Atos 13

Anmatyerr Bible (AMX_WBT) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Antioch town-el werlamparenyel-ayeng artwang Altjerr-henh angketj angenh-angenh map anetjart, kaltj-anthenh-anthenh map thwen. Arreny inehenh Barnabas, Simeon, arreny arrpenh kwerenh Rrpwerl, Lucius Cyrene town-areny, Manaen, rang nheng Herod Antipas-el-ayeng mangkek. Artwang arrpenh anek Saul.
1 Havia na igreja de Antioquia profetas e mestres: Barnabé; Simeão, chamado Níger; Lúcio, de Cirene; Manaém, que tinha sido criado com Herodes, o tetrarca; e Saulo.
2 Arltang nyentel artwang nhenh map alyelhemel Ngkart naketjam, kwer-warn angketjam. Inang Ngkartant iterl-aremel mern-kweny anetjam. Kwereng Kwerrern Alngaltarel inenh ilek, “Arrantherr Barnabas Saul renh-atherrenh ngkernang, ratherr angketj mwerr mer mapel kaltj-antherl-apetjeh.”
2 Enquanto eles estavam adorando o Senhor e jejuando, o Espírito Santo disse: — Separem-me, agora, Barnabé e Saulo para a obra a que os tenho chamado.
3 Inang weth mern-kweny anek, Altjerr-warn angkemel. Kwereng inang iltjang inehenh Barnabas Saul kwer-atherr-henh kaperteh arrernek. Kwereng inang renh-atherrenh lanthekemeh.
3 Então, jejuando e orando, e impondo as mãos sobre eles, os despediram.
4 Kwerrern Alngaltarelemeh Barnabas Saul renh-atherrenh town Seleucia-warn lanthek. Town nhenhel inang boat-eh antjek, mer Cyprus-warn alhetjeh-anngernt. Cyprus rartek mer island angerr anek kwatj alay mpwepel. Inang boat-el alhek kwatj alay-angkwerr, antekerr altwerl mer Cyprus-warn-athek.
4 Barnabé e Saulo, enviados pelo Espírito Santo, foram até Selêucia e dali navegaram para Chipre.
5 Salamis town kwerel inang boat-eng anarnpek. Inang alhek church nyentam-nyent-warn, Altjerr-henh angketj kaltj-antherl-apetjeh. Tjerrtj Jew map inang church nhenh map-warn arraw-irretjart. John Mark rang kwer-atherrel-ayeng tangetjel anek.
5 Quando chegaram a Salamina, começaram a anunciar a palavra de Deus nas sinagogas judaicas. Tinham também João como auxiliar.
6 Inang town Salamis renh imperl-alhemel altwerl-atheh inang alhek mer island iter arrwengak-warn, town Paphos-warn. Town Paphos kwerel artwang Jew nyent anetjart, rang arrwengkelth mpwaretjart. Rang rrtjwerremel nakelhetjart, rang Altjerr-henh angketj angenh-angenh kwel anek. Arreny kwerenh Bar-Jesus. Arreny kwerenh arrpenh anek Elymas. Elymas rang peltj anek artwang Sergius Paulus-kenh. Sergius Paulus rang Rome-areny government-eh twernk angerr anek mer island Cyprus ntjaperek. Rang artwang inangkal anek. Sergius Paulus rang angketj awek, Barnabas Saul ratherr mer Cyprus-el anemeng. Rang kwer-atherr ntangkelhek, ratherr renh Altjerr-henh angketj kaltj-anthetjeh. Kel ratherr kwer-warn alhek, Altjerr-kenh angketj kaltj-anthetjam. Artwang nheng Elymas rang kwer-atherr arrngert angkek. Rang Sergius Paulus renh ilek, “Ntwang angketj nhenh naketjal anay! Mentj impang!” Rang ahentj-kweny-irrek, peltj kwerenhel angketj Ngkart-akert awemel nakehetjeng.
6 Havendo atravessado toda a ilha até Pafos, encontraram certo judeu, de nome Barjesus, que praticava magia e era falso profeta.
7 — ausente —
7 Ele estava com o procônsul Sérgio Paulo, que era um homem inteligente. O procônsul, tendo chamado Barnabé e Saulo, desejava ouvir a palavra de Deus.
8 — ausente —
8 Porém o mago Elimas — e é assim que se traduz o nome dele — se opunha a eles, procurando afastar da fé o procônsul.
9 Kwerrern Alngaltarelemeh Saul renh twer-ilek. Saul rang arreny Paul-anem. Paul-elemeh Elymas anngang aremel renh ilek,
9 Mas Saulo, também chamado Paulo, cheio do Espírito Santo, olhando firmemente para Elimas, disse:
10 “Ntwartek arrentj-arteh anem! Ntwang tjerrtj mwerr mapeh kweteth ahentj-kweny-irreperrem! Ntwang rrtjwerremel Altjerr-henh angketj perrpert-ilerl-apem!
10 — Ó filho do diabo, cheio de todo o engano e de toda a maldade, inimigo de toda a justiça, por que você não deixa de perverter os retos caminhos do Senhor?
11 Altjerrelemeh ngwenh atwetjenh pweng-ilemel! Kwek war ntwang pweng anetjenh. Kelant ntwang anngang alngampetjenh.” Elymas rang kel pweng-anem anek. Rang tjerrtj arrpenh ngwek, renh tjey angerl-apetjeh.
11 Eis que, agora, a mão do Senhor está contra você, e você ficará cego, não vendo o sol por algum tempo. No mesmo instante, caiu sobre ele névoa e escuridão, e, andando em círculos, procurava quem o guiasse pela mão.
12 Twernk Sergius Paulus-el renh anwerlkemel arek. Rang anwerlkek, rang angketj Ngkart Jesu-akert awekarleng. Rang angkek, “Thang kwenh angketj nhenh arrwekeleng awetj-kweny!” Rang kel Ngkart renh nakek-anem.
12 Então o procônsul, vendo o que havia acontecido, creu, maravilhado com a doutrina do Senhor.
13 Paul inang boat angerr-warn antjek. Inang boat-el Paphos town-eng kwatj alay-angkwerr ayerrer-atheh alhek, town Perga-warn. Town Perga rang mer Pamphylia-el artelhek. Inang town Perga-el irretj-alhemel inang boat-eng anarnpek. John Mark-elemeh renh-atherrenh mer kwerel imperl-alhek. Rang nyent Jerusalem-warn angkep alpek.
13 E, navegando de Pafos, Paulo e seus companheiros viajaram a Perge da Panfília. João, porém, deixando-os, voltou para Jerusalém.
14 Paul Barnabas ratherremeh Perga kwereng Antioch town-warn anper-irrenhek. Antioch nhenh-artek mer Pisidia-el anek. Arltang angerr Saturday-el ratherr tjerrtj Jew map-kenh church-warnemeh alherrek. Ratherr church kwen irrpenhemel arrernelhetj-alhek.
14 Mas eles, saindo de Perge, chegaram a Antioquia da Pisídia. No sábado, entraram na sinagoga e sentaram-se.
15 Artwang arrpenhel angketj Moses-el arrernekarl read-em-ilek, kwereng rang angketj nheng Altjerr-henh angketj angenh-angenh mapel arrernekarl read-em-ilek. Kwereng church-ek-artweyel urrpey lanthek, Paul Barnabas renh-atherrenh ngwerl-alpetjeh. Urrpey rantem renh-atherrenh pawenhek, “Artwang atherray! Mwerr key mpwel apek nwernenh angketj ilemel kaltj-anthetjeh?”
15 Depois da leitura da Lei e dos Profetas, os chefes da sinagoga mandaram dizer-lhes: — Irmãos, se vocês têm alguma palavra de consolo para o povo, falem.
16 Paul rang kemerremel inenh iltjel war ilek. Rang inenh ilek, “Artwang Israel-areny mapay, arrantherr yengenh awerrerrang! Tjerrtj arrpenh mapel thwen, arrantherrarl Altjerr nakem!
16 Paulo, levantando-se e fazendo com a mão sinal de silêncio, disse: — Israelitas e todos vocês que temem a Deus, escutem!
17 Altjerr rang arrwekeleny nwern-henh map urrarek, arlaltj kwerenh map anetjeh. Inang mer Egypt kwerel anetjam-rlwer, Altjerr rang inenh twer-ilek, inang aningkam-aningk irrek. Kwereng Altjerrel Egypt-areny map kwatjel atwek, Altjerrel kwerenh mapant arratelh-ilek mer Egypt-eng.
17 O Deus do povo de Israel escolheu os nossos pais e exaltou o povo durante a sua peregrinação na terra do Egito, de onde os tirou com braço poderoso.
18 Rang inenh rrkwal angerrel arntarnt-arentjek 40 years-eh-atwetj. Inang Altjerr kwer kwet wenng-angketjam, Altjerrel inenh arntarnt-aretjam kwet, rang inenh itja impek.
18 Suportou os maus costumes do povo durante uns quarenta anos no deserto.
19 Altjerrel inenh mer Canaan-warn angek. Mer Canaan kwerel tjerrtj mer 7 pel-areny anekarl. Altjerr rang tjerrtj Canaan-areny map atwemel ywerrelh-iletjam, rantem mer Canaan renh anthek arrwekeleny nwern-henh mapek.
19 E, havendo destruído sete nações em Canaã, deu essas terras como herança ao seu povo.
20 Tjerrtj nwern-henh map mer Egypt-el 400 years-ek-atwetj anek. Kwereng inang mer Egypt-eng arratek. 50 years arrpenh-penh Altjerrel-anem mer nhenh arreny Canaan renh anthek ineh. “Inang mer nhenhel anetjam-rlwer, Altjerrel artwang alkwert map ineh nyentam-nyent urraretjart, ineh twernk anetjeh, ahelenp-arlk inenh arntarnt-aretjeh. Kwereng Altjerrel Samuel renh-anem urrarek. Samuel rartek Altjerr-henh angketj angenh-angenh anek.
20 Tudo isso levou cerca de quatrocentos e cinquenta anos. Depois disso, lhes deu juízes, até o profeta Samuel.
21 Kwereng nwern-henh mapel Altjerr renh pawenhek king-eh, ineh twernk angerr anetjeh. Kwereng Altjerrelemeh Saul urrarek, king ineh anetjeh. Saul-kenh angey rang arreny Kish anek. Kish rang Benjamin-kenh peltj ingkerneny mapeng petjek. Saul rang king-anem ineh anek 40 years-eh-atwetj.
21 Então eles pediram um rei, e Deus lhes deu Saul, filho de Quis, da tribo de Benjamim, e isto durante quarenta anos.
22 Kwereng Altjerrelemeh Saul renh anpwek, David-anem rang ngkernek, king ineh anetjeh. Altjerr angkek, ‘David rang kwenh tjeng war kangkwerrem, lakenh yeng angerr kwer kangkem.’ David nhenh rang Jesse-henh ler anek.”
22 E, tendo tirado Saul, levantou-lhes o rei Davi, do qual também, dando testemunho, disse: “Achei Davi, filho de Jessé, homem segundo o meu coração, que fará toda a minha vontade.”
23 Paul-el inenh ilek, “Altjerrelemeh tjerrtj Israel-areny mapeh arrwekel kwet alhelek, rang artwang nyent ineh-warn lanthetjenh, inenh arntarnt-aretjeh. Artwang rang David-kenh peltj ingkerneny mapeng petjetjenharl. Jesu rang kwenh artwang Arntarnt-arenh-arenh rang anem.
23 Da descendência deste, conforme a promessa, Deus trouxe a Israel o Salvador, que é Jesus.
24 Jesu kwereng arrwekel John rek-amparr petjek. John rang tjerrtj Israel-areny map kaltj-anthek, inang anetjeng Altjerr-warn twep-irretjeh, rang inenh kwatj-warn irrpelh-ilemel baptise-em-iletjenheng.
24 Antes da manifestação dele, João pregou um batismo de arrependimento a todo o povo de Israel.
25 John-el rrkwapentj kwerenh mpwaretjam-rlwer, rang tjerrtj map pawenhek, ‘Ngwenham yeng? Nthakenh arrantherr tjeng-penh iterl-arem? Thang arrantherrenh ilem, yeng itja Arntarnt-arenh-arenh nheng anem, kwerarl arrantherr karelhem. Arntarnt-arenh-arenh rang ngwenth war arrehantherr-warn petjetjenh. Yeng ahelh-areny war anemeng, rang kwenh mwerr anem alkerengarl lanthek.’
25 Quando João estava completando a sua carreira, disse: “Quem vocês pensam que sou? Não sou aquele que vocês esperam. Mas depois de mim vem aquele de cujos pés não sou digno de desamarrar as sandálias.”
26 “Peltj mapay, nwern-artek Abraham-henh peltj ingkerneny mapeng petjekarl. Yengemeh awerrerrang! Tjerrtj arrpenh iter-penh mapay, arrantherr-arlk Altjerr nakem. Arrantherremeh yengenh ingkerrekel awerrerrang! Altjerrel-artek nwernenh ilek, rang ahentj, tjerrtj nwernenh anetjeng inetjeh, nwern iteth ngampekarl kwerel-ayeng anetjenheng.
26 — Irmãos, descendência de Abraão e todos vocês que temem a Deus, a nós foi enviada a palavra desta salvação.
27 Tjerrtj Jerusalem-areny map angerrepat inehenh thwen inang itja alhengk-arek, Jesu rang Christ anekarl, nheng Altjerrelarl ngkwey alhelekarl. Arltang angerr Saturday-el inang Altjerr-henh angketj kweteth awetjartarl, nheng Altjerr-henh angketj angenh-angenh mapel ngkwey pip-warn arrernekarl. Angketj nhenh ingkern-anem arratemel keth-irrek, nheng tjerrtj Jerusalem-areny inang Jesu renh merrentj-arteh atwekarleng.
27 Pois os moradores e as autoridades de Jerusalém, não conhecendo Jesus nem as palavras dos profetas que são lidas todos os sábados, cumpriram as profecias, quando condenaram Jesus.
28 Inang Jesu renh pelkel pawenhek. Inang twernk Pilate renh pawenhek, rang Jesu renh irrernng kwet atwetjeh.
28 E, embora não achassem nenhuma causa de morte, pediram a Pilatos que ele fosse morto.
29 Angketj nhenh Altjerr-henh pipel-ayeng intem, ‘Rrkwapenh-apenh Altjerr-kenh inang irrernng atwetjenharl.’ Atwenh-atwenh mapel kwenh Jesu renh ntwerlk-warn arrernemel irrernng atwek, lakenh angketj nhenh kel arratj-irremel arlpaw-irrek. Kwereng inang renh ntwerlkeng anarnpelh-ilek. Inang renh inteyeh kwernek.
29 Depois de cumprirem tudo o que estava escrito a respeito dele, tirando-o do madeiro, puseram-no em um túmulo.
30 Altjerrel-anem Jesu renh irrernngeng kemelh-ilemel iteth-ilekarl.
30 Mas Deus o ressuscitou dentre os mortos,
31 Kwereng nakenh-nakenh aningkel renh irrernng-penh kemerrekarl arek. Nakenh-nakenh kwerenh map inarl arrwekel kwerel-ayeng itethel-ayeng-amparr nheng nthwerl-apetjart, mer Galilee-eng town Jerusalem-warn. Nakenh-nakenh nhenh mapelemeh lyet tjerrtj ingkerrek ilerl-apem, Jesu kwenh irrernngeng kemerrekarl.
31 e durante muitos dias ele foi visto pelos que o tinham acompanhado da Galileia para Jerusalém, os quais são agora as suas testemunhas diante do povo.
32 “Nwern arrantherrenh lyet angketj mwerr renh ilem. Iterl-aray, Altjerrel nheng arrwekeleny nwern-henh map alhelekarl, rang kelant Christ renh lanthetjenh.
32 E nós anunciamos a vocês o evangelho da promessa feita aos nossos pais,
33 Altjerrel kel Christ nwerneh-warn lanthek. Christ rang kwenh Jesu anem. Nheng pip Psalm 2-el-ayeng nwern angketj Jesu-akert ilem,
33 como Deus a cumpriu plenamente a nós, seus filhos, ressuscitando Jesus, como também está escrito no Salmo número dois: “Você é meu Filho; hoje eu gerei você.”
34 “Altjerrel Jesu renh irrernngeng kemelh-ilek, mpwerrk kwerenh rang itja ntert-irretjeh impek. Nhenh angketj arrpenh Altjerr-henh pipel-ayeng intem,
34 — E quanto ao fato de que o ressuscitaria dentre os mortos para que jamais voltasse à corrupção, Deus o expressou desta maneira: “E cumprirei a favor de vocês as santas e fiéis promessas feitas a Davi.”
35 “Angketj arrpenh intem, David-el arrwekel pip-warn arrernekarl,
35 — Por isso, também diz em outro Salmo: “Não permitirás que o teu Santo veja corrupção.”
36 “David rang iteth anetjam, rang Altjerreh kangkwerrek. Kwereng rang ilwek, inang renh awenng-warn kwernek, angerrepat kwerenh mapel-ayeng. Awenngel mpwerrk kwerenhemeh ntert-irremel ywerrek.
36 — Porque tendo Davi, no seu tempo, servido conforme o plano de Deus, morreu, foi sepultado ao lado de seus pais e viu corrupção.
37 Altjerrelemeh Jesu irrernngeng kemelh-ilek. Mpwerrk kwerenh itja ntert-irrek.
37 Porém aquele a quem Deus ressuscitou não viu corrupção.
38 “Artwang peltj mapay! Thang arrantherrenh nhenh ilem, Jesu ilwekarleng, lakenh Altjerr tjey mpwarek arrehantherr, rang anetj arrehantherr-henh wetjeh, rang ngwerleny arrehantherr anetjenheng, atwetj-kweny.
38 Portanto, meus irmãos, saibam que é por meio de Jesus que a remissão dos pecados é anunciada a vocês;
39 Arrantherr Jesu renh nakemeng, kwereng arrantherr Altjerreng ularr arratj anetjeh. Arrantherr apek Moses-henh mpwareng-arengehant kangkwerremeng war, arrantherremeh itja Altjerreng ularr arratj anem.
39 e, por meio dele, todo o que crê é justificado de todas as coisas das quais vocês não puderam ser justificados pela lei de Moisés.
40 Arrantherremeh mantjel arelhetjeh, arrantherr itja tjerrtj arrpenh-arteh mernelhetjeh. Ineh-penh Altjerr-henh angketj angenh-angenh arrpenhel ilek, lakenh-hetj,
40 Portanto, tenham cuidado para que não lhes aconteça o que os profetas disseram:
41 — ausente —
41 “Vejam, ó desprezadores! Fiquem maravilhados e desapareçam, porque, no tempo de vocês, eu realizo obra tal que vocês não acreditarão se alguém lhes contar.”
42 Paul Barnabas ratherr church kwereng arratentj-alhek, tjerrtj mapel renh-atherrenh ngwek, “Saturday arrpenhel nhenh-warn mpwelanth petjetjeh, nwernenh weth kaltj-anthetjeh.”
42 Quando Paulo e Barnabé estavam saindo, as pessoas pediram que, no sábado seguinte, lhes falassem estas mesmas palavras.
43 Kel werlampareny map church-eng arratek. Tjerrtj Jew arrpenh map tjerrtj Altjerr nakenh-nakenh arrpenh map thwen inang Paul Barnabas kwer-atherrel-ayeng alherl-apetjam. Ratherr inenh ilerl-apetjam, inang Altjerr renh twerel kwet naketjeh.
43 Terminada a reunião na sinagoga, muitos dos judeus e dos prosélitos piedosos seguiram Paulo e Barnabé, e estes, falando com eles, os persuadiam a continuar firmes na graça de Deus.
44 Saturday arrpenhelemeh town-areny ingkerrek anthwerremeh arraw-irrek, Ngkart-henh angketj awetjeh.
44 No sábado seguinte, quase toda a cidade se reuniu para ouvir a palavra do Senhor.
45 Tjerrtj Jew mapel tjerrtj aningk inenh aremel inang Paul kwer-atherr may-irremel tjel-angkerrerrek.
45 Mas os judeus, vendo as multidões, ficaram com muita inveja e, blasfemando, contradiziam o que Paulo falava.
46 Paul Barnabas ratherr anew-anewel kwet inenh ilek, “Altjerrel ilernenh ilek, ilern arrehantherr-amparr angketj mwerr Jesu-akert renh iletjeh. Arrantherr kwenh angketj kwereng ntjwem-irrekarl. Arrantherr itja ahentj-anem, iteth kwet Altjerrel-ayeng anetjeh. Lakenheng ilernarrp kel tjerrtj lwereny map-warnemeh alhetjeh, inehemeh Altjerr-henh angketj kaltj-anthemel iletjeh.
46 Então Paulo e Barnabé, falando ousadamente, disseram: — Era necessário pregar a palavra de Deus primeiro a vocês. Mas, como vocês a rejeitam e se julgam indignos da vida eterna, eis que nos voltamos para os gentios.
47 Ngkart rang ilernenh lakenh ilek,
47 Porque o Senhor assim nos determinou: “Eu coloquei você como luz dos gentios, a fim de que você seja para salvação até os confins da terra.”
48 Tjerrtj lwereny inang Paul-henh angketj awek. Inang Ngkart-henh angketj kangkemel nakek. Altjerrel arrwekel kwet tjerrtj inenh urrarekarl, inang kwerel-ayeng iteth ngampekarl anetjenheng. Inant renh kangkemel nakek.
48 Os gentios, ouvindo isto, se alegravam e glorificavam a palavra do Senhor. E creram todos os que haviam sido destinados para a vida eterna.
49 Nakenh-nakenh mapel Ngkart-henh angketj tjerrtj ingkerrekemeh kaltj-antherl-apetjam mer Pisidia ntjaperel.
49 E a palavra do Senhor se espalhou por toda aquela região.
50 Mer kwerel marl angerrepat rrpwetj anek, inarl Altjerr nakenh-nakenh anek. Tjerrtj Jew mapelemeh marl inenh artwang angerrepat mer-areny map thwen rrwampey-ilek. Angerrepat inang Paul Barnabas kwer-atherr ngkwantj-irrek. Kwereng inang renh-atherrenh mer inehenheng anpwek.
50 Mas os judeus instigaram as mulheres piedosas de alta posição e os principais da cidade e levantaram perseguição contra Paulo e Barnabé, expulsando-os do seu território.
51 Paul Barnabas ratherremeh ingkang-henh rlwelhemel nmwernt-arlk lernerl-alhemel angkek, “Ilern lakenh mpwarem, arrantherrarl angketj Jesu-akert pal awekarleng. Arrantherr ilernenh iltekarleng, Ngkarteng arrantherr kel ntjwem-irrekarl!” Kel ratherr town arrpenh-warn Iconium-warn alherrek.
51 E estes, sacudindo contra eles o pó dos pés, foram para Icônio.
52 Ngkart nakenh-nakenh map mer Pisidian Antioch-el inang arrken kwetarl anek, Kwerrern Alngaltar rang inehel-arleng anekarleng wart.
52 Os discípulos, porém, estavam cheios de alegria e do Espírito Santo.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.