Mateus 10

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Allempo c̈hapaʼmuen allempo Jesús agotaʼmuenan pueyochreshaʼ c̈harrasheña ñeñt̃ puechetsa epsheña. Eʼñe apc̈haʼhuet ñeshopaʼ ñañapaʼ apanet llesens att̃och quec̈hpatyeset oneñet̃ec̈hno acheñeneshaʼ. Ñam̃a llesensanet att̃och aʼcrratyeset acheñeneshaʼ ñeñt̃ osyen allohuen paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñam̃a ñeñt̃ paʼnamen atsotyenet.
1 Jesu ana bai’ufununayah etei 12 eaf ayuwih hina, sawow yumatah ta ta, feher yumatah ta ta, sabuw biyahimaim baiyawasih isan fair itih naatu igegewasinih.
2 Ñehua, ñetpaʼ arroʼtsaʼyenet paʼsoʼchñec̈hno; allohuenetpaʼ c̈harrasheñet puechena epsheña ñeñt̃ llesensaʼ. Ñeñt̃ ñanom atarr sherbets ñeñt̃paʼ Simón ñeñt̃ara sochetsa Pedro, allot̃paʼ ñam̃a Andrés ñeñt̃ eʼñe paʼmoʼnasheñ; allot̃ñapaʼ ñam̃a Jacobo ñeñt̃ Zebedeo puechemer epuet paʼmoʼnasheñ Juan.
2 Naatu iti i bai’ufununayah nah 12 wabih, wantoro’ot i Simon wabin ta Peter tufuturan Andrew hairi, James tufuturan John hairi, orot Zebedee natunatun.
3 Allot̃ñapaʼ ñam̃a Felipe ñam̃a Bartolomé; allot̃ñapaʼ ñam̃a Tomás ñam̃a Mateo ñeñt̃ cobrayeʼt̃ acheñeneshaʼ quelle ñeñt̃ gobiernocop; allot̃ñapaʼ Jacobo ñeñt̃ Alfeo puechemer, allot̃paʼ ñam̃a Tadeo.
3 Philip, Bartholomew hairi, kabay onayan wabin Matthew i Thomas hairi, naatu Alpheus natun James i Thaddeus hairi,
4 Allot̃ñapaʼ ñam̃a Simón ñeñt̃ cananistaneshaʼ ñeñt̃ nanac t̃orratseʼt̃ paʼnetsrecop, allot̃paʼ ñam̃a Judas Iscariote ñeñt̃chaʼ pomuerreʼ tsapat̃onet̃ Jesús.
4 tafaram kafafarayan orot wabin Simon. Jesu ana yanuwayan orot Judas Iscariot hairi.
5 Ñeñt̃ña c̈harrasheña puechena epsheña llesensanet att̃och ahuanemyeset paʼnamen anetsoʼmar, ñeñt̃paʼ atet̃ otapanet:
5 Orot nah 12 Jesu iyunih hititit iuwih eo, “Ufun Sabuw hai tafaramamaim men kwanan naatu Samaria sabuw hai bar hai meraramaim men kwanarun.
6 Arrchaʼña seta all yec̈haʼyena israelenaʼtarneshaʼ. Ñetpaʼ eʼñe atet̃ nentenanet ñerraʼmrrat̃eʼ carrneroc̈hno ñeñt̃ payaʼtyetsa.
6 Baise kwanan Israel sabuw bobaituw na’atube hikasiy tema’am biyahimaim kwanarun kwaniyawasih.
7 Allchaʼ soñemyespaʼ seserrpareʼtatyesnomanetchaʼ atet̃chaʼ sotyesnomanet: “T̃eʼpaʼ oʼ c̈herr allempoch ayochreshatt̃ena Yompor ñeñt̃ pueʼntañoʼtsen.”
7 Kwanan iti tur i kwanabinan, Mar ana aiwob i na iyubinaka.
8 Ñam̃a alla oterranerr pueyochreshaʼ:
8 Sawusawuwih kwaniyawasih, murumurubih kwanao hinamisir, sabuw iyab biyah kokom ani’anih kwaniyawasih naatu demon kakafih kwananunih hinatit. Sawar ana baiyan en kwabaib, imih kwanabow ana baiyan en.
9 ’Ñam̃a oʼch notas: Ñerraʼm oʼch sahuanmapaʼ amaʼt puetallarrapaʼ amach seshaʼtatsetnomo quelle. Amaʼt orotllellen, amaʼt huallatllellen, amaʼt cobretllellen amach seshaʼtatsetnome.
9 Men kabay ta kwanab a koukut kwaniwan, naiw a kikiramaim kwanarobere auman kwananamih.
10 Amaʼt eʼñe coñeʼt̃a amach es sanmatsto allchaʼ sechopeñeʼchyes, amaʼt sebolsa, amaʼt eʼñe epma seshtam, amaʼt sesapata, amaʼt secarra, amach sanmatsche t̃arroʼmar ñeñt̃eschaʼ t̃orraʼyetsapaʼ eʼñe pocteʼ rratyesapasetchaʼ.
10 Remor isan men hafoy ta kwanab, men biya baibiyon ta, a baibiyon ta, tu ta, kwanabow auman kwananamih. anayabin bowayah abis kikimin tibitin boro nakaram.
11 ’Amaʼt erraʼtsena anetser amaʼt ñam̃a all ama tama eñalle acheñ ñerraʼm erra sec̈hapaʼchpaʼ c̈hochña ñanom saʼp̃t̃oʼtyesosanet erroʼtsent̃eʼ cohuen acheñpaʼ allchaʼña sec̈hap. Allñapaʼ allchaʼña saʼposa t̃arrempohuach esempoch seserrerr ñam̃a allot̃.
11 “Kwanan bar merar kikimin o bar merar gagamin kwanarur, sabuw iyab merarayow wairafih kwananuwihih, naatu i hai baremaim kwanama, a bowabow kwanisawar imaibo kwihamiyih kwanan.
12 Amaʼt erraʼtsena pocoller allchaʼ sec̈hap, eʼñe sehuom̃chaʼteñot̃ oʼch senamatosanet Yompor paʼnateña.
12 Naatu bar runamih sabuw a merarayow kwanitih.
13 Ñetña ñerraʼm eʼñe cohuen acheñret, Yomporñapaʼ aʼnatenanetchaʼ. Ñerraʼm ama cohuenayaye acheñretpaʼ Yomporñapaʼ oʼch alla apuerres sa paʼnateña.
13 Naatu sabuw bar wanawanan tufuw ana merarayow hinabaib, basit a merarayow kwanihamiy nati baremaim nama, baise men hinabaib a tufuw ana merarayow kwanabosair kwanab maiye.
14 Ñerraʼm erra anetsro ñeñt̃ alloʼmarneshaʼña ama cohuenayeʼ agapaseto t̃arroʼmar ñetpaʼ amach mueneto oʼch eʼm̃ñotapaset ñeñt̃ atet̃ seserrpareʼten, sañapaʼ oʼch sem̃terrerr ñam̃a allot̃. Ñerraʼm allempo sem̃terrerrña ñam̃a allot̃, ñeñt̃ña setcoʼtsaʼyen pañeʼteʼ patspaʼ c̈hoch sepaʼshetcaʼtyesnomña setac. Att̃ochña alloʼmarneshaʼpaʼ oʼch señotatnomanet ñetpaʼ amacaʼye pocteyeʼ entenanetoña Yompor.
14 Orot babin yait a merar men nay naatu a tur men nanonowar, kwanamisir ura kwanarutatab efan nati kwanihamiy kwanan efan ta.
15 Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼch notas: Esempohuañen allempoch acraret̃etuerra allohuen acheñeneshaʼpaʼ añ anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃chaʼ ama cohuenayeʼ sagapaye t̃eʼ, ñetñapaʼ nanacchaʼ aʼcoñchataret̃terretña allempo. Amaʼt sodomoʼmarneshaʼ ñam̃a gomorroʼmarneshaʼ ñetpaʼ amach tama aʼcoñchataret̃terreto atet̃ ñerraʼm ñeñt̃ anetsoʼmarneshaʼ ñeñt̃chaʼ ama cohuenayeʼ sagapaye t̃eʼ.
15 Anababatun a tur ao’owen, baibatebat ana veya God Sodom, Gomorah sabuw boro nakabibirih, baise nati bar merar sabuw hai baimakiy i boro God tafan nayara’ah gagamin na’in hinab.
16 ’Ñam̃a sapaʼ ñerraʼm oʼch ahues t̃eʼpaʼ señochchaʼ poʼñoc̈h c̈hocmach eñall ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼteʼ amaʼt sapaʼ amach c̈ho errot̃ sepenaneto ñet. Ñeñt̃oʼmarña notenes t̃eʼpaʼ oʼch nemñas eʼñech att̃es ñerraʼmrrat̃eʼ carrnero oʼch ahuoʼ alloʼtsaʼyen maʼyarroc̈hno. Ñeñt̃oʼmarña sapaʼ señotaʼt̃ach atet̃ ñerraʼm shechep̃paʼ atarr eñoteʼ. T̃arraña sapaʼ amach errot̃ ap̃añso atet̃ ñerraʼm yep̃paʼ ama errot̃ ap̃añeyaye.
16 “Kwananowar, kwa i bobaituw sheep na’atube haru fairih wanawanahimaim abiyuni kwanatit kwananamih, imih kok na’atube kwanakakaf naatu mamu imak na’atube kwananutanub.
17 Ñeñt̃oʼmarña notenes: Señotaʼt̃ach t̃arroʼmar acheñeneshaʼpaʼ errot̃uanenchaʼ perrset, sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃esho allchaʼ otteñeʼcherrset. Nalleʼtyerrsetchaʼ all judioneshaʼ poʼprahuoʼmar.
17 “Mata toniwa’an sabuw isah, anayabin boro hinabuw hinafatumi kwanan kanisel nahimaim hibabatiy, naatu Kou’ay Baremaim boro hinaborabirabi.
18 Poʼñoc̈h eʼñe noʼmarpaʼ rremanaterrsetchaʼ att̃och mueroc̈htatyerrset, sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃esho ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃ec̈hno allchaʼña saʼmet̃aʼyesosnanchaʼ neñoñ. Ñam̃a arrchaʼ saʼmet̃errnan neñoñ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ ama judioneshayaye.
18 Ayu wabu’umaim kwabowabow isan boro aiwob sabuw naatu gawan orot gagamih na’atube Ufun Sabuw nahimaim Tur Gewasin kurereb nowar isan boro hinarab hinataini.
19 Ñam̃a allempoch sanmaret̃etyesapaʼ amaʼt mameshapaʼ amach c̈ha sellcaʼp̃satsto, amach sotap̃saʼtatsto: Errot̃uachcaʼye notost̃eʼ am̃chaʼtaret̃esho ñerraʼm oʼch aʼp̃t̃oʼtareʼtapuen. T̃arroʼmar allempopaʼ Somporchaʼña Puecamquëñ señotatyesoseʼña all.
19 Baise hinafatum hinabuw baibabatiyimih kwanan men kwaniyababan tur isan, o tur o isan, hinabibatiy ana veya’amaim tur boro imaim natit kwanao.
20 Att̃oña amach eʼñe sochaya seʼñoraʼyesoso, añchaʼña Sompor Puecamquëñ ñeñt̃chaʼña seʼñoratyeseʼ.
20 Anayabin nati tur i men o a notamaim tit kuo’omih, baise Tamat Anunin o iwani awa rukirir kuo.
21 ’Allempoch atet̃ perrsetpaʼ ñeñt̃ eʼñe semoʼnasheñ sepen ñatoʼ ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ att̃och muetsaterres t̃arroʼmar ñapaʼ amacaʼye ameʼñenno. Amapaʼ ñatoʼ pomporpaʼ oʼch pomuerran ñam̃a puechemer. Amaʼt ñam̃a puechemerpaʼ ñatoʼ pat̃parñot̃paʼ oʼpaterranach pamoʼmteʼ att̃och muetsatater.
21 “Orot ain boro tain baban nao namorob, regah boro natun nifa’ifa’i baban nao namorob, na’atube kek boro hinah tamah hinifa’ifa’ih babah hinao hinamorob.
22 Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye eʼñe sameʼñena. Amaʼtchaʼ atarr mueroc̈htaterrsetpaʼ t̃arraña eseshaʼch eʼñe ahuantaʼhuanmueʼ eʼñe pueyemteñot̃en na, ñeñt̃chaʼña aʼqueshp̃ataret̃terrtsa.
22 Ayu wabu’umaim kwabowabow isan sabuw boro hinifa’ifa’i, baise orot yait nabat kikin nabowabow yomaninamaim boro yawas natita’ur.
23 Ñerraʼm esempo eʼmoñeʼterrset ñeñt̃ anetsro alloʼtsenes oʼch seyetam̃p̃sanetpaʼ oʼch sahuanma poʼpoñ anetso. Allpaʼc̈hoʼña ñerraʼm att̃ecma eʼmoñeʼterrseterrpaʼ oʼch seyetam̃perraneterr oʼch sahuanerrerr ñam̃a poʼpoñ anetso. Eʼñe poʼñoc̈h notenes: Amach eʼñe sepaʼhuenaʼ ora allohuen israelneshaʼ paʼnetsropaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch alla norrterra.
23 Bar merar ta’amaim hinarukoukuw kwanabia’akir, kwanabihir kwanan bar merar ta, anababatun a tur ao’owen, Israel wanawanan bar merar etei boro men kwanabow kwanisawaribo Orot Natun namatabir maiye nanamih.
24 ’Ñam̃a oʼch noterrserr: Ñeñt̃ yochreshatspaʼ ñerraʼm eʼmoñeʼteññañet poʼmaestror, eʼñech att̃ecma eʼmoñeʼterrñañet ñam̃a ñeñt̃ pueyochreshac̈hno pen. Ñam̃a ñeñt̃ ñañretsotyets ñerraʼm eʼmoñeʼteññañet pamoʼmteʼ eʼñech att̃ecma eʼmoñeʼterrñañet ñam̃a pueñañreshac̈hno.
24 “Kirum kek boro men ana bai’obaiyen orot na natabirimih, na’atube akir wairafin boro men ana orot ukwarin na natabirimih.
25 Ñeñt̃ yochreshatsoc̈hnopaʼ eʼñepaʼchña pocteʼ entyeñet oʼch atet̃ ap̃aret̃terret atet̃ ñerraʼm poʼmaestroret. Ñam̃a ñeñt̃ ñañretsoc̈hnopaʼ eʼñepaʼchña pocteʼ entyeñet ñam̃a oʼch atet̃ ap̃aret̃terret atet̃ ñerraʼm pamoʼmteʼ. Ñam̃a señochepaʼch ñerraʼm na puesochatseʼteñot̃etan otennet napaʼ oneñet̃oʼ pomporen ñeñt̃ otenet Beelzebú, sapaʼc̈hoʼña ellochña atarr sochatseʼterrset. Amaʼt na ñeñt̃en eʼñe samoʼmteʼ sepenen att̃o atarr sochatseʼtennet na, sapaʼc̈hoʼña ñeñt̃es nechemereshac̈hno nepen, elloña sapaʼ atarrchaʼ nanac sochatseʼterrset sam̃a.
25 Baise kirum kek na kok ana bai’obaiyen orot na’atube mataramih, basit i ukwarin na rerekab na kirum gewas, na’atube akir wairafin nabow gewas ana orot ukwarin boro nayara’ah ibe namatar, baise bar matuwan orot isan Beelzebul hinarouw hinao na’at, i ana akir wairafin isah boro tur kakafin maiyow hina’uwih wabih hini’a’afiy.
26 ’Amaʼt att̃eñpaʼ t̃arraña sapaʼ amach sem̃chaʼtatstaneto t̃arroʼmar yapaʼ yeñoteñ allohuen ñeñt̃ att̃o eʼñe aʼnahua shecareʼtyenet t̃eʼ, esempohuañenñapaʼ aʼmet̃am̃p̃saret̃terretchaʼ. Amaʼt allohuen ñeñt̃ eʼñe aʼnasotyenet t̃eʼpaʼ esempohuañenñapaʼ eʼñech eñotataret̃etuerret.
26 “Baise sabuw isah men kwanabir, anayabin abisa sum wanawanan wa’iwa’irin inu’in boro hina botait nirereb, naatu sawar baibunuwenamaim ti’inu’in etei boro hinatit hinibebeyan sabuw etei hinaso’ob.
27 Ñeñt̃oʼmarña amaʼt erraʼtsena neserrpareʼtatyenes t̃eʼ eʼñe sapt̃ocheʼ, esempoña sapaʼ eʼñech señotatuer ora allohuen acheñeneshaʼ. Amaʼt erraʼtsen ñeñt̃ atet̃ neserrpareʼtatyenes t̃eʼ eʼñe aʼnahua oʼpono pocollo, esempoña sapaʼ seserrpareʼterrchaʼ allchaʼ eʼñe cohuen eʼmuerres allohuen acheñeneshaʼ atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ enot̃ seserrpareʼten shelletot̃.
27 Abisa wa’iwa’iramaim ao kwanonowar sabuw etei nahimaim kwanao hinanowar, naatu abisa akisimo ao kwanonowar, kwanayen gem tafahimaim kwanabat kwanabinan sabuw etei hinanowar.
28 Amach aña sem̃chaʼtatsto ñeñt̃chaʼ semtseʼ. T̃arroʼmar añach muetsonaset sechets, secamquëññapaʼ amach errot̃enot̃ muetsonaseto. Añchaʼña sem̃chaʼnaʼt Yompor t̃arroʼmar ñerraʼm ña muenatspaʼ eʼñe ña poʼhuamencot̃paʼ oʼch aʼchencatonay yeʼchets yecamquëñpaʼc̈hoʼña oʼch aʼchencatonay coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ.
28 Sabuw biya te’a’asabun isan men kwanabirumih, anayabin anun boro men hina’asabunimih, baise God isan i kwanabir, anayabin i boro biya naatu anun hairi’ika na’asbunuwen hinamorob.
29 — ausente —
29 Mamu kwikwik rou’ab hai baiyan i one toea’maim boro inatubun, baise mamu ta boro men Tamat so’oba’e namorob haw nare’emih.
30 — ausente —
30 Naatu kwa ukwarimaim arib i etei God iyab sawar.
31 — ausente —
31 Imih men kwanabir, Tamat ana yabow kwa isa i ra’at men mamu kwikwik na’atube’emih.
32 ’Elloña napaʼ oʼch noterrserr: Allohuen amaʼt erraʼtsenchaʼ ñeñt̃chaʼ ama naʼnasotenaye acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ amach naʼnasotuerraneto nam̃a Nomporesho all pueʼntaño.
32 “Orot yait sabuw etei nahimaim ayu isou eo’orereb, ayu auman boro maramaim na’atube ana sinaf Tamai nanamaim.
33 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ naʼnasotenaya na arr patsro acheñeneshesho, napaʼc̈hoʼña naʼnasoterranetchaʼ Nomporesho all pueʼntaño.
33 Baise orot babin yait sabuw etei nahimaim ayu ekwakwahiru, ayu auman mar Tamai nanamaim boro ibo anakwahir.
34 ’Sapaʼ c̈hat̃eʼ sotenapañ añecopt̃eʼ nohuapa oʼch eʼñe cohuen namoʼtstannaʼtatera acheñeneshaʼ arr patsro. Ñeñt̃paʼ ama att̃eyaye. Añecpaʼnaña nohuapa allochñapaʼ eʼñe noʼmarpaʼ acheñeneshaʼñapaʼ oʼch att̃a elloptannaʼtyeset.
34 “Men kwananot ayu i tufuw abai tafaramamaim anan, En. Ayu i men tufuw abai ananamih, baise kauseb abai anan.
35 — ausente —
35 Ayu anan anayabin
36 — ausente —
36 Imih orot ana kamabiy anababatun i boro i taiyuwin ana rara.’
37 ’T̃arraña ñerraʼm erraʼtsenchaʼ nemorrenterrayañ ñerraʼm ñetña pompora atarr morrentenet ñamet pachoret ñeñt̃ña acheñerpaʼ ama eʼñeyeʼ pocteʼ nenteñe att̃och neyochreshaʼ neperranet. Ñam̃a poʼpotantañ ñeñt̃chaʼ nemorrenterrayañ ñetpaʼc̈hoʼña ñerraʼm puechemera atarr morrentenetpaʼ ñam̃a poʼsñet ñeñt̃paʼc̈hoʼña acheñerpaʼ ama eʼñeyeʼ pocteʼ nenteñe att̃och eʼñe neyochreshaʼ neperranet.
37 “Orot yait ana yabow ayu isou ikikimin naatu hinah tamah isah ebiyabow kwanekwan i men karam boro ni’ufnunu, na’atube orot yait ana yabow ayu isou ikikimin naatu i natun orot naatu babitai isah ebiyabow kwanekwan, i men karam boro ni’ufnunu.
38 T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen ama eʼñeyeʼ sehuanmaye ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta att̃och cot̃errnet eʼñe poctacma, nañapaʼ amach pocteʼ nenteñe oʼch neyochreshaʼ neperranet. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sechechnen secorsoch alloch semueroc̈hta sam̃a.
38 Naatu orot babin yait ana onaf men na’abar ayu nabi’ufnunu i men karam boro ayu airi ani’of.
39 T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe aña eʼnenet oʼch correna atomat att̃och eʼñe coshenet arr patsro, ñetñapaʼ aʼchencaterretchaʼ ñañeñeta. T̃arraña ñerraʼm eseshaʼ eʼñe pocteʼ enteneʼ oʼch es sehuanmuet nocop ñeñt̃ atet̃ muenenet ñeñt̃ eʼñe ñocpueta arr patsro ñeñt̃ña acheñerpaʼ corretsach pocsheñeshocmañen eʼñe t̃ayot̃eñ errponañohuen.
39 Orot babin yait taiyuwin ana yawas enunuwih boro ana yawas nikasiy, baise orot babin yait ana yawas isou ebi’inuw boro natita’ur.
40 Jesúspaʼ alla oterranerr pueyochreshaʼ:
40 “Orot yait kwa a merar eyiyi, ayu au merar eyiyi, naatu orot yait ayu au merar eyiyi, i orot yait ayu iyunu anan i ana merar eyiyi.
41 Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ ñeñt̃ aʼm̃teneʼ Yompor poʼñoñ t̃arroʼmar ñapaʼ Yomporcaʼye poʼñoñ aʼm̃ten, ñeñt̃ña acheñer ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼpaʼ Yomporchaʼña apuerreʼ ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ. Eʼñech att̃ecma apuer ñeñt̃ atet̃ coshatenan ñeñt̃ aʼm̃teneʼ poʼñoñ. Ñam̃a amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ eʼñe cohuen aguëneʼ ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es orrtatyets Yomporecop t̃arroʼmar ñapaʼ Yomporecopcaʼye eʼñe pocteʼ es orrtatyen, Yomporchaʼña apuerreʼ ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ. Eʼñech att̃ecma apuer ñeñt̃ atet̃ coshatenan ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es orrtatyets Yomporecop.
41 Orot babin yait dinab orot ana merar eyiyi, anayabin i dinab orot, nati orot boro dinab orot ana baiyan turin nab. Naatu orot yait, orot ana yawas mutufurin ana merar eyiy, anayabin i orot ana yawas mutufurin boro orot ana yawas mutufurin ana baiyan turin nab.
42 Ñam̃a añ ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ enteneto, erraʼtsenchaʼ apapueʼ ñeñt̃chaʼ orros t̃arroʼmar ñapaʼ nocaʼye neyochreshaʼ, amaʼt coñeʼt̃a oñ apapet, napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, Yomporchaʼcaʼyeña apuerrahuetña ñeñt̃chaʼ atarr coshaterrahuet.
42 Naatu orot babin yait kek kikimin harewawat hun itin etomatom, anayabin i ayu au bai’ufununayan, anababatun a tur ao’owen i ana baiyan boro nab.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.