Atos 16

Yompor Poʼñoñ ñeñt ̃ attõ Yepartseshar Jesucristo eʼñe etserra aʼpoctaterrnay Yomporesho (AMENT) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Pablo ñam̃a Silaspaʼ asuerretaʼ anetso añ paʼsoʼcheñ Derbe. Allot̃ñapaʼ ahuanerret alla Listro. Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr acheñ ñeñt̃ ameʼñetsa añ paʼsoʼcheñ Timoteo. Ñeñt̃ Timoteopaʼ añ pachor pen judioneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Pomporñapaʼ ama judioneshayaye aña griegoneshaʼ.
1 Paul remor na Derbe tit imaibo ikofan maiye na Lystra tit, nati’imaim baitumatumayan wabin Timothy ma’am biyan tit, Timothy hinah i Jew babin, baitumatumayan ta, baise tamah i Greek orot.
2 Ñeñt̃ ameʼñetsa Listro ñam̃a Iconiopaʼ nanac cohuen enteñet Timoteo.
2 Lystra naatu Ikonium wanawanan baitumatumayah etei Timothy i hibifai.
3 Ñeñt̃oʼmarña eʼñe pocteʼ eñch Pablo oʼch cot̃aʼnerranet Timoteo. T̃arraña atoʼtña anemhuetaʼ allchaʼ tsorreñet atet̃ yec̈hena joreyoneshaʼ, t̃arroʼmar allchaʼ tetpaʼ shonteʼ judioneshaʼ. (Ñehua, Pablopaʼ ama mueno oʼch atsrreʼmach judioneshaʼ.) Allohuenetpaʼ oʼ eñotuet ñeñt̃ Timoteo pomporpaʼ ñeñt̃ ama judioneshayaye aña griegoneshaʼ.
3 Paul kok i Timothy tab bairi hitan, imih ana’ar kanabin e’afuw, iti na’atube sinaf anayabin Jew etei nati’imaim hima’am hiso’ob Timothy tamah i Greek orot.
4 All oñomyeset allemeñ añetsopaʼ otuosanet añ ñoñets atet̃ aʼpoctat Jesús puellsensarneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ pomporneshaʼ penet Jerusaléño. Añ eñotatuosanet ñeñt̃chaʼ atet̃ pet.
4 Bar merar tata hirun hitit roube’aten tur abisa tur abarayah naatu regaregah ai’in Jerusalemamaim bai’ufnunin isan hio hibibasit, baitumatumayah hai tur hi’owen auman hin.
5 Att̃eñapaʼ allohuen ñeñt̃ ameʼñetsapaʼ eʼñe pameʼñeñot̃et alloʼna senet huomenc p̃aʼnmuet pueyoc̈her. Pat̃eʼtets yet̃paʼ alloʼna sen atonetnomtsa ñeñt̃ ameʼñetsa.
5 Ekaleisia sabuw fair hitih hai baitumatum ra’at naatu sabuw boubuh hirun hai kou’ay ra’at.
6 Allempoñapaʼ arr asuerretaʼ ñam̃a Frigioʼmar ñam̃a Galacioʼmar t̃arroʼmar Parets Puecamquëñpaʼ ama muenataneto oʼch serrpareʼtoñet Yompor poʼñoñ all Asioʼmar.
6 Paul ana ofonah bairi Firigia naatu Galasia wanawanahimaim hiremor naatu Anun Kakafiyin Asia wanawanan hireremor men ibasit boro imaim hitabinan.
7 Allempoñapaʼ ahuanmuet ñam̃a tenonet̃, c̈hapmochet Misio ñam̃a arr sechet Bitinioʼmar, t̃arraña Jesús Puecamquëñpaʼ ama muenataneto.
7 Hiremor hina Maisia ana yoyowamaim hitit, hisinaftobon hitan Bitiniya wanawanan hitarun isan baise Jesu Anunin men ibasit boro hitan.
8 Att̃eñapaʼ metuet Misioʼmar oʼ c̈hac̈haʼtet Troaso.
8 Imih hina Maisia hihamiy hirabon hire hina Troas hitit.
9 C̈hac̈haʼtet Troaso tsapoñapaʼ añña Pablopaʼ orrtoña atet̃ ñerraʼm c̈ho es yec̈hopoʼten. Atet̃ ñerraʼm puec̈hopoñot̃paʼ oʼ entan puesheñarr acheñ macedonioʼmarneshaʼ alla t̃en, atet̃ otareʼch: “Oʼch sonac̈haʼt arr Macedonio, oʼch seyenpuenyaʼ.”
9 Nati gugumin Paul mim, Masedonia orot bat fefeyan eo, “Kwanarabon Masedonia imaim aki kwaibaisi!”
10 Allempoña errteʼ orretuoña macedonioʼmarneshaʼpaʼ yañapaʼ oʼ yesecha oʼch ahuey Macedonio, t̃arroʼmar yoten poʼñoc̈ht̃eʼ c̈horeʼteney Yompor allochñapaʼ oʼch yeserrpareʼteññañaʼ poʼñoñ all Macedonio.
10 Paul iti mim i’itin ufunamaim aki abobuna au Masedonia arabon, anayabin aki ai not abogaigiwas God ea’afi nati’imaim God ana tur binan isan.
11 Allempoña Troasot̃paʼ año ahuam̃p̃sey boto. Eʼñe pac̈harra yepeʼ oʼch yec̈hap anetso añ paʼsoʼcheñ Samotracia. Allñapaʼ all yetsotnoma. Yahuanerrerr allot̃paʼ tsapat̃ñapaʼ oʼ yec̈hap ñam̃a anetso Neápoliso. Allñapaʼ all yetsotuerrerr.
11 Aki Troas imaim wa abai mutufor arabon an Samoteres atit naatu mar to aikofan maiye an Neapolis atit.
12 Yahuanerrerr allot̃paʼ oʼ yec̈hap ñam̃a anetso añ paʼsoʼcheñ Filipos allpaʼc̈hoʼ all yetsotosa. Añ anets Filipospaʼ nanac atarr anets. Poʼpoñec̈hno anets alla Macedonioʼmarpaʼ ama atarroyaye. Allñapaʼ alloʼtsaʼyen shonteʼ solltarneshaʼ ñeñt̃ romoʼmarneshaʼ. Yapaʼ alla yaʼllponmatos all.
12 Nati’imaim wa ai’hamiy ai’iwat arun an Philipi atit, Masedonia wanawanan ana bar merar gagamin ta, naatu iti bar merar i Rome gawan wowab. Aki nati’imaim veya bai’ab na’atube ama.
13 Allempoña c̈hap allempo amesen judioneshaʼpaʼ yañapaʼ yahuanma anetsot̃ aʼyo. Oʼ yec̈hap ontapo all yeʼnen ñatoʼ allchaʼ maʼyochet. Yaña allpaʼ yentos puesheñaʼtets coyaneshac̈hno all anorrc̈henet. Yañapaʼ oʼc̈hoʼ yanorrc̈haʼtos yam̃a. Allempoña yapaʼ yeserrpareʼtatanet Yompor poʼñoñ.
13 Baiyarir Ana Veya atit bar merar ana fur aihamiy ana harew sisibinamaim atit, nati’imaim anotanot boro yoyoban ana efan atatita’ur. Nati’imaim amare baibin iyab hinan i ai obaibiyih.
14 Puesheñarr coyaneshaʼ ñeñt̃ alloʼtsen añ paʼsoʼcheñ Lidia ñeñt̃ huetsa anetsot̃ añ paʼsoʼcheñ Tiatira. Ñañapaʼ aña poʼtaruas pen att̃o vendenan shetamuets yetsñorromamuen. Ñañapaʼ ameʼñenana Parets. Allempoña eʼm̃ñotan Pablo ñeñt̃ atet̃ serrpareʼten añña Yomporpaʼ oʼ c̈hapatoñ pueyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ serrpareʼten Pablo.
14 Naatu babin ta iti tur ao nonowar i wabin Lydia ana tafaram Taiyatira, iti babin i sawar biyah namar iwa’an sabuw tetotobon naatu i God kwafirinayan babin ta, nati ana veya’amaim God dogoron botawiy. Paul tur abisa eo etei nowar.
15 Lidiaña pameʼñeñot̃paʼ allent̃a apataret̃ta, ñam̃a oʼ apataret̃ta ñeñt̃ parro yec̈henet pocollo. Ñañapaʼ oʼc̈hoʼ huaʼñaʼnerrey paʼpacllo, atet̃ ot:
15 Naatu nati babin taintuwan bairi nati baremaim hima’am etei bapataito hibai, imaibo ifefeyani eo, “Kwananotanot ayu Regah ana bitumitum na’at, basit kwana tan au baremaim bairit tama.” Iti na’at aki eokikini bairi an.
16 Parrochñapaʼ allempo yeta ontapo allecma maʼyochenet t̃oñoñapaʼ yentnom̃ puesheñarr shopsheshaʼ ñeñt̃ chorrena oneñet̃. Añña oneñet̃paʼ ñach eñorateneʼ shopsheshaʼ ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm errot̃en otanetpaʼ att̃oʼchc̈hoʼ p̃a. Amach pueno poʼñoñ amaʼt mamesha. Añña shopsheshaʼpaʼ eñall ñeñt̃ pamoʼmteʼ pen poʼpoñec̈hno acheñ. Ñetñapaʼ nanacchaʼ ganatenanet quelle att̃o eñotañtena.
16 Veya ta aki yoyoban ana efan isan anan akir babitai ta bairi aitar. Iti babitai i afiy kakafin hitarasum ma sawar abisa temamatar isah i eo, naatu sawar iti na’atube sisinaf ana sabuw kabay gagamin maiyow hibaib.
17 Ñañapaʼ c̈hocmach cot̃aʼnomyeʼt̃ epay Pablo. Oʼch cot̃aʼnmueypaʼ oʼch rranareʼtnoma chentaʼpaʼ atet̃chaʼ ot:
17 Iti babitai Paul aki bairi i’ufnuni iwow eo, “Iti orot i God auyomtoro’ot ana’akir wairafih, kwa mi’itube na yawas bain isan teo’orereb.” Peter ana ofonah bairi yawas hibai hinan isan Babitai eo’orereb|alt="slave girl" src="cn01983B.tif" size="col" loc="Act 16.17" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="16.17-18"
18 Att̃eñapaʼ amaʼt atomatpaʼ att̃ecmach pena. Att̃eñapaʼ oʼ aʼmñechatana Pablo. Pabloñapaʼ allent̃a puetallsapaʼ oʼ otan oneñet̃:
18 Babitei iti na’atube mar moumurih maiyow sinaf inan yomaninamaim, Paul yan so’ar naatu tatabir afiy nati babitai tar gabuw ma’am isan eo, “Jesu Keriso wabinamaim o abi’a’ari babitai kwaihamiy kutit!” Naatu mar ta’imon afiy babitai ihamiy tit.
19 Añña pamoʼmtayneshaʼpaʼ cot̃apeʼchetpaʼ otet:
19 Babitei ana matuwan sabuw hai kabay imaim hima hibaib ana ef sasawar hi’i’itin ana maramaim, Paul Silas hairi hirout hibow hitainih hitit ahar ana efanamaim hiya baibatiyenayah baibatiyih isan.
20 Allempoña ac̈hapataret̃tet alloʼtsaʼyen guardia paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ oʼ otoset:
20 Hibuwih hina Rome tur nowarayah nahimaim hitit hio, “Iti Orot rou’ab i Jew sabuw, hairi iti ata bar meraramaim ma kakaf hibai hitit.
21 Ñetpaʼ yec̈hatenyet atet̃ yec̈henet ñet ñeñt̃paʼ ama pocteyeʼ yenteñe ya. Yapaʼ romoʼmarneshaypaʼ ama cohuen yenteñe oʼch atet̃ yep̃a.
21 It Rome sabuw ata ofafar men ebibasit i sinafumih teo, naatu aki men karam boro nati bai’obaiyen anibasit anab ani’a’it.”
22 Allohuen acheñeneshaʼpaʼ nanac atsrreʼmateñet. Ñeñt̃ña guardia paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼpaʼ atet̃ otan pueyochreshaʼ:
22 Sabuw moumurih na’in hina hirun kou’ay ra’at orot rou’ab bow rouw isan. Tur nowarayan orot iuwih Paul Silas hairi hai faifuw hiseb hibosaisiren naatu hiwabirih.
23 Allempoñapaʼ oʼ nallet Pablo ñam̃a Silas nanac huomenc. Allempoña oʼ anallaret̃etuetpaʼ oʼ abeʼt̃aret̃tet ñam̃a cárcelo; atet̃ ochet ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcel:
23 Hiwawabirih ufunamaim hibow hin dibur hiyariyih, naatu dibur kaifenayan orot matan tobaiwa’an ma kaifih isan hiu.
24 Allempoña atet̃ otaret̃etuetpaʼ añña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelpaʼ oʼ abeʼt̃anet nanac oʼpono. Allñapaʼ nanac echarr p̃am̃p̃sanet ñam̃a oʼ arrmatam̃p̃saret̃tet paʼtcot̃ tablat eʼñe echarr.
24 Iti obaiyunen tur nonowar ufunamaim, dibur kaifenayan bow hirun dibur wanawanantoro’ot imaim ah ai gagamih rou’ab areh ya kiktanen hima.
25 — ausente —
25 Fainaiwan Paul Silas hairi God isan hiyoyoban hima ew hitatabor dibur sabuw afa hima hinonowar,
26 — ausente —
26 naniyan meyemeye iriyoy gagamin na dibur bar iyuwiyuw re an ana wabat etei bora’ah. Naatu mar ta’imon etawan botawiy chain dibur sabuw ah umah hifatum hima’am etei hihururuw hire.
27 Allempoña ahuoʼt eʼmansa ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelepopaʼ ahuoʼt entan oʼ tornaʼtuen allo ayottam̃p̃saret̃tenetpaʼ oʼ chetan poʼcchell oʼch muetsa ñañeña. Ñapaʼ c̈hoʼ otapañ ñeñt̃ ayottam̃p̃saret̃paʼ oʼt̃eʼ yetuena.
27 Dibur kaifenayan matan nuw misir naatu Dibur etawan bobotawiyen itin, basit taiyuwin sikan afuwinamih ana kaiy bora’ah, anayabin not dibur sabuw etei hibihir rouw.
28 Añña Pablopaʼ oʼ c̈horeʼch huomencpaʼ atet̃ och:
28 Baise Paul fanan aumetawat na’in e’af eo, “Taiyuw bi’asabuni! Aki etei iti ama’am!”
29 Allempoñapaʼ aña enamnom lampareñpaʼ mata alloʼtsen Pablo ñam̃a Silas. Puem̃chañot̃paʼ c̈ha paʼshmuena ñam̃a eʼñe puem̃chaʼnaʼteñot̃paʼ oʼ concorposa eʼñe ñesheto.
29 Dibur kaifayan hinow isan e’af naatu nunuw run, an uman hi’oror auman Paul Silas hairi nahimaim ra’iy.
30 Oʼ c̈haʼnmac̈haʼtatanetpaʼ atet̃ otanet:
30 Imaibo nawiyih bairi hitit naatu ibatiyih eo, “Regaregah abisa ana sinaf boro yawas anab?”
31 Ñetñapaʼ atet̃ ochet:
31 Hiya’afut hio, “Regah Jesu initumitum boro yawas inab, o a nibur bairi.”
32 Allempoña ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelepopaʼ oʼ aʼsecherranet paʼpacllo, allñapaʼ serrpareʼtachet Yompor poʼñon, ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsen oʼ eʼm̃ñotet ñamet.
32 Imaibo Regah ana tur nati bar wanawanan hibinan dibur kaifenayan ana sabuw bairi hinowar.
33 Allempocma ñeñt̃e tsaprocma oʼ eʼpanaʼtyerranet all atserrp̃aret̃tet. Allempoñapaʼ oʼ apataret̃ta ña, ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsaʼyenpaʼc̈hoʼña oʼ apataret̃tet ñamet.
33 Nati veya ta’imon gugumin wanawanan dibur kaifenayan buwih hai feher souwen naatu i ana nibur bairi bapataito hibai. Dibur kaifenayan Paul koun esasouw|alt="Jailer and Paul" src="CN01990B.TIF" size="col" loc="Act 16.33" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="16.33"
34 Aʼtapatanet paʼpacllopaʼ rratanet. Pameʼñeñot̃ Yompor atarr nanac cosha. Ñam̃a allohuen ñeñt̃ paʼpaclloʼtsenpaʼ atarr coshet ñamet.
34 Naatu Paul Silas buwih ana bar wanawanan hirun bay itih hi’aa. Nati orot ana nibur bairi dogoroh yasisir awan karatan, anayabin i hina God ana baitumatumayah himatar.
35 Tsapat̃ puetarenpaʼ añña guardia paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ oʼ mueñet puesheñarr guardia, ñeñt̃chaʼ otosets:
35 Mar to tur nowarayah hai orot gagamih naatu ma’utenayah hai orot ukwarih hiyafarih hio, “Kwan dibur kaifenayan kwau! Nati orot ebotaitih ten.”
36 Ñeñt̃ cohuam̃peneʼ cárcelpaʼ atet̃ otan Pablo:
36 Basit dibur kaifenayan Paul ana tur eowen eo, “Tur nowarayah orot gagamih tur hiyafar hio, O Silas airi i abobotaiti, airi kwatit tufuwamaim kwan!”
37 T̃arraña Pabloñapaʼ atet̃ otanet:
37 Baise Paul ma’utenayah hai oro’orot isah eo, “Aki men abisa kakafin ta asinaf naatu men hibatiyi, baise bebeyanamaim hirabi hi’afiyi naatu dibur hiyariyi, kwanaso’ob aki i Rome ana fef abai ama’am! Naatu boun tekokok i wa’iwa’iramaim hiniyafari’imih. Men karam, aki akokok kwana’uwih i taiyuwih hinan hinabotaiti.”
38 Añña guardiapaʼ otuerran paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ atet̃ oten Pablo. Ñetñapaʼ c̈ha yorenet allempo eʼmareʼchet ñetpaʼc̈hoʼña romanonaʼtaret ñamet.
38 Ma’utenayah hai orot ukwarih himatabir baibatiyih orot gagamih hai tur hi’owen, naatu Paul Silas hairi Rome ana fef hibai hima’am isan, ana tur hinonowar ana maramaim hibir.
39 Allempoña huac̈haʼtetpaʼ enamaret̃terret peretneñets. Allempoña c̈haʼnmatenanetpaʼ atet̃ otanet:
39 Basit hina abis kakafin isah hisisinaf isan hairi matahimaim hi’e’en naatu diburane hibotaitih, naatu bar merar baihamiyin isan hi’uwih.
40 Allempoña c̈haʼnenet cárcelot̃paʼ ahuanerret oʼch alla ab̃cheretaʼ Lidia. Allempoñapaʼ serrpareʼtuerret parro ñeñt̃ ameʼñetsa, cot̃apeʼchatuaneret cohuen, allempoñapaʼ ahuanerret allot̃.
40 Paul, Silas hairi dibur bar hihamiy hina Lydia ana bar hitit, nati’imaim baitumatumayah hi’itih kaufair ana tur hitih naatu hihamiyih.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Atos 16, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.