Lucas 21
Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI
1 Allempo alloʼtsen Jesús Parets paʼpacllo, ñañapaʼ arrenet̃ cohuen allecma nenet quelle Partsocop. Allñapaʼ entenan ec̃llayoret̃eneshaʼ ñeñt̃ naʼyeneʼ shonteʼ poʼc̃llayor Partsocop.
1 Jesu Tafaror Bar wanawanan siwar ya’aya ana efamaim mare ma sabuw kabay wairafih hina hai siwar tew wanawanan hibiwanen itih.
2 Jesúsña allpaʼ att̃a cohuenanet, huapa ñam̃a puesheñarr rret̃orrnaneshaʼ ñeñt̃ atarr huocchañetets. Ñapaʼc̈hoʼña nosan eptallat̃oll quellayet̃oll ñeñt̃ cobretall.
2 Naatu kwafur babin yababan wairafin auman na ana kabay gidigidih rou’ab tew wanawanan biwan itin.
3 Jesúsñapaʼ atet̃ ot:
3 Naatu sabuw iuwih eo, “Anababatun a tur ao’owen, iti kwafur babin, yababan wairafin ana siwar God bitin i sabuw etei natabirih.
4 T̃arroʼmar allohuenet ñeñt̃ naʼyenet quelle, añacaʼye naʼyenet ñeñt̃ aʼpchatyenet, ñañapaʼ amaʼt atarr huocchañpaʼ eʼñe pomhuahuospan allohuen ñeñt̃ echyen ñeñt̃ muenatenaneñ alloʼch yoran att̃och correna arr patsro.
4 Anayabin sabuw afa i totobuyoy wairafih, imih hai siwar gagamin na’in hiyai, baise iti kwafur babin ana efanamaim abisa i isan yai inu’in i etei bai na ana siwar yai.”
5 Allempoña puesheñaʼttets ñetñapaʼ aña atarr serrpareʼtyenet att̃o Parets paʼpaquëllpaʼ atarr aʼcohuentateñ. Mapyet ñeñt̃ allo orratenet Partsopoʼ ñeñt̃paʼ atarr coc̈hneshareʼ ap̃aʼyesaret̃. Shonteʼ coc̈hneshareʼ ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ pomyen acheñeneshaʼ all Partsocop. Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
5 Jesu ana bai’ufununayah afa Tafaror Bar hiwowowab ana gewasin hi’itin, naatu kabay hitar hikikirum isan, na’atube siwar ta ta God isan hiyasairen bar hibi’abur hi’itah isan hio hibifofofor. Baise Jesu eo,
6 —Ora ñeñt̃ allpon eʼñe coc̈hneshareʼ sentyen t̃eʼ c̈herrchaʼ allempoch eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra. Amaʼt puem̃arra mapyetpaʼ amach aʼpuerroña all allo orratenet Partsopoʼ.
6 “Sawar iti etei kwa’itih kwa’o, mar boro kabay iti etei boro nihururuw nare narubar na’in, boro men ta iti hai efanamaim hina’inumih.”
7 Pueyochreshaʼñapaʼ aʼp̃t̃oʼchet:
7 Sabuw Jesu hibatiy hio, “Bai’obaiyenayan, mar i boro biy iti sawar hinamatar, naatu ina’inan i boro abisa namatar saise aki ana’itin ana so’ob veya i na tit?”
8 Jesúsñapaʼ otanet:
8 Jesu iuwih eo, “Mata toniwa’an, men koko’aw na’atube hinifufuwimih. Anayabin orot moumurih na’in boro ayu wabu’umaim hinao, ‘Ayu i Keriso, naatu Veya i na kabom.’ Men kwani’ufnunih.
9 Ñam̃a allempopaʼ oʼch seʼmareʼtyerr oʼ quellareñtsotyerr allemeñ anetsoʼmar ñam̃a oʼch seʼmareʼtyerr oʼ orrterra ñam̃a at̃parñats errap̃aren, saña allempopaʼ amach c̈ha seyorenatsto amaʼt eʼñe mamesha. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼcaʼye eʼñe poʼñoc̈h perra. T̃arraña allempopaʼ amach c̈henaʼ allempoch eʼñe mellapoterra.
9 Hinabiyow tur kwananonowar men kwanabir, naatu yababan nara’at ef hinafofokar auman men kwanabir, anayabin sawar nati na’atube boro wan hinamatar, baise men kwananot mar yomanin i na kabom.”
10 Jesúsñapaʼ alla oterraneterr:
10 Naatu iban iuwih maiye eo, “Tafaram ta ta boro taiyuwih hinagam hiniyow na’atube bar merar ta ta boro taiyuwih hinagam hiniyow.
11 Pellaʼyerrach pats huomenc ora errap̃aren, ñam̃a orrterrach allemeñ muec̈heñets oʼch eʼñe chaporrñatsotyerr errap̃aren. Orrterrach ñam̃a paʼnamen atsnañtsoc̈hno ñeñt̃ atarr apatannaʼtpoʼ. Allempopaʼ atarrchaʼ am̃chaʼnoc̈hterra entot̃. Orrterrach ento ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama puentareto ñeñt̃chaʼña eñotaterrahuet oʼ eʼñe c̈herrmoch allempoch mellapoterra.
11 Iriyoy gagamih boro hinamatar, baimar kakafin, sawow yumatah ta ta tafaram wanawanan boro awan nakaratan, maramaim sawar itah birubir boro hinamatar.
12 ’Ñehua, allempoch ama orrtenaʼ atet̃paʼ saña allempopaʼ rremanaterrsetchaʼ att̃och mueroc̈htaterrset, sanmaret̃terrach judioneshaʼ poʼprahuo allchaʼña eʼñe otteñeʼcherrset, att̃ochña abeʼt̃errset cárcelo allchaʼ coñchaterrset. Eʼñe sameʼñeñot̃en na sapaʼ sanmaret̃terrach am̃chaʼtaret̃nesheshoʼmar ñam̃a alloʼtsaʼyen ñeñt̃ nanac am̃chaʼtaret̃neshaʼ.
12 Wabu’umaim kwabowabow isan, hinarab hini’a’akir, hinabuw hinafatumi kwanan Kou’ay Bar hai ukwarih umahimaim hinayai, naatu i boro hinabuw kwanan dibur hinayariyi, tafaram ana aiwob na’atube orot gagamih nahimaim kwanatit hinibabatiy.
13 T̃arraña allempopaʼ atarrchaʼ cohuen att̃och saʼmet̃osnanña neñoñ.
13 Imih nati’imaim kwanatitit, veya keboroban i nati, ayu mi’itube kwaitutumu kwabowabow i hai tur kwana’owen.
14 Ñeñt̃oʼmarña allempo sanmaret̃etyesa allchaʼ otteñeʼcherrset amaʼt mameshapaʼ amach sellcaʼp̃satsto, amach sotap̃saʼtatsto, errot̃uachcaʼye notost̃eʼ am̃chaʼtaret̃esho allempoch aʼp̃t̃oʼtareʼtapuen.
14 Naatu baibatiyimih hinabuw kwananan men bogaigiwas taiyuw was fafari isan kwananot kwaniyababanamih.
15 T̃arroʼmar allempopaʼ nachcaʼyeña seʼñoratoseʼña all att̃och eʼñe cohuen señotyesña atet̃chaʼ sanapyesosanet. Allochñapaʼ ñeñt̃ seʼmoñeʼteneʼpaʼ amach errot̃enayeʼ otenayeʼ entenseto. Ñam̃a amach errot̃enot̃ otaseto ñeñt̃ atet̃ soten sapaʼ ñeñt̃paʼ amacaʼ poʼñoc̈hayeʼ atet̃ soteno.
15 Anayabin ayu boro tur anit a not hinarerekab tur kwanao a kamabiy sabuw hinanonowar boro men karam a tur hinarukouw naatu bairi kwanibasamih.
16 Elloña allempoch atet̃ perrsetpaʼ ñeñt̃ eʼñe sompor sepen ñam̃a sachor ñatoʼ ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ t̃arroʼmar ñapaʼ amacaʼye ameʼñenno, amapaʼ ñatoʼ semoʼnasheñ, amapaʼ ñatoʼ poʼpotantañ samoʼtseshaʼ, amapaʼ ñatoʼ ñeñt̃ eʼñe parro seyemtena ñeñt̃achcaʼye sepomuerreʼ t̃arroʼmar ñetpaʼ ama parrocmayeʼ att̃ecma soct̃apeʼcheno. Ñam̃a patantaʼttsospaʼ muetsatyerrsetchaʼ.
16 Hinat, tamat, taituwa, a ofonah boro baba hinao, hinabuw orot gagamih umahimaim hinaya’i, baimakiy hinit naatu kwa afa boro hina’asbuni kwanamorob.
17 Shonteʼch acheñeneshaʼ ñeñt̃chaʼ seʼmoñeʼterreʼ t̃arroʼmar sapaʼ nacaʼye eʼñe sameʼñena.
17 Sabuw etei boro hinifa’ifai, anayabin ayu kwabi’ufnunu isan.
18 Napaʼ atarrchaʼ necuam̃penes att̃och amach errot̃enot̃ sechenquërro amaʼt eʼñe ahuat̃a. Att̃oña amaʼt eʼñe puep̃arra sechpaʼ ñeñt̃paʼc̈hoʼña amach naʼchencaterrnaso.
18 Baise ukwarimaim arib ta boro men nakasiyomih.
19 T̃arraña amaʼtchaʼ atarr mueroc̈htaterrset c̈hocmachña eʼñe seyemteñot̃en napaʼ eʼñech saʼhuantaʼhuanomña allohuen mueroc̈hteñets. Att̃ochña sapaʼ corretsasach eʼñe poʼñoc̈h.
19 Naatu kwa a batkikinamaim yawas boro kwanatita’ur kwanab kwanama gewas.
20 ’Ñerraʼm esempoch senterr añ anetser Jerusaléñpaʼ oʼch eʼñe rroc̈htam̃pera solltarneshaʼ allempoña sapaʼ señochepaʼch oʼ c̈herrmoch att̃och eʼñe aʼmataʼtaret̃etuerra ñeñt̃ anetser Jerusaléñ.
20 Baiyowayah sabuw Jerusalem hina’ar bebera’uh kwana’i’itin kwa i kwanaso’ob, Jerusalem rabin baitaiyin isan ana veya i kabom.
21 Allempoña ñeñt̃ allpon Judeoʼtsaʼyenpaʼ ñetñapaʼ allorocmuepaʼch yetrraʼtuerret ahuanerretepaʼña aspent̃areronet̃. Ñam̃a ñeñt̃ allpon anetsoʼtsaʼyen Jerusaléño, ñetpaʼc̈hoʼña ahuanemyesetepaʼch ñamet allot̃. Ñam̃a ñeñt̃ allpon allampañoʼtsaʼyen all arepaʼchña tatsterretoña all Jerusaléño.
21 Sabuw iyab Judea wanawanan tema’am boro hinabihir hinan oyaw wan hinayen, sabuw iyab Jerusalem tema’am boro tafaram hinihamiy, sabuw iyab bar meraramaim tema’am boro men hinan Jerusalem hinatit.
22 T̃arroʼmar allempopaʼ Yomporchaʼña tsaʼtaterrayaña allohuen israelenaʼtarneshaʼ, t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eʼñe etsoterra ora allpon ñeñt̃ atet̃ anuaret̃tatseʼt̃ atet̃chaʼ perra allempo.
22 Anayabin nati i baimakiy ana veya, saise abisa bukamaim hikirum inu’in nan niturobe.
23 Allempopaʼ atarrchaʼ llequëñets añecop ñeñt̃ ac̈homenareʼ coyaneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ allohuen emaret̃et̃olleshac̈hno. (Tarroʼmar ñocpuetpaʼ atarr t̃orrapoʼ att̃och yetrraʼtet ñamet.) T̃arroʼmar allempopaʼ oʼch orrterra ñeñt̃chaʼ atarr mueroc̈htaterrahuet arr patsro. Atarrchaʼ aʼcoñchataret̃terra allohuen acheñeneshaʼ allempo.
23 Nati ana veya’amaim baibin iyab yah auman naatu hai kek sosof auman bihir isan boro nafokar, yababan gagamin na’in boro iti tafaramamaim namatar naatu sabuw boro baimakiy hinab.
24 Ñam̃a allempo shonteʼ acheñpaʼ eʼñech muetsanatuerranet ñeñt̃chaʼ quellarerrahuet. Poʼpotantaññapaʼ rremanatuerranetchaʼ ñeñt̃ quellarenahuet oʼch anmaret̃terret poʼpoñ anetso b̃ac̈hayo all yec̈haʼyena paʼnamen acheñ. Acheñeneshaʼ ñeñt̃ ama judioneshayayepaʼ ñeñt̃chaʼña eʼñe aʼmtsoññetuerreʼña jerusaléñoʼmarneshaʼ, att̃och eʼñe at̃mamaʼtueretña ñeñt̃ anetser Jerusaléñ. Atet̃chaʼcaʼye perra ñeñt̃ allponmat onañcharet̃ ñeñt̃ ama judioneshayaye oʼch am̃chaʼnoc̈hterret all Jerusaléño.
24 Sabuw afa boro ahay wan hinayen hina morob, afa boro hinabow hinan tafaram ta ta’amaim dibur hinaya. Naatu Eteni Sabuw Jerusalem boro hinarab nare tafan hinatet, naatu hinama hinakaif hai veya God bitih na’atube nan niturobe.
25 ’Allempopaʼ orrterrach ento ñeñt̃ amaʼt ahuat̃apaʼ ama sentare ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ, ñeñt̃paʼ eʼñech atsnesho, orrterra ñam̃a arrorresho ñam̃a rantoc̈hnesho. Ñam̃a arr patsro ora allpon paʼnamen acheñeneshaʼ pueyorñot̃etpaʼ atarrchaʼ nanac llecaʼrrterret. Añchaʼ atarr yoreʼtameʼterrahuet att̃o ñeñt̃ añecmuen saʼppaʼ oʼch emoʼyarterra, atarrchaʼ huomenc maʼmoreterr allempo.
25 “Maramaim veya, sumar, daman boro ina’inan yumatah ta ta hinamatar. Tafaram tutufin wanawan etei boro ayay hinabosair abisa namamatar isan, yabat boro namisir, gis nayen ana’itin boro birubir kakafin.
26 Acheñeneshaʼ eʼñe pom̃chañot̃etpaʼ c̈hach mueneʼ ot̃anatyerret t̃arroʼmar allempopaʼ oʼch eñoterret atarrchaʼ mueroc̈hterret allohuenet arr patsro. Ñam̃a ñeñt̃ huomenc orraʼyetsa ento t̃eʼ, allempoña amaʼt ñeñt̃paʼ pellaʼyerrach.
26 Sabuw boro hai bir nara’at hinimamayay hinao, ‘Abisa tafaram wanawan emamatar.’ Anayabin maramaim sawar etei ti’inu’in hai efan boro hinasa’iren nanabin hinan.
27 Allempoñapaʼ entapuerrnetchaʼ na Ñeñt̃en Acheñetosets oʼch nesuam̃perra oso eʼñe nepartsoteñohuen eʼñe necohuenteñeshaʼ.
27 Imaibo Orot Natun sakukuw wanawanan ana fair ana marakaw bonamanamarin auman natit nanan hina’itin.
28 Ñerraʼm esempoch senterr oʼ mot̃etnerra orretyestsa ñeñt̃ allpon oʼ notuas, allempoña sapaʼ eʼñech socsheñeshaʼ secuanrrorterr enonet̃ t̃arroʼmar allempo oʼch c̈herrmoch allempoch saʼqueshp̃ataret̃terra eʼñe poctacma.
28 Sawar iti hinabusuruf hinamamatar ana veya’amaim, kwanamisir kwananuw ra’at, anayabin God ana sabuw baiyawasih isan ana veya i na rukabom.”
29 Allempoña Jesúspaʼ alla serrpareʼtaterraneterr tomaʼnteñtso, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
29 Imaibo Jesu oroubon ta eo, “Ai fafou kwana’itin naatu ai afa auman kwana’itah.
30 Oʼch senteñ allempo tapnaʼtyen pasopanerpaʼ sañapaʼ ñeñt̃aña señotateneʼña oʼ c̈henmoch allempoch huorateterrerr.
30 Hiw ana veya natitit kwa boro kwanao, ai abeb ana veya na, ai rourih hina’abebemih.
31 Att̃ecmach perra ñerraʼm esempoch sentyerr ñam̃a allpon ñeñt̃ oʼ notuas sapaʼ ñeñt̃chaʼña señotaterreʼ poʼñoc̈h oʼcaʼye c̈herrmoch allempoch eʼñe etsoterra allempoch am̃chaʼtaret̃terra Yompor.
31 Imih ef i boro nati ta’imon, ana veya’amaim sawar iti na’atube hinamatar kwana’i’itah, kwa boro kwanaso’ob, God ana aiwob namih ana veya i na kabom.
32 ’Napaʼ poʼñoc̈h oʼch notas, acheñeneshaʼ ñeñt̃ corretsa t̃eʼ ñetpaʼ amach eʼñe rromhuenetaʼpaʼ allempocmach eʼñech etsoterra allohuen añec̈hno.
32 Anababatun a tur ao’owen sabuw iti tema’am boro moroboe hinama’am sawar iti hinamatar.
33 Esempopaʼ añ enet ñeñt̃ sentenpaʼ eʼñech chencaʼhuerra; patspaʼc̈hoʼña att̃ecmach perra eʼñech chencaʼhuerra. T̃arraña naña neñoñpaʼ amach chenquërro amaʼt eʼñe errponaña.
33 Mar tafaram boro nasawar, baise ayu au tur i boro men nasawaramih.
34 ’T̃arraña t̃eʼpaʼ oʼch notas, sapaʼ c̈hocmachña eʼñe señotnoma att̃och sapaʼ amach aña soct̃apeʼchatsto ñeñt̃ sosyaʼtsañec̈hno, posaʼtareʼteñets, ñam̃a att̃o eʼñe cohuen socrrena añ patsro. T̃arroʼmar ñerraʼm ñeñt̃a eʼñe soct̃apeʼchenpaʼ machayot̃ach huaponasa añ yet̃er
34 Mata toniwa’an, men aa tom namomon, naatu iti tafaram ana yawas isan a yababan nara’at, anayabin veya i boro naniyan meyemeye
35 atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ tamell eʼñech machayot̃a rreman ñeñt̃ecop amencaret̃. Ñeñt̃e yet̃arocmach c̈herrana ora allohuen ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro errap̃aren.
35 warasa na’atube nabuw kwana’oror. Sabuw iti tafaram wanawanan boro etei isah namatar.
36 Añchaʼña sapaʼ c̈hocmachña señoseʼrtena ñam̃a añchaʼña senamuen Yompor att̃och saʼhuantaʼhuanom allohuen ñeñt̃chaʼ sehuapoya paʼnamen mueroc̈hteñtsoc̈hno allochñapaʼ sañapaʼ eʼñech señmañeshaʼ sat̃omhuerr nesho na Ñeñt̃en Acheñetosets.
36 Imih mata toniwa’an mar etei kwanayoyoban, saise fair kwanab sawar iti hinamamatar wanawanahimaim kwanahaiw kwan Orot Natun nanamaim kwanabat.”
37 C̈hocma atet̃ peʼt̃ Jesús, ellapeneʼt̃chaʼ yec̈hatats Parets paʼpacllo, ellerronet̃ñapaʼ oʼch ahuerr Olivop̃no ñapaʼ allcaʼye eʼñe aʼpueʼt̃.
37 Jesu veya etei Tafaror Baremaim na sabuw bi’obaibiyih, baise rabirab en Olive Oyawemaim inu’in.
38 Tsapat̃ puetaren ahuat̃ecmach huapaʼmueneʼt̃ ñam̃a shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼm̃ñotyesayeʼt̃ all serrpareʼtataneteʼt̃ Yompor poʼñoñ all Parets paʼpacllo.
38 Baise mar etei mar auman sabuw i tena Tafaror Baremaim eo tema tenonowar.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.