreh kangkwerrem, rang itja arratjel Altjerr renh nakem. Tjerrtj rang war rrtjwerrem. Rang war nakentj-kweny tjwenelhem.
17 Portanto, a fé é assim: se não vier acompanhada de ações, é coisa morta.
18 Thang tjerrtj renh ilem, “Ntwang Altjerr renh nakemarleng, kel mwerr. Thang renh nakem, yeng mpwareng-areng kwerenhek kangkwerremarlam. Yeng nakentj tjengenh lakenh mernelhem. Ntwang Altjerr renh naketjeh, kwer kangkwerretjeh. Tjerrtj ngwenhel apek Altjerr renh arratj nakem, inang kel Altjerreh kangkwerrem.”
18 Mas alguém poderá dizer: “Você tem fé, e eu tenho ações.” E eu respondo: “Então me mostre como é possível ter fé sem que ela seja acompanhada de ações. Eu vou lhe mostrar a minha fé por meio das minhas ações.”
19 Tjerrtj ngwenh apek lakenh ilelhem, “Thang iterl-arem Altjerr nyentant war.” Thang renh tjernem, “Arratj kwenh lakenh! Kenh arrentjel-arlk kwenh iterl-arem Altjerr renh, rang nyent anemeng. Inang kwenh arrewemel kwereng ularr ater-irrem. Inang Altjerr renh iterl-arem, inang kenh itja kwer kangkwerrem.”
19 Você crê que há somente um Deus? Ótimo! Os demônios também creem e tremem de medo.
20 Tjerrtj nheng rarl ilelhem, rang Altjerr renh nakemarl war kwel, thang tjerrtj renh ilem, “Ntwang pal iterrem! Ntwang itja arratj nakem, ntwang war perrpert-ilelhem!” Thang ngwenh mernetjenhemeh, tjerrtj rarl iterreperremarl, rang kwel Altjerr renh nakem, rang itja Altjerreh kangkwerrem, rartek itja arratj iterrem.
20 Seu tolo! Vou provar-lhe que a fé sem ações não vale nada.
21 Ntwam arrwekeleny Abraham nheng iterl-arem? Wenheng Altjerrel Abraham renh ilek, “Ntwang arratj anem tjengeng ularr.”? Rang ler kwerenh Isaac renh ker itenh-itenhel-ayel arrernek, renh atwetjeh-anngernt. Tjenkerr Altjerreh anthetjeh-anngernt. Lakenh kwereng Altjerr kwer nyerrkemel angkek.
21 Como é que o nosso antepassado Abraão foi aceito por Deus? Foi pelo que fez quando ofereceu o seu filho Isaque sobre o altar.
22 Arrantherr angketj nhenheh irlpangkemel alhengk-aretjeh, Abraham rang kwenh Altjerreh nakenh-nakenh anek. Rang ler kwerenh tjenkerr anthetjeh anek Altjerreh, rang kwenh Altjerreh lakenh kangkwerrek. Ratherr pwert anem, renh naketjeh, kwer kangkwerretjeh-arlk. Abraham rang lakenh mernelhek, nakentj kwerenh arratj anek.
22 Veja como a sua fé e as suas ações agiram juntas. Por meio das suas ações, a sua fé se tornou completa.
23 Lakenh Altjerr-henh angketj pipel-ayeng intem, “Abraham-el Altjerr renh nakek. Altjerrel renh ilek, ‘Thang ngwenh alhengk-arem, ntwang artwang arratj anem.’ ” Angketj nhenh thang arrantherrenh irlpangkelh-ilem. Arrwekeleny map inang kaltj anek, Abraham rang Altjerr-henh peltj wart anetjart.
23 Assim aconteceu o que as Escrituras Sagradas dizem: “Abraão creu em Deus, e por isso Deus o aceitou.” E Abraão foi chamado de “amigo de Deus”.
24 Nthakenhameh nwern mernelhetjeh, Altjerr rang nwerneh ahang-irretj-kweny anetjenh? Nwern renh itja naketjehant. Nwern kwer angerr kangkwerretjeh nakemel. Angketj ratherr-artek nyent kwet anem. Lakenh nwern arratj anetjeh Abraham-arteh, Abraham-henh ingkelarr alhetjeh.
24 Assim, vocês veem que a pessoa é aceita por Deus por meio das suas ações e não somente pela fé.
25 Arrantherr marl arrwekeleny iterl-arem arreny Rahab key? Rang arrwekel marl arlkwer anek. Kenh artwang ratherrarl mer renh aretjeh alherrekarleng, Rahab rang nheng renh-atherrenh ngwek, kwerel-ayeng anetjeh. Marlel renh-atherrenh arntarnt-arek. Kwer-penh rang renh-atherrenh angkep lanthekarl. Lakenh marl rang mpwarekarleng, Altjerreng ularr rang arratj mernelhekarl.
25 Foi o que aconteceu com a prostituta Raabe, quando hospedou os espiões israelitas e os ajudou a sair da cidade por outro caminho. Deus a aceitou pelo que ela fez.
26 Tjerrtj ngwenh apek ilelhem, “Thang Altjerr renh nakem”, rang kenh itja Altjerreh kangkwerrem, rang irrernng-arteh anem, nakentj-kweny.
26 Portanto, assim como o corpo sem o espírito está morto, assim também a fé sem ações está morta.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Tiago 2, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.