Marcos 6

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Jesu rang mer alenh imperl-alhemel mer kwerenh-warn alpek, Nazareth town-warn. Kwertengerl kwerenh map inang kwerel-ayel alpek.
1 Jesus voltou com os seus discípulos para a cidade de Nazaré, onde ele tinha morado.
2 Saturday arltang angerrel rang church kwenel tjerrtj map kaltj-anthetjam. Tjerrtj inang renh awerl-anemel anwerlkek. Inang pawenherrek, “Nthenhelam rang angketj nhenh arrwekel awek? Nthakenham rang kaltj anthwerr irrek? Ngwenhel renh twer-ilek, twer anthwerrel mpwaretjeh? Rang tjwenelhem war!
2 No sábado começou a ensinar na sinagoga . Muitos que o estavam escutando ficaram admirados e perguntaram: — De onde é que este homem consegue tudo isso? De onde vem a sabedoria dele? Como é que faz esses milagres?
3 Rang kwenh tjerrtj war nwern-arteh! Jesu nhenh rang kwenh arnang table mpwarenh-arenh! Nwern-artek kaltj Mary matj kwerenhek mer nhenh-areny! Tjey kwerenh map James, Joseph, Judas, Simon. Arrwemp kwerenh map nwernehel-ayel anekarl.” Lakenh inang kwer ahentj-kweny-irrek.
3 Por acaso ele não é o carpinteiro, filho de Maria? Não é irmão de Tiago, José, Judas e Simão? As suas irmãs não moram aqui? Por isso ficaram desiludidos com ele.
4 Jesu-el inenh ilek, “Tjerrtj arrpenh mapelant kwenh angketj angenh-angenh nakem. Renh tjerrtj peltj kwerenh mapel angketj angenh-angenh itjarl nakem. Lyet tjeng lakenh-arteh irrem!”
4 Mas Jesus disse:
5 Rang mer Nazareth kwerel ywarn twer anthwerrel mpwarek, rang kel tjerrtj rrpwetj war ngangkarel mwerr-ilek, iltjang kapert inehenh-warn arrernemel.
5 Ele não pôde fazer milagres em Nazaré, a não ser curar alguns doentes, pondo as mãos sobre eles.
6 Jesu rartek anwerlkek, peltj kwerenh mapel renh itja kwet nakemeng. Jesu-el kwertengerl kwerenh 12 lanthek (Matthew 10.5-15; Luke 9.1-6) Kwer-penhan Jesu rang mer kwek map-warn alhetjart, rang tjerrtj inenh kaltj-antherl-apetjart.
6 E ficou admirado com a falta de fé que havia ali. Jesus ensinava nos povoados que havia perto dali.
7 Jesu-el kwertengerl 12 kwerenh arrawelh-ilek. Rang inenh lanthek, angketj kwerenh-akert atherram-atherr mer map-warn alhetjeh. Jesu-el kwertengerl inenh twer-ilek, kwerrern anetj map tjerrtjeng alharlkwetjeh.
7 Ele chamou os doze discípulos e os enviou dois a dois, dando-lhes autoridade para expulsar espíritos maus.
8 Rang inenh lakenh ilek, “Arrantherr kel anem-akertant alherrerrang. Arrantherr itja mern angetjeh, yakweth apek maney apek itja angetjeh.
8 Deu ordem para não levarem nada na viagem, somente uma bengala para se apoiar. Não deviam levar comida, nem sacola, nem dinheiro.
9 Kel ingkang-henheh irrpetjeh. Arrantherr itja mantarr angetjeh.
9 Deviam calçar sandálias e não levar nem uma túnica a mais.
10 Arrantherr town-el irretj-alhemeng, tjerrtj merek-artwey inang arrehantherr ahentj-irremeng, kel warl nyent kwerel interl-anerrang. Kwer-penh arrantherr town arrpenh-warn alhetjenheng.
10 Disse ainda:
11 Arrantherr town-warn irrpenhemeng, tjerrtj inang apek arrehantherr ahentj-kweny anem, inang itja ahentj-anem arrehantherr-henh angketjeh awetjeh, kel town kwereng arratay. Ahelh ulmernt ingkang arrehantherr-henheng lernemel, kel alhay. Lakenh mpwaremel, arrantherr inenh mernem, Altjerr itja kangkentj ineh anem.” Lakenh Jesu-el inenh ilek.
11 Mas, se em algum lugar as pessoas não quiserem recebê-los, nem ouvi-los, vão embora. E na saída sacudam o pó das suas sandálias, como sinal de protesto contra aquela gente.
12 Kwereng kwertengerl map inang alhek mer map-warn, tjerrtj map ilerl-apek, inang Altjerr-warn twep-irretjeh, mwerr mernelhetjenheng.
12 Então os discípulos foram e anunciaram que todos deviam se arrepender dos seus pecados.
13 Inang arrentj tjerrtj mapeng alharlkwek. Inang tjerrtj irlkert-akert map anterel pernemel mwerr-ilek.
13 Eles expulsavam muitos demônios e curavam muitos doentes, pondo azeite na cabeça deles.
14 Kel tjerrtj map ingkerrekel Jesu-penh inang awek. King Herod rang kwer-penh awek. Tjerrtj map arrpenh lakenh Jesu-penh angkek, “John Kwatjeh Irrpelh-ilenh-ilenh arrwetj-penh weth iteth-irrek kwel! Altjerrel renh twer-ilek, mpwaretjeh twer anthwerrel.”
14 O rei Herodes ouviu falar de tudo isso porque a fama de Jesus se havia espalhado por toda parte. Alguns diziam: — Esse homem é João Batista, que foi ressuscitado! Por isso esse homem tem poder para fazer milagres.
15 Tjerrtj arrpenh map Jesu-penh angkerrek, “Elijah rang kwel weth alkereng angkep petj-alpek nwerneh-warn.” Tjerrtj arrpenh map angkerrek, “Jesu kwel Altjerr-henh angketj angenh-angenh ngkweyeny-arteh petjek.”
15 Outros diziam que ele era Elias. Mas alguns afirmavam: — Ele é
16 King Herod-el angketj Jesu-penh awek, lakenh rang pal-pal angkek, “Thang John renh ntjwang rlweth-atwemel irrernng atwek, rang kwel weth iteth-irretj-alpek!”
16 Quando Herodes ouviu isso, disse: — Ele é João Batista! Eu mandei cortar a cabeça dele, e agora ele foi ressuscitado!
17 Arrwekel-antey King Herod-el Herodias tjey kwerenh Philip-kenh anew inek. John-el renh iltekarleng, “Nhenh itja arratj anem, ntwang tjey ngkwengenh-henh arrkar inek.” Angketj nhenh-penh King Herod-el atwenh-atwenh kwerenh map twernek, John renh antwerrketjeh. Inang renh chain-el ayernek, tjayel-warn kwernek.
17 Pois tinha sido Herodes mesmo quem havia mandado prender João, amarrar as suas mãos e jogá-lo na cadeia. Ele havia feito isso por causa de Herodias, com quem havia casado, embora ela fosse esposa do seu irmão Filipe.
18 — ausente —
18 Por isso João tinha dito muitas vezes a Herodes: “Pela nossa Lei você é proibido de casar com a esposa do seu irmão!”
19 Marl Herodias rang ahentj-anek, John renh irrernng atwetjeh. Rang renh ywarn irrernng atwek, Herod-el renh arntarnt-aremarleng.
19 Herodias estava furiosa com João e queria matá-lo. Mas não podia
20 Herod John-hetj ater-irrek, rang artwang arratj anthwerr anemarleng wart. Herod John-eh kweteth ntangkelhetjart, angketj kwerenh awetjeh. Rang angketj renh pal-pal awetjart.
20 porque Herodes tinha medo dele, pois sabia que ele era um homem bom e dedicado a Deus. Por isso Herodes protegia João. E, quando o ouvia falar, ficava sem saber o que fazer, mas mesmo assim gostava de escutá-lo.
21 Marl Herodias rang kwet ahentj-anek, John irrernng atwetjeh. Kwereng King Herod-el lakenh tjenkerr mpwarek angerrentj kwerenhek. Ngwerrm-irrentj arltang kwerenheh irlpangketjeh, mern inang arlkwetjeh. Rang mer Galilee-areny angerrepat twernk mapeh, twernk atwenh-atwenh map-henh mapeh ntangkelhek, kwerel-ayeng tjenkerr arlkwetjeh.
21 Porém no dia do aniversário de Herodes apareceu a ocasião que Herodias estava esperando. Nesse dia Herodes deu um banquete para as pessoas importantes do seu governo: altos funcionários, chefes militares e autoridades da Galileia.
22 Inang tjenkerr arlkwerl-anemeng, marl Herodias-henh ampekw angerrepat petjemel ineh anthep-irrek. Rang inenh angerr kangketjeh mpwarek. Lakenheng Herod-el marl renh pawenhek, “Wenheh ntwang apek ahentj-anem? Yeng pawenhay!
22 Durante o banquete a filha de Herodias entrou no salão e dançou. Herodes e os seus convidados gostaram muito da dança. Então o rei disse à moça: — Peça o que quiser, e eu lhe darei.
23 Thang ngwenh Altjerr-henh arrenyel alheletjenh, ntwang apek mer tjengenheh akert arrpenheh ahentj-anemeng, thang ngwenh kel anthetjenh.”
23 E jurou: — Prometo que darei o que você pedir, mesmo que seja a metade do meu reino!
24 Marl angerrepat arratemel matj kwerenh-warn alhek, renh pawenhetjeh. “Wenheh ntwang ahentj-anem, yeng kwer nketjeh?” Matj kwerenhel renh ilek, “Herod-eh nkay, John Kwatjeh Irrpelh-ilenh-ilenh kapert kwerenh ngkweng anthetjeh.”
24 Ela foi perguntar à sua mãe o que devia pedir. E a mãe respondeu: — Peça a cabeça de João Batista.
25 Kwer-penh marl angerrepat rang parrp Herod-warn alpek. Rang renh ilek, “Yeng ahentj-anem, ntwang yengenh John Kwatjeh Irrpelh-ilenh-ilenh-henh kapert anthetjeh, panth-warn arrernemel. Lyet-antey!”
25 No mesmo instante a moça voltou depressa aonde estava o rei e pediu: — Quero a cabeça de João Batista num prato, agora mesmo!
26 Renh awemel Herod rang ahentj-kweny-irrek. Rang renh twernk mapeng anngetherr alhelekarleng, rang marl kwer kangkwerrek.
26 Herodes ficou muito triste, mas, por causa do juramento que havia feito na frente dos convidados, não pôde deixar de atender o pedido da moça.
27 Lakenheng rang atwenh-atwenh nyent lanthek, tjayel-warn alhetjeh, John Kwatjeh Irrpelh-ilenh-ilenh-kenh ntjwang rlweth-atwetjeh.
27 Mandou imediatamente um soldado da guarda trazer a cabeça de João. O soldado foi à cadeia, cortou a cabeça de João,
28 Rang kapert renh pantheh arrernemel angetj-alpek, marl renh rang anthek. Marl rang renh matj kwerenheh anthek.
28 pôs num prato e deu à moça. E ela a entregou à sua mãe.
29 John-henh kwertengerl mapel angketj awemel, inang tjayel-warn alhek, mpwerrk kwerenh inerl-alpek. Inang anginek awenng-warn arrernetjeh.
29 Quando os discípulos de João souberam disso, vieram, levaram o corpo dele e o sepultaram.
30 Kwertengerl kwerenh map Jesu-warn petj-alpek. Kwereng inang renh ilek, “Nwern kwenh tjerrtj map kaltj-anthek, nwern ngangkarel mpwarek, arrentj alharlkwek tjerrtj mapeng, ntwarl nwernenh twernekarl-arteh.”
30 Os apóstolos voltaram e contaram a Jesus tudo o que tinham feito e ensinado.
31 Tjerrtj aningkel Jesu-henh kwertengerl map parrk-parrk anthwerr-ilek. Jesu inang mern-arlk ywarn arlkwek. Lakenh-hetj Jesu-el kwertengerl map ilek, “Mpa! Nwern rrkwal-warn alhey, kwek ltjwerremel anetjeh.”
31 Havia ali tanta gente, chegando e saindo, que Jesus e os apóstolos não tinham tempo nem para comer. Então ele lhes disse:
32 Boat-warn antjemel inang kwatj iter arrpenh-warn alhek. Inang itja tjerrtj map ilek, inang rrkwal-warn alhemeng.
32 Então foram sozinhos de barco para um lugar deserto.
33 Tjerrtj mapel inenh arekarl, boat-eh antjekarl. Inang mer renh kel iterl-arek, inang mer kwer-warn arrengker ingketjel ingkerneng alhek. Tjerrtj inek-amparr mer kwer parrp alhek, arrwekel irrek, arrernelhetj-alhek. Boat-akert inang ingkern irretj-alhek mer kwer-warn.
33 Porém muitas pessoas os viram sair e os reconheceram. De todos os povoados, muitos correram pela margem e chegaram lá antes deles.
34 Boat-eng anarnpemel Jesu-el tjerrtj aningk inenh arek. Inang kwenh yep-yep map aningk-arteh anek, tjerrtjel inenh itja arntarnt-arem. Rang ineh ltarrp-irrek, rang inenh kaltj-anthek.
34 Quando Jesus desceu do barco, viu a multidão e teve pena daquela gente porque pareciam ovelhas sem pastor. E começou a ensinar muitas coisas.
35 Kel angwerr-angwerr irrek. Kwertengerl kwerenh map inang Jesu-warn itwek-irrek, renh ilek, “Mer nhenh-arteh rrkwal anthwerr, mern-kweny!
35 De tardinha, os discípulos chegaram perto de Jesus e disseram: — Já é tarde, e este lugar é deserto.
36 Mern itjeng ntwang tjerrtj nhenh map kel lanthay town kwek map-warn alhetjeh, mern inetjeh.”
36 Mande esta gente embora, a fim de que vão aos sítios e povoados de perto daqui e comprem alguma coisa para comer.
37 Jesu-el kwertengerl inenh ilek, “Arrantherr-atetj inenh mern arlkwetjeh antherrerrang.” Inang renh pawenhek, “Ntwang ahentj-anem, nwern ker mern-arlk tjang-inetjeh? Tjerrtj nhenh map wantetjeh? Nwernehemeh maney kwek war intem!”
37 Mas Jesus respondeu: Os discípulos disseram: — Para comprarmos pão para toda esta gente, nós precisaríamos de duzentas moedas de prata .
38 Jesu-el inenh pawenhek, “Nthakentjam mern arrantherr rrkwem? Aretjeh-amparr alherrerray!” Kwertengerl inang alhemel arerl-alpek. Arekarl-penh inang renh ilek, “Mern 5-arl irrpenng atherr.”
38 Jesus perguntou: Os discípulos foram ver e disseram: — Temos cinco pães e dois peixes.
39 Jesu-el kwertengerl map ilek, “Arrantherr tjerrtj inenh lanthang aningkam-aningk arnamel anetjeh.”
39 Então Jesus mandou o povo sentar-se em grupos na grama verde.
40 Tjerrtj inang aningkam-aningk arrernelhek, aningk arrpenh tjerrtj 100-akert, aningk arrpenh map tjerrtj 50-akert.
40 Todos se sentaram em grupos de cem e de cinquenta.
41 Jesu-el mern 5 inenh irrpenng atherram inek, alker-warn kern-arntep aremel, rang Altjerr renh pawenhek. Kwereng rang mern inenh rlweth-akek. Rang mern ngkweltj map kwertengerl mapeh anthek, tjerrtj mapeh irrarnpelh-iletjeh. Irrpenng atherram rang rlweth-akemel ineh anthek, irrarnpelh-iletjeh.
41 Aí Jesus pegou os cinco pães e os dois peixes, olhou para o céu e deu graças a Deus. Depois partiu os pães e os entregou aos discípulos para que eles distribuíssem ao povo. E também dividiu os dois peixes com todos.
42 Kel tjerrtj arwenth anthwerrel arlkwek. Itja tjerrtj nyent apek angayel anek.
42 Todos comeram e ficaram satisfeitos.
43 Ingkern inang panth 12-warn arrernek mern ker irrpenng ampeny-ampeny inenh inemel.
43 E os discípulos ainda recolheram doze cestos cheios de pedaços de pão e de peixe.
44 Arltang kwerel artwang 5,000 inang mern ker arlkwek.
44 Foram cinco mil os homens que comeram os pães.
45 Jesu-el kwertengerl kwerenh map lanthek, ineh-amparr boat antjetjeh, kwatj-angkwerr arrwekel alhetjeh mer Bethsaida-warn. Rang antarl-irrek, tjerrtj inenh-amparr mer-warn lanthetjeh.
45 Logo depois, Jesus ordenou aos discípulos que subissem no barco e fossem na frente para o povoado de Betsaida, no lado leste do lago, enquanto ele mandava o povo embora.
46 Rang tjerrtj inenh kel lanthekarlengemeh, Jesu rang irntang iter-warn antjek, Altjerr-warn angketjeh.
46 Depois de se despedir dos discípulos, Jesus subiu um monte a fim de orar ali.
47 Kel angwerr-angwerremeh irrek, Jesu nyent-areny ingkern anetjam irntangel. Kwertengerl map boat-el alhetjam kwatj mpwepel.
47 Quando chegou a noite, o barco estava no meio do lago, e Jesus estava em terra, sozinho.
48 Jesu-el arek, inang iltjelay-irremeng, irlkang twerel inenh ularr-theyel atwentjemeng. Kel lyet-atheh aherlkentj-alhemeng, Jesu ineh-warn ingkang alhek kwatj-angkwerr. Rang kel anper alhetjeh irrek.
48 Ele viu que os discípulos estavam remando com dificuldade porque o vento soprava contra eles. Já de madrugada, entre as três e as seis horas, Jesus foi até lá, andando em cima da água, e ia passar adiante deles.
49 Kwertengerl kwerenh mapel renh arek, kwatj kernel ineh-warn ularr ingkang petjemeng, inang iterl-arek lthan kwel petjekarleng. Ater inang arlkerl-alhek. Jesu-emeh parrp ineh-warn angkek, “Yengeyay! Ater-irretjal anerrerray!”
49 Quando viram Jesus andando em cima da água, os discípulos pensaram que ele era um fantasma e começaram a gritar.
50 — ausente —
50 Todos ficaram apavorados com o que viram. Mas logo Jesus falou com eles, dizendo:
51 Jesu rang boat-warn antjek, inehel-arleng anetjeh. Irlkang twer rang ywerrek. Lakenh irrekarl-penh kwertengerl map anwerlkek.
51 Aí subiu no barco com eles, e o vento se acalmou. Os discípulos estavam completamente apavorados.
52 Inartek angwerrekarl, inang itja mern nheng-penh iterl-arek, Jesu-arl rang twer anthwerr anek.
52 É que a mente deles estava fechada, e eles não tinham entendido o milagre dos pães.
53 Inang kwatj alay iter irremel boat-eng anarnpemel, boat renh rope-el ayernek arnangel-ayel. Kwer-penh inang mer Gennesaret-warn alhek.
53 Jesus e os discípulos atravessaram o lago e chegaram à região de Genesaré, onde amarraram o barco na praia.
54 Tjerrtj mapel-antem Jesu renh alhengk-arek.
54 Quando desceram do barco, o povo logo reconheceu Jesus.
55 Tjerrtj mer map-areny inang-antem parrp mer inehenh-warn alhek, tjerrtj irlkert map Jesu-warn angetjetjeh. Jesu-emeh mer map-warn alhek, town-warn mer kwek-warn. Tjerrtj mer-areny inang irlkert inehenh angek mer inarl arraw-irretjam-warn. Irlkert inang Jesu renh pawenhek, “Nwernenh impay, mantarr ngkwengenhant arnpetjeh!” Tjerrtj irlkert inarl mantarr kwerenh arnpekarl, inang kel mwerr-irrekemeh.
55 Então, eles saíram correndo por toda aquela região, começaram a trazer os doentes em camas e os levavam para o lugar onde sabiam que Jesus estava.
56 — ausente —
56 Em todos os lugares aonde ele ia, isto é, nos povoados, nas cidades e nas fazendas, punham os doentes nas praças e pediam a Jesus que os deixasse pelo menos tocar na barra da sua roupa. E todos os que tocavam nela ficavam curados.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.