Lucas 14

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Allempoña c̈herrerr pamt̃arr allempo amesenet. Jesúsñapaʼ ahuoʼ allchaʼ rrallmeʼchapretenanaʼ puesheñarr fariseo ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa. C̈hap all paʼpacllopaʼ poʼpotantañña fariseoneshaʼ ñetñapaʼ atarr cohuanaʼtyesapet Jesús.
1 Baiyarir ana veya ta, Pharisee hai ukwarin ana baremaim Jesu bay aamih na, baise sabuw nati’imaim hima’ama i Jesu hibimtitiy.
2 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha ananen.
2 Naatu nati’imaim orot ta an uman hikurut ma’am yawas isan na Jesu nanamaim tit.
3 Jesúsñapaʼ all serrpareʼtos epuet fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñañapaʼ att̃a aʼp̃t̃oʼtosanet eʼñe poʼtomña, allochñapaʼ oʼch eñoch ñatoʼ errot̃enchaʼ anapet. Ñeñt̃paʼ atet̃ otosanet:
3 Baise Jesu Pharisee naatu ofafar so’ob wairafih ibatiyih, “Baiyarir ana veya’amaim ata ofafar ebibasit boro orot babin taniyawas ai en?”
4 Fariseoneshaʼñapaʼ ama eseshayeʼ anapuetso amaʼt puesheñarrot̃a. Allempoña Jesúspaʼ aʼp̃llamcoʼtosan atsnañet̃. Eʼñe aʼp̃llamcoʼtueʼpaʼ c̈ha correrrtsa allent̃a mueñer paʼpacllo.
4 Baise men tur ta hio. Basit Jesu orot bai iyawas naatu iu ana ubar in.
5 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr fariseoneshaʼ:
5 Imaibo ibatiyih, “O orot ta natu o a bobaituw Baiyarir ana veya hub tare’er na’at boro itihamiy ta’in tamorob, o boro mata takabiy itarowen ra’ah tayen?”
6 Ñetñapaʼ ama errot̃enayeʼ otenayeʼ enteñeto amaʼt eʼñe puesheñarrot̃a.
6 Sabuw baiyafutinamih hikasiy hima kwanekwan.
7 Allempoña ñeñt̃ ahuaʼñaret̃neshaʼ ñetñapaʼ aña atarr muenenet oʼch anorryesoset allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet. Jesúsñapaʼ entapanet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñet oʼch c̈ha ommoʼchyesoset. Allempoñapaʼ atet̃ otapanet:
7 Nanawan sabuw afa bay aa ana efanamaim efan gewasih hirurubinen Jesu itih, basit oroubonamaim sabuw iuwih eo,
8 —Ñerraʼm esempo ahuaʼñaret̃es oʼch serrallmeʼchapreteñaʼ ñeñt̃ senaʼtetsa, sommoʼcheñot̃paʼ amach arra sanorratsetyesoso allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet. Ñetña chentaʼpaʼ oʼch huapuet ñamet.
8 “Orot ta, tabin ana hiyuw isan a kob nan na’uwi inanan men inayen efan gewasinamaim inamare’emih, anayabin orot gagamin ta auman ana kob hinan boro enan.
9 Aneʼtañ ñeñt̃ sehuaʼñeneʼ allohuenes ñañapaʼ oʼch huapa pesho oʼch otap̃: “T̃eʼpaʼ oʼch petanterra arrot̃, all p̃anen t̃eʼpaʼ oʼ huapaña ñeñt̃ panorrpueʼ peneʼ all p̃anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet.” P̃aña allempopaʼ atarrchaʼ pepenquëñot̃ petanterra oʼch ahuep̃ allchaʼ p̃anorros allecma anorryen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeneto.
9 Imih orot hiyuw matuwan airi a kob na uwi kwanan boro nayen na’uwi, ‘Aro o kumisir haw kure, tura eyen iti’imaim emare,’ o boro biya’ohow auman inamisir haw inare.
10 Sapaʼ atet̃chaʼña sep̃a ñerraʼm esempo huaʼñenset. Allempo sec̈hap all huaʼñenset sapaʼ allach sanorros allecma anorrc̈haʼtyen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeneto. Allñapaʼ oʼch huapa aneʼtañ, ñapaʼ atet̃chaʼ otosep̃: “Masheñchaʼ p̃apaʼ arrchaʼ p̃anorros allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet.” Att̃ochña allohuen ahuaʼñaret̃neshaʼpaʼ oʼch entapet p̃apaʼ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenpet.
10 Imih a kob hinan hina’uwi inanan, haw inamare, saise orot hiyuw matuwan a kob nan boro na’uwi, ‘Au begon kuyen seb ir yan kumare,’ o boro yasisir auman ina misir seb inayen efan gewasin inab nanawan afa bairi ir yan kwanama.
11 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen entetsa eʼñe pommoʼcheñot̃ ñetña tsapat̃onet̃paʼ amach esosheʼmayeʼ entereto. T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entetso t̃eʼ, ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ atarrchaʼ cohuen enteret.
11 Anayabin orot yait taiyuwin i’itin ra’ah, God boro nab haw nayare, baise orot yait taiyuwin i’itin furuw God boro nayara’ah orot gagamin namatar.”
12 Allempoñapaʼ atet̃ otan aneʼtañ ñeñt̃ huaʼñeneʼ:
12 Imaibo Jesu bar matuwan hairi bay aamih iu nan isan eo, “Auyit o rabirab ana bay inabitab, men o a of, tait bairi a rara ta’imon, taituwa o isusu’ubih, naatu a’ofonah guguw wairafih ina’uwih hinan bairi kwana’aamih. Anayabin o nati na’atube inasinaf, i boro a bay wan hitab hinit inaa.
13 T̃arraña ñerraʼm esempoch p̃orrtat rreñets añeʼnachña pehuaʼñaʼyes ñeñt̃ atarr huocchañetyets ñam̃a achocrañac̈hno ñam̃a ñeñt̃ checaʼreʼpac̈hno ñam̃a aporoʼyet̃ec̈hno.
13 Baise hiyuw inabowabow ana veya, yababan wairafih, ah umah kurut, ah umah duboh, matah fim, ina’uwih hinan bairi bay kwanaa,
14 Att̃ochña p̃apaʼ atarrchaʼ cosheñtsoʼtsenep̃ t̃arroʼmar ñetpaʼ amach errot̃enot̃ alla tsaʼterrpeto. P̃apaʼ esempohuañenchaʼña atsaʼtaret̃ep̃ allempoch atantataret̃terra allohuen ñeñt̃ eʼñe pocteʼ es p̃aʼyestseʼt̃.
14 saise God boro baigegewasin nit. Anayabin sabuw nati boro men a hiyuw wan hinay hinit, baise sabuw gewasih morobone hinamimisir ana veya’amaim, abisa isisinaf isan God boro imaim a wayow nit.”
15 Allempo eʼmueñet Jesús atet̃ serrpareʼtatuanet, puesheñarrña ñeñt̃ parro anorrc̈henet ñeñt̃ parro rrallmeʼchenet, ñañapaʼ atet̃ otan Jesús:
15 Orot ta nati bay ana gemamaim hairi hima’am iti tur nowar, basit Jesu isan eo, “Orot yait God ana aiwobomaim hiyuw isan namamare boro yasisir gagamin maiyow nab.”
16 Jesúsñapaʼ tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
16 Baise Jesu oroubonamaim orot iu, “Veya ta orot ana hiyuw bogaigiwas, naatu sabuw maumurih na’in hai kob in.
17 Oʼña c̈hap allempo eʼñe aʼpotatuan rreñetspaʼ ñañapaʼ mueñan paʼtaruasañer ñeñt̃chaʼ huaʼñaʼyenayaʼ allohuen acheñeneshaʼ ñeñt̃ otaret̃tatsa ahuaña. Ñeñt̃ña paʼtaruasañerpaʼ atet̃ otosan acheñeneshaʼ:
17 Naatu hiyuw aanin isan ana veya natit, tur iyafar ana ofonah isah eo, ‘Kwanan hiyuw tanaa, sawar etei ai moyab sawar.’
18 T̃arraña ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ec̈hnopaʼ ñetñapaʼ ama eseshaʼ tatso. Ñehua, ñeñt̃ ñanom puesheñarrpaʼ atet̃ ot: “Napaʼ t̃eʼpaʼ oʼcaʼye nerañt̃a pats, oʼchcaʼye ahuen oʼch necuaʼyeñaʼ. P̃otuerchaʼ p̃amoʼmteʼ peretnerrnepaʼ, napaʼ amachcaʼye neto.”
18 Baise etei hikwahir tur ta ta hibow hitit, orot ta eo, ‘Ayu au me boubun atubun ananutitiyimih anan, a tur ao’owen men karam boro anan.’
19 Poʼpsheñeñpaʼc̈hoʼña atet̃ ot: “Napaʼc̈hoʼña oʼcaʼye nerañt̃a c̈harrana toro poʼyuntohuen eʼñe epnaʼttsocma; oʼchcaʼye ahuen oʼch netpach taruasateʼ. P̃otuerchaʼ p̃amoʼmteʼ peretnerrnepaʼ, napaʼ amachcaʼye neto.”
19 Orot ta eo, ‘Ayu au cow baubuh etei ten atobon, imih baimanamen isan anan, a tur ao’owen men karam boro anan.’
20 Poʼpsheñeñpaʼc̈hoʼña atet̃ ot: “Napaʼ errtencaʼye senaʼtetsa ñeñt̃oʼmarña napaʼ amachcaʼye eshec neto.”
20 Naatu orot ta eo, ‘Ayu i boubun atabin, imih men karam boro aawau anihamiy nama airit tanan.’
21 Ñeñt̃ña ataruasañer atet̃ otyes acheñeneshaʼpaʼ ñañapaʼ ahuerr pamoʼmtayesho, serrpareʼtatuerran pamoʼmteʼ atet̃ otyeset ñeñt̃ huaʼñaʼyeseñ. Aneʼtaññapaʼ ñeñt̃ña atarr atsrreʼmateʼ. Patsrreʼmueñot̃paʼ atet̃ oterranerr paʼtaruasañer: “T̃eʼpaʼ oʼch ahuerrperr eʼñe t̃ayecma ñam̃a all anetso allecma atarr chopeñeʼchyen shonteʼ acheñeneshaʼ. Allot̃chaʼña pehuapaterr huocchañneshac̈hno ñam̃a achocrañac̈hno ñam̃a aporoʼyet̃ec̈hno ñam̃a checaʼrepac̈hno.”
21 Akir wairafin matabir maiye na orot gagamin ana tur eowen. Bar matuwan yan so’ar ana akir wairafin iu, ‘Saife kutit kwen ef gagamih yahimaim naatu bar merar hai ef yahimaim sabuw kakafih, yababan wairafih, ah umah kurut, ah umah murubih, matan fim initeten inan hiyuw tanaa.’
22 Paʼtaruasañerñapaʼ atet̃c̈hoʼ perrerr. Allempo huerra atet̃ otuerranerr pamoʼmteʼ: “Nomporchaʼ ñeñt̃ atet̃ p̃otenpaʼ t̃eʼpaʼ oʼ eʼñe atet̃ nep̃ohua. T̃arraña allchaʼ anorrc̈haʼtyes ñeñt̃chaʼ rrallmeʼchosetspaʼ orameñ.”
22 Naatu akir wairafin eo, Regah, io na’atube i asinaf, baise bar awan i men karatan.’
23 Pamoʼmteʼñapaʼ atet̃ otererr: “T̃eʼpaʼ oʼch alla ahuerrperr allampañoʼmar all shonteʼ t̃oñec̈hno allecma chopeñeʼchyen acheñeneshaʼ. Allñapaʼ atarrchaʼ p̃otareʼtyes acheñeneshaʼ onetepaʼ arr nepacllo att̃och eʼñe chorra acheñeneshaʼ arr nepacllo.
23 Imaibo orot ana akir wairafin iu, ‘Kutit kwen bar merar hai ef gagamih yahimaim, naatu ef gidigidih rewahimaim, sabuw iyab nati’imaim ina’i’itih inabuwih kwanan, saise au bar awan nakaratan.’
24 Poʼñoc̈h t̃eʼ napaʼ oʼch notas, ñeñt̃ ñanom nehuaʼñatyeseñpaʼ ñetña t̃eʼñapaʼ amaʼt eʼñe puesheñarrot̃etapaʼ amach rrallmeʼchapreterrneto att̃och cosherret nesho.”
24 A tur ao’owen sabuw iyab wan hai kob anan i men hikok imih boro men yait ta au hiyuw nakatubunimih!”
25 All oñemyen Jesúspaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ cot̃aʼhuaneneʼ. Ñañapaʼ cohuaʼnmanet allenet̃ shontenetpaʼ atet̃ otnomanet:
25 Ana veya ta sabuw rau’ay gagamin na’in Jesu hi’ufunun bairi hinan tatabir iuwih eo,
26 —Ñerraʼm eseshaʼ mueneʼ oʼch cot̃erren eʼñe poʼñoc̈h, añ nemnen oʼch atarr nanac morrentennet. Elloch metaneñet att̃o atarr morrenteñet pompor, amaʼt ñam̃a pachor, amaʼt ñam̃a puet̃apor ñam̃a puechemereshaʼ, paʼmoʼnasheñneshaʼ, poʼc̈haneshaʼ. Att̃o atarr morrentennet ello metaneñet att̃o atarr morrentenet ñañeñeta ñeñt̃ att̃o correnet arr patsro. Ñerraʼm erraʼtsen ama att̃eyeʼ nemorrentenayepaʼ nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperraneto.
26 “Orot yait ayu ebi’ufnunu, baise hinah, tamah, aawan natunatun, taitin, ruburubun isah ebiyabow naatu i taiyuwin auman ana yawas isan ebiyabow, nati orot i men karam boro ayu ni’ufnunu.
27 T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen ama eʼñeyeʼ sehuanmaye ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta att̃och cot̃errnet eʼñe poctacma, nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperraneto. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sechechnen secorsoch allchaʼ semueroc̈hta sam̃a.
27 Orot yait ana onaf na’abar ayu ananamaim ni’ufnunu airi ananan i ayu au bai’ufununayan.
28 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm erraʼtsenot̃es mueneneʼ oʼch neyochreshaʼ neperres, añ poctetsa c̈hoch ñanom soct̃apeʼch, eʼñet̃eʼ pocteʼ senteñ oʼch sesuanom ora allohuen ñeñt̃ atet̃ notenes. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eseshas mueneneʼ oʼch sat̃omat sepaquëll atarrpoʼpaʼ añ sepalltena c̈hoch ñanom sanorr allchaʼ soct̃apeʼch errpont̃eʼ tsaʼtena. Ñatoʼ eñallt̃eʼ allpon quelle att̃och mameshapaʼ oʼch saʼpueʼ.
28 Orot ta ana bar wowabinamih boro men asir nawowab kwaniyimih, baise wan i boro namare ana bar ayubin nayakitifuw, ana baiyan boro bai’ab naatu ana kabay karam boro iti bar nawowab nisawar ai en.
29 Ñerraʼm ama atet̃ ñanom soct̃apeʼchenopaʼ ñatoʼ oʼch sat̃omatañ ñanom alloch echarr sorrat sepaquëll, ñerraʼm c̈ha sehuañapes quelle att̃och saʼpañ sepaquëllpaʼ att̃ach secac̈hpueʼ. Acheñeneshaʼña ñeñt̃ senteneʼpaʼ c̈hach cheʼtatsetaset;
29 Anayabin ana kabay men nakakaram na’at boro tafah nararauwen ufunamaim wowabina’e nabat, naatu sabuw afa tafawat hinabatabat hina’itin boro hini’iyab hinamarib,
30 ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyeset: “Añ acheñerpaʼ oʼ t̃omataneñña atarrpoʼ paʼpaquëll, alla huañapes quellepaʼ ama esoyeʼ aʼpatano paʼpaquëll.”
30 hinao, ‘Iti orot bar wowabinamihibe busuruf tafawat rauwen naatu ihamiy ebatabat.’
31 Ñeñt̃ara cot̃ap̃ñatser oʼch alla netmaʼntacha poʼpoñonet̃. Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr am̃chaʼtaret̃ ñerraʼm añ cot̃apeʼchen oʼch quellaratan poʼsolltarer epuet poʼpsheñeñ am̃chaʼtaret̃ poʼsolltarer c̈hoch ñanom anorr allchaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼch. Allempopaʼ atet̃chaʼ ot: “Napaʼ eʼñecaʼ c̈harraʼ mila nechen nesolltarer; poʼpsheñeñña am̃chaʼtaret̃paʼ echenan poʼsolltarer epoch c̈harraʼ mil. Taʼm, pocteʼt̃eʼ oʼch nemñe c̈harraʼ mil nesolltarer ñeñt̃chaʼ poctapueʼ epoch c̈harraʼ mil solltarneshaʼ ñeñt̃chaʼ yehuapoya. Taʼmcaʼye aʼmchechatuett̃eʼcaʼye—shonteʼ.”
31 Itinin tabo iti, aiwob orot ta ana baiyowayah etei 10,000 tabow, aiwob orot ta hairi baiyowamih tan, baise aiwob orot ta ana baiyowayah etei i 20,000 imih nati aiwob ta i boro tamare tama tanot, ‘Ayu karam boro nati aiwob orot airi aniyow?’
32 Allempoña oʼch atet̃ cot̃apeʼchuapaʼ ñerraʼm ama errot̃ apenayeʼ eñchepaʼ allempo ama aponmaret̃tenetaʼ ñañapaʼ oʼch mueñan allponsheña ñeñt̃chaʼ atet̃ otosahuet: “Yapaʼ añecop yen oʼch yaʼpoctaterr ñoñets eʼñe cohuen eʼñe att̃a, amach yec̃llarannaʼtatsto.”
32 Naatu tanotanot men takakaram na’at, i boro ef yok tama tur tiyafar aiwob turan hairi hitao tufuw hita’afuw.
33 Ñeñt̃oʼmar notenes, ñerraʼm eseshas ama eʼñe pocteyeʼ senteñe oʼch sesuanom ora ñeñt̃ allpon sechen, nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperrso.
33 Ef i nati ta’imon, orot yait nakok ayu bai’ufnunu’umih mat i ana sawar etei nakwahir nayaraiyen.
34 ’Ñehua, yapaʼ yeñoteñ pospaʼ atarr cohuen sherbenan allohuen acheñeneshaʼ arr patsro. (Allohuen ñeñt̃ poʼñoc̈h neyochreshaʼ nepen ñetñapaʼ atarr sherbenet att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ pos atarr cohuen sherbeney.) T̃arraña pospaʼ ñerraʼm oʼch huañerr poʼposerrteña amach errot̃enot̃ ellopaʼ yaʼposerrtatere.
34 Riy i gewasin, baise naniyan nabi’en boro hinisaroun, anayabin men karam boro hiniwa’an riy namatar maiye.
35 Att̃oña amach es sherberro amaʼt eʼñe coñeʼt̃a. Amaʼt att̃och yetnarrataterr allo patspaʼ amaʼt ñeñt̃ecpapaʼ amach sherberro; ñeñt̃oʼmarña amaʼt ñeñt̃ecpapaʼ amach yaññoʼtatsche. Ñeñt̃oʼmarña oʼch yehuaporeʼter aʼyo. Ñerraʼm eseshast̃eʼ neʼm̃ñoteneʼpaʼ c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ neyc̈hatenes.
35 Naatu me yan ub yen gewas isan hinayayare boro men ana gewasin ta namatar, imih boro hinisaroun. Imih o yait tain ema’am inarub tur iti inanowar gewas!”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.