Marcos 12
Amanab NT (AMN_ANA) vs NAA
1 Sisas enawasim sihini enaig osona, “El mungo wain lifug aso fegim bwag aitig. Mime kunim hun tifutukni numwehiaginim enanayi wain fug aitinim mongni wainfug fapaugofigim enaig esigim bug puguagim. Enag sime lala kwina nimbanam el enanayi fahegegohogum ma sa wa okwefna el ambogonam wain fug wambuf. El enag mingnag elim wasanam enag asom fahegegofohogum, afa mingnag lifugwo ena gafungag wanai enam wambugum, afa mingnag lifugwo asoana awagim faifini. Asoana awag wahegam kafenamba.
1 Depois Jesus começou a falar-lhes por parábola:
2 Mayi lifug enag asonai enag ambiafenamba, eso asoana awag gafungag el mungom ningihiafena enag asogam, enaig sawiyifefenam ma mingnag wohof yika wambwi enag asonai.
2 No tempo da colheita, mandou um servo para que recebesse dos lavradores a sua parte dos frutos da vinha.
3 Enag el asowa fahegeg gofohog enag enaig esifini. Elim enag nangufinim, mayi bwafenamba, sulufifinim tigifinim, yusug piskifinim ningihiyifini.
3 Mas os lavradores o agarraram, espancaram e o despacharam de mãos vazias.
4 Asoana awag enag piskenam ming elim ningihiana, enam gamba mesowa topinim amtakwal tigifini, amtakwalefini.
4 De novo, enviou-lhes outro servo, e eles bateram na cabeça dele e o insultaram.
5 Asoana awag ming elim ningihiafena, enam tigekifini. Enag enagsa el gafungafigim ningitigifena enag asogam. El enag enaig esinim, mingnag elimwo behtanigim kugwag aitifinimbi ahkitigiaogona, mingnag elimwo melni kugwagsungofini.
5 Mandou ainda outro servo, e a este mataram. Muitos outros lhes enviou, dos quais espancaram uns e mataram outros.
6 Enag mungo gofena, elimba ehefena leg mungo enam olug lahlafena. Awag enaig sihifeni, ‘Elimba kana luwal, gafungag el enag kana luwalim anghiginim lahlafinif.’ Enag sumiyim enag ehefena legim ningihiana.
6 — Restava-lhe ainda um: o seu filho amado. Por fim, mandou o filho, pensando: “O meu filho eles respeitarão.”
7 Enag el eseli enag asowa gafungafegofofena enag ehefum oligi sihiagahufena, ‘Elimba asoana awagna leg, emba awagimoa wahaimba mungwal gawig ena wa wambuf. Hegefi! Nawo tigekim, nawo tigekinim, eso ehena asom fim!’
7 Mas os tais lavradores disseram entre si: “Este é o herdeiro; venham, vamos matá-lo, e a herança será nossa.”
8 Enaig fenamba enag tigekinim eligimwo aso leng meigim finim fatini.
8 E, agarrando o filho, mataram-no e o lançaram fora da vinha.
9 “Enag wain asoana awagmba ahnaig asef? Emba bonam, el eseli asowa gafungafegofofena, enamba kugwag sungo fenam eso mingnag elimoa asowamba enamba faif.
9 — Que fará, pois, o dono da vinha? Virá, exterminará aqueles lavradores e entregará a vinha a outros.
10 — ausente —
10 Vocês ainda não leram este trecho da Escritura:
11 Sisas enag ehefum ena wasim osoni.
11 Isto procede do Senhor
12 Ainiyag el enag enam higinim ati olningini Sisas enawasim ehelim osonug olningini “Kagelmbi amtakwalig enawasim enaig fenamba,” enag el enag ogona, “Nawo Sisasim kikehilinim ogohum,” afa enag embefini. Enagsa mingnag el esel Sisasim pahalug ahuafena, enag elim enag embefegoni, enag Ainiyag el enag Sisasim wahiyini ahuna.
12 E procuravam prender Jesus, porque entenderam que ele havia contado essa parábola contra eles; mas temiam o povo. Então eles o deixaram e foram embora.
13 Mingnag el Farisi elim afa Herotna nihiyinai elim enam nigitigini Sisas nangum.
13 E enviaram a Jesus alguns dos fariseus e dos herodianos, para que o apanhassem em alguma palavra.
14 Ona, “Nawo Sisasim amang amangim sahinim. Ogona mayi Sisas amtakwal sihifeimba, neso sulufinim kotinim.” El eso tatam aula fakahilinif, enaig lofug ogona, “Nawo eso Sisasim esinim.” Israel el Rom wanai gavman elim takis mani faigim, enag nunumugonam kwisini. Enag Farisi el afa Herotna nihiyinai el enag ambogonam Sisasim sahini, “Anuana, ati ka olningig, nemba yinim osfawof, nemba mas embefini ahnaig ahnaig esel nem olninginig enam. Aman esel Ainiyag feg enam enag nemba mas ahnaig mo faiyinam. Afa aman esel hofanam feg enamwo mas na ming mo faiyi. Awai! Nemba yinim fa sihif God esel membeg enam mungo. Enag nimbe kam sihin, Romoanai el elim nangwagawo, wunehalamba, Sisa, enamba ka manimba faiyime? Awaime? Enaigmba ka esimbi ka yuhwa feime? Awaime? Enag kawo mani enag faime? Awaime?” Sisasim enaig, sahinifini. Ainiyag el enag enaig olningugini, “Sisas mayi enaig sihifenimbi, takis mani Sisam fai,’ eso mungwal Israel el Sisasim nunumufif. Afa enaig mo sihinimbi, ‘Nogofeka takis mani Sisam faim,’ eso gavman el Sisasim waginif.”
14 Chegando, disseram-lhe: — Mestre, sabemos que o senhor é verdadeiro e não se importa com a opinião dos outros, porque não olha a aparência das pessoas, mas, segundo a verdade, ensina o caminho de Deus; é lícito pagar imposto a César ou não? Devemos ou não devemos pagar?
15 Sisas ati olningini enagel enag ogona, “Nawo Sisasim gihinim.” Enag Sisas wahigifenam, osoni, “Amang figim nogogum na kam gihinim? Mani busug kam ombugona, kawo nangom.”
15 Mas Jesus, percebendo a hipocrisia deles, respondeu:
16 Enag el mani mungo ombugona, enag Sisas sahini, “Nohmbusugi wunehalag mba amana?” El enag osoni, “El Ainiyag esel Romoa nangwagawo, wunehalamba Sisa, enagna nohmbusug.”
16 Eles trouxeram. E Jesus lhes perguntou: Eles responderam: — De César.
17 Enaig fenamba, enag Sisas osoni, “Amang Romoa nangwagohog elnimba, emba eso enam faiyi; afa amang Godnamba eso Godum faiyi.” El enag ena mom higinim olug wahegasaina.
17 Então Jesus disse: E muito se admiraram dele.
18 Mingnag el Sadyusi el Sisas nangum ambogona. Sadyusi el enag enaig osogwafena, “Elimbi wahagim, mas piskenam bwihiai.” El enag ambogonam, Sisasim sahinim,
18 Então alguns saduceus, que dizem não haver ressurreição, aproximaram-se de Jesus e lhe perguntaram:
19 “Anuana, Moses ena mom autinam ginofena, amanim luwal hwanig wahaimba, afa ehena angwag agafuf, emba so ehefena suminig enag ena angwafigim enag ma fafim. Luwal mayi feimba eso ena luwalwo eteg esel luwal hwanig wahag ehagna kukwa gohof.
19 — Mestre, Moisés nos deixou escrito que, se um homem morrer e deixar mulher sem filhos, o irmão desse homem deve casar com a viúva e gerar descendentes para o falecido.
20 Autinam elengegwa gohona, enansini nilitena gofwehena enag eteg angwafig fanam, afa luwal hwanig wahana.
20 Havia sete irmãos. O primeiro casou e morreu sem deixar filhos;
21 Etegim engeg enag angwafigim fanam, afa luwal hwanig wahana. Bwali enag fagim gwenag angwafigim fanam, afa ehe gamba luwal hwanig wahana.
21 o segundo casou com a viúva e morreu, também sem deixar descendência; e o terceiro, da mesma forma.
22 Afa figinyeg, afa, enuweso, afa elngeg ena suminimbugug enag finim enag angwafigim mungom enag luwal hwanig fesainam pigina, afa angwafigim gimba sumiyim wahana.
22 E, assim, os sete não deixaram descendência. Por fim, depois de todos, morreu também a mulher.
23 Enag hwaonam, melig pigyeg ena wa bigiagafef, enag hwaonam enag angwafigmbi amana angwag fef? Ati na olningig elengegwa gohona enag el enag angwafig mungom fini.” Sadyusi Sisasim enag enaig sahinifini.
23 Na ressurreição, quando eles ressuscitarem, de qual deles ela será a esposa? Porque os sete casaram com ela.
24 Sisas osoni, “Negelmbi mas na anuana figmo Godna mom autinam el ginofini enam. Enag mas na anuana figmo Godna tifutukum gimba. Enaig fenambe, enag negel enag mwetetiagig, mas na yuhwa figmo?
24 Jesus respondeu:
25 Enanam melig pigyeg piskenam bigiagofefimba, enanamaba mas angwafigmbi wambwi. Ensel, Godna gafungag wanai, ofwanai, angwafigmbi mas wambwi, enag enaig el gimba wa esif.
25 Pois, quando ressuscitarem dentre os mortos, nem casarão, nem se darão em casamento, mas serão como os anjos nos céus.
26 “Yawo enag nawo olningugim el wahagim piskegim bwihiagim enam autinam Moses ena mom enag ginofena li suwila lagofenamba. God ena suwi mewa sahogohonam Mosesim sihinagena. Ena mo enag mas na fahegigmo? Abraham, Aisak, Jekop enam autinam pigig, enag God Mosesim enaig sihifena, ‘Kamba Abrahamna God, Aisakna God, Jekopna God.’ God Mosesim enaig mo sihina. Afa God ati olningina ehelni sungwagmba mahiyim augwia.
26 Quanto aos mortos, que eles de fato ressuscitam, vocês nunca leram no Livro de Moisés, no trecho referente à sarça, como Deus lhe falou: “Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó”?
27 Godmba melig ese pigig enag elni Godmo. Awai! Elimba enag elni God ehe aman esel hegeg gohogum esel, enag elni God. Negelni moamba amtakwal newug feg!”
27 Ele não é Deus de mortos, e sim de vivos. Vocês estão completamente enganados.
28 Anuana el mungo bona Sisas nangum, ena hegenamba mo fuflafegegofofena. Enag higinamba Sisas mo wahigifenam yuhwa sihini. Enaig fenamba, enag el Sisasim sahana, “Godna moamba ahanag sisiyiamba feg?”
28 Chegando um dos escribas, que ouviu a discussão entre eles e viu que Jesus tinha dado uma boa resposta, perguntou-lhe: — Qual é o principal de todos os mandamentos?
29 Sisas wahigifenam elim enag osona, “Mo sisiyi fegmba ohunag, ‘Negel Israel! Negel higi! Ainiyag God mungwehe mungo Ainiyag bigelni fenig.
29 Jesus respondeu:
30 Nimbefum! Ainiyag enag, nimbefena Godum enam nininewug olug lahlafena. Nimbefena olug, sungwag, tifutuk, enag mungwal Godum ma lahlafini.’
30 Ame o Senhor, seu Deus, de todo o seu coração, de toda a sua alma, de todo o seu entendimento e com toda a sua força.”
31 Enam engeg mom mba enaig eseg, ‘Nimbefum esel na lahlafenagmba, enaig eso mingnag elim gimba enaig olug lahlafenai aman esel neana muhwa aga enam.’ Ming mo mba mas ena mo sambagam enag flafatigmo.” Sisas anuana elim enag enaig osona.
31 O segundo é: “Ame o seu próximo como você ama a si mesmo.” Não há outro mandamento maior do que estes.
32 Enag anuana el enag Sisasim sihina, “Anuana, nemba yuhwaho osog. Elimba yuhwahofeg, esel nosog God mungwehe Ainiyag feg, ming Godmba mas fegmo, gweli mungwehe.
32 Então o escriba disse: — Muito bem, Mestre! E com verdade o senhor disse que ele é o único, e não há outro além dele,
33 El ena Godum ma olulahlafini, olug, sungwag, tifutuk enag mungwal enag Godum ma olug lahlafini. Ehefum esel lahlafenagmba enaig eso ma minbnag elim gimba esei aman ehena muhwa aga enam gamba ma olug lahlafeinai. Sis afa amang amang enagel Godum fa faiyif, enaig pahalu ahufigim enag elimba yuhwaho. Afa enag sambaga ningigi mo enag pahalukahuagim afa amang amang Godum faiyigim enam flafatig.” Anuana el enag enaig sihi Sisasim fena.
33 e que amar a Deus de todo o coração e de todo o entendimento e com todas as forças e amar o próximo como a si mesmo é mais do que todos os holocaustos e sacrifícios.
34 Sisas enam hegnam, enag olningig anuana el ati olningig ena mo lahlag nininewug sihig. Enag Sisas sihina, “Nembe gweli ati na bogum Godna muhwa puguagim ofe. God afalig esel enam wahegwa na gohmo.” Enag mungwal el esel enag embefinim Sisasim ming mom sahingim.
34 Vendo Jesus que o escriba havia respondido sabiamente, declarou-lhe: E ninguém mais ousava fazer perguntas a Jesus.
35 Sisas Godna lala naligyi tempilwa gofenamba elim mo sihinugenam, enaig osoni, “Ahnaig asegmba enag anuana el enag enaig osogog. ‘enag Kraisim enam ogogum Devitni leg?’ Ahnaig asegmba enag enaigmba osogog?
35 Jesus, ensinando no templo, perguntou:
36 Godna sungwag Devitim ogofunagenamba, enag Devit autinam enaig osona,Devit Godna mo enaig osoni.
36 O próprio Davi falou, pelo Espírito Santo:
37 “Devit ehehmba, ‘Ainiyag’ moaogona, enag Kraismba Devitni leg ena ming momba enaig eseg Devitim gamba Ainiyag fenag.” Sisas enaig osoni. Enag elksa sifakalni Sisasna mom higinim.
37 — O próprio Davi chama o Cristo de Senhor; então como ele pode ser filho de Davi? E a grande multidão o ouvia com prazer.
38 Sisas mo ogfunugum enaig osoni, “Anuana el enag mingnag enaig esehu, enam negel gimba nunofifum anuana elim eseli enam. Anuana el enag enaig amtakwaligim membig, lofug kwieg aitiagigim, eso aisagafesai. Lofug kwiegmba autinam enag anuana el mungo aitikigwafena. El enag enaig olyifini ogona, ‘Eso el kam ma lahlafegoni.’ Enag eso ambogofenam ambagam nuwagifinam sahoafena kimbigwa gamba.
38 E, ao ensinar, Jesus dizia:
39 Israelna nuwagig lalawa enag el enag kuk lahlagim mungo lahlafini ogonam, ‘Nawo ahufenam ambagwa elni nohmbosogam auguiafum. El ma bigim nangwagi.’ El enag ogona, ‘Nawo wohof nalig ahagagwa gamba ahufenam, kuk lahlagwa mungo auguiafum.’
39 buscam as primeiras cadeiras nas sinagogas e os primeiros lugares nos banquetes;
40 Mingnag angwafig esel ligambugugum, mayi pigiafenamba angwafig mungo mayi auguiafenamba, anuana el enag ahufena angwafigni lala enag wambugifini. El enag Godum enaig moakwalnifinim sahinifini kwina gwesim ogohu asagafena. Hwaonam, God fahegagofefimba enanam enag enaig el kinig tawetik nalig newugehe wa wambuf.” Sisas enaig mo osoni.
40 devoram as casas das viúvas e, para o justificar, fazem longas orações. Estes sofrerão juízo muito mais severo.
41 Sisas mani keg muhwa agafena Godna lala naligyi. Enag elim nangwagawofena mani aitiagofofena enam. El mani numbiyinai el enag mani nalig aitini.
41 Sentado diante da caixa de ofertas, Jesus observava como o povo lançava ali o dinheiro. Ora, muitos ricos depositavam grandes quantias.
42 Angwafig esig mani hwanig bonam mani ongug wesig sambaga fatiaogona.
42 Vindo, porém, uma viúva pobre, lançou duas pequenas moedas correspondentes a um quadrante.
43 Sisas ehefena nihiyinaim wunoni, “Ambogo, yininewugehe ka nem osonug, angwafig esig esel mani hwanig fegim afa mani nalig fatig. Mingnag elim enam flafugum aitig.
43 E, chamando os seus discípulos, Jesus disse:
44 Enag el mungwal eseli enag mani numbni fesaig mingnag hofanam mungo wambuk ambogogum aitig. Afa angwafig esig enag esel, ehewo awai newug fena, mungwal mani gweliehe fatig, wohof gamba amangna wambuhmo?” Sisas enaig mo osoni.
44 Porque todos eles deram daquilo que lhes sobrava; ela, porém, da sua pobreza deu tudo o que possuía, todo o seu sustento.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 12, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.