Marcos 9

Yanesha' NT (AME_TBL) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Allempoña Jesúspaʼ alla oterraneterr: —Poʼñoc̈hcaʼye t̃eʼpaʼ oʼch notas, patantaʼttsos ñeñt̃es arroʼtsaʼyenes t̃eʼña amaʼt ama serromhuenaʼpaʼ oʼch senterrñañ Yompor poʼcohuenña att̃o atarrchaʼ ayochreshat̃terra ña eʼñe poʼhuamencot̃.
1 Jesu sabuw iuwih eo, “Turobe a tur ao’owen kwa afa iti kwama’am boro morobo’e yawas kwanama’am maramaim God ana aiwob fairin boro nanan kwana’itin.”
2 Allempo pechapmaterrerr, Jesúsñapaʼ ahuanerranerr pueyochreshaʼ; añ anem Pedro ñam̃a Jacobo ñam̃a Juan. Ñetpaʼ arr anmanet atarr aspent̃o eʼñe ñapt̃ochayet all aspent̃o. Allña Jesúspaʼ machayot̃epaʼtchaʼ eʼñe poʼpoñetam̃p̃sosanet.
2 Veya etei six sasawar ufunamaim Peter, James naatu John, Jesu buwih bairi akisihimo hiyen hin oyaw tafantoro’ot hitit. Nati’imaim matah yan hi’itin Jesu ana yumat botabir.
3 Paʼshtampaʼ c̈ha popta atarr nanac huallamaʼt̃. Arr patsropaʼ ama eñalle alloch yaʼhuallamaʼt̃tat yeshtam atet̃ ñerraʼm ña paʼshtam atarr huallamaʼt̃o poptena.
3 Naatu ana faifuw hina hikwes anababatun, men karam tafaramamaim orot babin ta na’atube tasouwen hitikwes.
4 Allñapaʼ machayot̃epaʼtchaʼ orrtanet Elías ñam̃a Moisés. Ñetñapaʼ alla serrpareʼtoset epuet Jesús.
4 Nati’imaim Elijah, Moses hairi hirerereb Jesu bairi hibat hio’o bai’ufununayah nah tounu hi’itih.
5 Pedroña eñoratsapaʼ atet̃ otan Jesús: —Atarruacaʼye Maestrochaʼ cohuenoʼtseneyt̃eʼ arr. Amaʼt pocteʼ penteñe yapaʼ oʼch yat̃omatonas maʼppahua quërpachet, puepahuarrpaʼ p̃ocopchaʼ poʼppahueñpaʼ Moisésocopchaʼ, poʼppahueñpaʼ Elíasocopchaʼ.
5 Peter Jesu isan eo, “Regah aki bairi tanan i gewasin maiyow, aki boro sis tounu ana wowab, ta o isa, ta Moses isan, naatu ta Elijah isan.”
6 Ñehua, Pedroña pueyorñot̃ att̃a mueneʼ otatseʼt, ama eñoche errot̃enchaʼ ot.
6 Nah tounu hai bir ra’at Peter tur erekasiy auman eo kwanekwan.
7 Allempo eñorena Pedropaʼ c̈ha orrtosahuet os ñeñt̃ atarr cohuen poptetsa c̈hepaʼtchaʼ aʼpomam̃p̃sosanet. C̈ha eʼmorrtostsa ñoñets osot̃; ñeñt̃ña ñoñetspaʼ Yompor otosahuet; ñeñt̃paʼ atet̃ ot: —Añmapaʼ ñeñt̃ no Nechemer ñeñt̃ atarr nemuerena, ñeñt̃chaʼña eʼñe cohuen seʼm̃ñoterr.
7 Naatu sakuk earuw na ana youninamaim tarsumih naatu sakuk wanawanan orot fanan hinowar eo, “Iti i ayu Natu au yabow, tain kwanarub nao kwananowar!”
8 Allempoña oʼ cohuaʼyerretpaʼ arepaʼtchaʼ eseshayeʼ enterreto, ñapt̃a enteret Jesús.
8 Naatu matah doda iwa’an hibat hibinuwanuw men yait ta hi’itin, baise Jesu akisinamo bairi hibatabat hi’itin.
9 Allempo onac̈herret aspent̃ot̃ Jesúsñapaʼ atet̃ otnerranet: —T̃eʼpaʼ amach eseshaʼ sotap̃saʼtatsto amaʼt eʼñe puesheñarra ñeñt̃ atet̃ oʼ sentua. T̃arrempohuach allempoch netanterra na rromot̃ na Ñeñt̃en Acheñetosets, allempochña seserrpareʼtaterña allohuen acheñeneshaʼ.
9 Oyawane hire hinan auman abisa hi’itin isan Jesu tur fokarin maiyow eofafarih eo, “Men yait ta ana tur kwana’owen kwanama’am Orot Natun morobone namisiribo.”
10 Ñetña atet̃ otanet Jesúspaʼ atet̃c̈hoʼ pet, ama aʼmet̃eññañeto poʼñoñ. T̃arraña ñetñapaʼ att̃a aʼp̃t̃oʼtannaʼtyesnerret: —Taʼm ¿est̃eʼña oteneyña Jesús oʼch tanterra rromot̃?
10 Jesu abistan eo i fanan hibai, baise morobone misir maiye eo anayabin hikasiy taiyuwih hima hibabatiyih.
11 Allempoña pueyochreshaʼ atet̃ otnerret: —¿Esoʼmareʼtña otenña ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃, Elíasoʼch ñanom huerrtsa?
11 Imaibo Jesu hibatiy, “Aisim Ofafar bai’obaiyenayah hio Elijah i boro wan nan?”
12 Ñañapaʼ atet̃ otnerraneterr: —Elías poʼñoc̈hpaʼ ñachcaʼyeña huerrtsa ñanom, ñapaʼ eʼñechcaʼye aʼcohuentatuer ora allohuen. T̃arraña sapaʼ amaʼt señotenoña ñam̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃ quellco eʼñe nocop. Ñeñt̃ allpaʼ atet̃caʼ oten na Ñeñt̃en Acheñetosets atarrchaʼ naʼmueroc̈htataret̃terra, atarrchaʼ tsenaʼterrnet.
12 Jesu iyafutih eo, “Kwanaso’ob Elijah i wan Roubininenayan orot aunan i’iyon na sawar etei yabuna, baise aisimamih Bukamaim hikikirum hio, ‘Orot Natun nanan i boro hinakwahir naatu bai’akir gagamin na’in nab.’
13 T̃arraña napaʼ oʼch notas, Elíaspaʼ oʼcaʼye huaphuerrañ arr, ñeñt̃apaʼ c̈haña errot̃uanen p̃apueret ñeñt̃ atet̃ muenaʼyenet ñet. Att̃ocaʼyeña etsoterraña ñam̃a ñeñt̃ atet̃ anaret̃ quellco ñocop.
13 Baise a tur ao’owen, Elijah i marasika na naatu sabuw hai kokomaim yawas kakafin maiyow isan hisinaf mi’itube Bukamaim eo na’atube.”
14 Allempoña c̈hac̈herret alloʼtsaʼyen pueyochreshaʼ allñapaʼ alla entuereterr shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ emchorrenaya poʼpotantañ pueyochreshaʼ. Ñeñt̃ña etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃paʼ alla entuerraneterr all es otnareʼteññañet pueyochreshaʼ.
14 Hire hinan ana bai’ufununayah afa bairi hibita’imon ana veya sabuw hiru’ay hi’a’ar bebera’uh hi’itih. Naatu Ofafar bai’obaiyenayah afa auman hina hibusuruf bairi higam.
15 Allempoña entapuer allohuen acheñeneshaʼpaʼ c̈ha atarr cohuanrrortapueret, matrraʼtet ñeshopaʼ huom̃chaʼtapueret.
15 Sabuw hiru’ay Jesu hi’i’itin ana veya hifofofor men kafaita naatu hinunuw hin hibai ana merar hiyi.
16 Jesúsñapaʼ allent̃a otuerranet: —Sapaʼ ¿errot̃enaʼtña sotannaʼtyena?
16 Jesu ana bai’ufununayah ibatiyih, “Abistan isan bairi kwagamigam?”
17 Puesheñarrña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ñañapaʼ atet̃ otap̃: —Maestrochaʼ napaʼ oʼcaʼye nohuapatonapeñña nechemer, c̈hacaʼye chorreña oneñet̃ c̈ha opanatateñ.
17 Orot ta kou’ay wanawanan iya’afut eo, “Bai’obaiyenayan ayu au kek abai ana o isa, anayabin afiy kakafin iwanasum awan bofafaren tur men eo’omih.
18 Ñerraʼm errot̃eno rremueñpaʼ c̈hachcaʼye ataʼtateñ patso, c̈hach amtan paʼpoʼpaʼ oʼch rrasoʼtan paʼs, oʼch eʼñe echarrta. Oʼ notuosnap̃ña peyochreshaʼ oʼch quec̈hpateret oneñet̃ ñeshot̃paʼ t̃arraña ñetpaʼ amacaʼye eshcayeʼ quec̈hpateñeto.
18 Naatu afiy kakafin kaun eyey ana veya ebai erouw me yan ere awan fusifusin ekubar naatu wan eyob takitak tebiwa’an naatu an uman etei’imak tewowofaf. Ayu a bai’ufununayah afiy kakafin nuninamih auwih, baise men karam hitasinaf.”
19 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet: —Sa ñeñt̃es acheñres amaʼt mameshapaʼ ama ayemtenayeʼ sentpenno. Oʼ allponmatuanen alloʼtsenen arr patsro, napaʼ att̃a atarr naʼhuantennas, att̃a necuenes ñatoʼ att̃ot̃paʼ oʼch sameʼñerrna. Allempoñapaʼ atet̃ otanet: —Amaʼtpaʼ sanmoncaʼye cheshaʼ arr.
19 Jesu iuwih eo “Kwa iti boun ana sabuw ayu men kwabitutumu, mar boro bai’ab bairi tanama? Ayu boro men manin kwa bairit tanama tanabow? Kek kwabai kwana aitin.”
20 Allempoña anmoñet cheshaʼpaʼ oneñet̃ñapaʼ entosan Jesúspaʼ c̈hepaʼtchaʼ ot̃atosanña cheshaʼpaʼ alla ata patso, c̈ha pomeroʼta, amtan ñam̃a paʼpoʼ.
20 Kek hibai hina Jesu biyan hitit, afiy kakafin nuw Jesu i’itin ana veya kek busuruf an uman duduwar rab naatu me yan re rab firur awan fusifusin kubar.
21 Jesúsñapaʼ allent̃a otoñ pompor: —¿Esempot̃eñeʼtña atet̃ perra? Ñañapaʼ atet̃ och: —Cheshot̃eñcaʼye atet̃ perra.
21 Jesu kek tamah ibatiy, “Iti kek sawow maninaka bai ma?” Tamah iya’afut eo, “Tasiyar ana mareika sawow bai,
22 Oʼt̃eʼ epayeʼ ataʼtater amaʼt tso amaʼt ñam̃a oño att̃och muetsereñ. P̃aña t̃eʼpaʼ ñerraʼm errot̃enot̃paʼ eʼñe pemuereñot̃ pebensam̃p̃sayeʼcherrnan nechemer allochñapaʼ att̃och metuer att̃o mueroc̈htena.
22 matan fufur asabuninamih ebai en wairaf wan eyey naatu harew yan ere’er, baise o baiyawasin isan isa nakakaram na’at basit kwiwanbabanu baibais kwiti.”
23 Jesúsñapaʼ atet̃ och: —Ñerraʼm na peyemtena amacaʼye eñalleña ñeñt̃ t̃orrapoʼ añecop ñeñt̃ eʼñe neyemtenaya na.
23 Jesu iya’afut eo, “Karam, o inabitumatum na’at sawar etei o isa boro hamehameh maiyow hinamatar.”
24 Allempoña ñeñt̃ pompor pen cheshaʼpaʼ rranapaʼ atet̃ otererr: —Napaʼ neyemtenp̃añcaʼye, t̃eʼñapaʼ peyenpaʼn Ayochreshat̃e att̃och neyemterrp̃a eʼñe poctacma.
24 Kek tamah mar ta’imonamo iya’afut eo, “Ayu abitumatum baise kwibaisu au baitumatum tafan kuya’abar era’at.”
25 Allempoña Jesúspaʼ entapan shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ matac̈hetsa ñeshonet̃, ñañapaʼ allent̃a otan oneñet̃: —P̃a oneñet̃e, opanatatañep̃, aʼpaquetatañep̃, t̃eʼñapaʼ oʼch notap̃: Pequec̈hpaʼner cheshachor eʼñe t̃ayecma, amaʼt errponaña amach alla pechorrereʼt̃e.
25 Jesu sabuw i’itih i hina yaten hiyey, imih Jesu afiy kakafin isan tur fokarin maiyow eaf iu, “O afiy tain gugurin awa gugin au’uwi kek biyanamaim kwihamiy kutit naatu men ina’intabir inarun maiye!”
26 Eʼñe otueʼ atet̃ oneñet̃ñapaʼ c̈hepaʼtchaʼ rranaʼnmatsa, alla ot̃atnerranerr cheshachorpaʼ c̈ho quec̈hpaʼnmueʼ oʼ ahuerr. Cheshachorpaʼ ama pelleno c̈ha otta ñerraʼmrrat̃eʼ oʼ rroma. Acheñeneshaʼñapaʼ atet̃ otyes: —Poʼñoc̈h t̃eʼpaʼ oʼcaʼye rroma.
26 Afiy kakafin iwow itarakouw kek busuruf an uman duduwar rab, naatu afiy kakafin rauwatait bihir kek re imamayay in, naatu sabuw hinot i morob hirouw.
27 Jesúsñapaʼ allent̃a cheteʼ potot̃paʼ oʼ tantach, cheshaʼñapaʼ c̈ha t̃errets eʼñe cohuen.
27 Baise Jesu na ofere kek uman bai ibais imisiruw misir.
28 Allempoña Jesúspaʼ ahuerr pueyochreshohuen, oʼ beʼt̃osc̈haʼtuerret pocollo, allpaʼ eʼñe ñapt̃ochayet, pueyochreshaʼñapaʼ allent̃a otueret Jesús: —Yapaʼ ¿esoʼmareʼtña ama eshcayeʼ yequec̈hpatatereña oneñet̃?
28 Nati ufunamaim Jesu bar wanawanan run naatu ana bai’ufununayah wa’iwa’iramaim hibatiy, “Aisim aki afiy kakafin men anun titamih?”
29 Ñañapaʼ atet̃ otanet: —Ñeñt̃ atet̃ oneñet̃paʼ amach errot̃enot̃ yequec̈hpatatereña eʼñe att̃a. C̈hochña yemaʼyochena ñam̃a yemaʼyoc̈hreñot̃ amaʼt yerrarpaʼ oʼch yequec̈hpueʼ mameʼ. Att̃ot̃chaʼña yequec̈hpataterña oneñet̃ ñeñt̃ atet̃.
29 Jesu iyafutih eo, “Men abistanamaim boro sawar iti na’atube hinamataramih, baise yoyoban akisinamo.”
30 Ahuanerreterr allot̃paʼ arr oñemhuanerret Galileoʼmar. Jesúsñapaʼ mueneñeñ aʼnahuot̃oʼch metañ
30 Jesu ana bai’ufununayah bairi nati efan hihamiy, i hibusuruf Galilee wanawanan hiremor hin. Jesu men kok sabuw etei hitaso’ob i menamaim hinan.
31 t̃arroʼmar ñapaʼ mueneñ oʼch yec̈hatnoman pueyochreshaʼ. Ñeñt̃paʼ atet̃ otnomanet: —Na Ñeñt̃en Acheñetosetspaʼ pomataterrnetchaʼ att̃ochña errot̃uanenchaʼ perrnet. Att̃eñapaʼ oʼch muetsataterrnet t̃arraña pomaʼpamtañoñapaʼ oʼch alla netanterra.
31 Anayabin i ana bai’ufnunenayah bi’obaibiyih. Naatu ana bai’obaiyenamaim iuwih eo, “Orot Natun boro hinabonawiy gawan umahimaim hinayai naatu hina’asabun namorob, veya tounu ufunamaim boro namisir maiye.”
32 Ñeñt̃ña ñoñets ñetñapaʼ amaʼt puesheñarrot̃etapaʼ ama eseshayeʼ eñotenayeʼ enteñeto ñeñt̃oʼmarña ama aʼp̃t̃oʼtenayeʼ enteñeto.
32 Bai’ufnunenayah iti tur bi’obaiyih naniyan men hibai naatu baibatiyin isan hibir.
33 Allempoña c̈hac̈haʼtet ñam̃a Capernaumo. Allempoña c̈hapuet pocollo Jesúsñapaʼ otanet: —Sapaʼ, ¿esoʼt sotannaʼtyesnenaña ñorraʼ t̃oño?
33 Imaibo hina Capernaum hitit, naatu hirun bar wanawanan hima’am Jesu ibatiyih, “Efamaim tanan kwa abisa isan kwagamigam?”
34 Ñetñapaʼ ama eseshayeʼ anapuenayeʼ entaye t̃arroʼmar ñetpaʼ añcaʼye otannaʼtyesnenetña t̃oño: —Yapaʼ erraʼtsenot̃eyt̃eʼñacaʼyeña ñeñt̃ey atarr sherbets, ñeñt̃ey atarr am̃chaʼtaret̃oyen enteney acheñeneshaʼ.
34 Baise fanan men hiya’afutimih, anayabin efamaim hinan i taiyuwih higam yait i orot gagamintoro’ot.
35 Jesúsñapaʼ all anorrospaʼ allent̃a c̈horeʼtan allohuen pueyochreshac̈hnopaʼ atet̃ otanet: —Ñerraʼm erraʼtsenot̃es ñeñt̃es atarr am̃chaʼtaret̃oyen entetsañ, ñeñt̃es acheñres socoppaʼ añ poctetsa oʼch atet̃ senterra ñerraʼm ama esosheʼmayayso ñeñt̃ atet̃ pena ñeñt̃ att̃a atarr taruasets poʼpotantañecop, amaʼt ñam̃a allohuenacop.
35 Jesu mare ana bai’ufnunenayah nah 12 eafih hina biyan hitit naatu iuwih eo, “Yait wan bai’iyonamih, i taiyuwin boro nan uftoro’ot nabat, sabuw etei’imak isah ni’akir nabow.”
36 Jesúsñapaʼ cheshat̃olla c̈horeʼtpaʼ t̃omach eʼñe alla, allent̃a enachpaʼ atet̃ otanet:
36 Naatu kek bai na nahimaim iu bat, uman kek tuwabunamaim rauwabon naatu eo,
37 —Erraʼtsenot̃es sa ñerraʼm eʼñe cohuen saguëñ amaʼt ñeñt̃ ama asherbenayeʼ entyeneto atet̃ ñerraʼm añ cheshat̃oll t̃arroʼmar sapaʼ na sameʼñena, naʼnaña eʼñe cohuen saguën. Elloña ñam̃a erraʼtsenot̃es sa ñeñt̃es naguëneʼ na, ama eʼñe napt̃ocheyeʼ saguëno, añeʼnaña saguënnan Nompor ñeñt̃ nellsenseneʼ.
37 “O yait ayu wabu’umaim kek gidigidih inabuwih hai merar inayiy, ayu au merar kuyiy, naatu o yait ayu au merar kuyiy, men ayu akisu au merar kuyiy baise yait ayu iyunu anan auman ana merar kuyiy.”
38 Allempoña pueyochreshaʼ ñeñt̃ Juanpaʼ atet̃ otan Jesús: —Maestro, ya ahuañapaʼ atet̃ yeñch puesheñarr yacma ñeñt̃ quec̈hpateneʼ oneñet̃. Eʼñe puec̈horeʼteñot̃ep̃ p̃a pesoʼchñopaʼ quec̈hpatan oneñet̃. Yañapaʼ ama pocteyeʼ yeñche t̃arroʼmar ñapaʼ ama parroyeʼ yeyemteno. Ñeñt̃oʼmarña yapaʼ atet̃ yoch: —Amach atet̃ pep̃atsto.
38 John eo, “Bai’obaiyenayan aki orot ta o wabimaim wagabur kakafih nununih ai’itin naatu a’otan, anayabin i men it ata kou’ay orot ta’amih.”
39 Jesúsñapaʼ atet̃ ot: —Sapaʼ amachcaʼye sepatareʼtatsche t̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsenchaʼ orrtateʼ partsoteñets eʼñe na nesoʼchño, ñeñt̃ña acheñer tsapat̃onet̃paʼ amachcaʼye muenere alla oʼch achm̃areʼterren.
39 Jesu iya’afut eo, “Orot men kwana’otanimih! Orot yait ayu wabu’umaim ina’inan nati na’atube esisinaf boro men karam nati bowabow ufunamaim ayu isau tur kakafih na’omih,
40 Ñam̃a ñerraʼm ama c̈ho epatareʼtenye yam̃a, ñeñt̃ña poʼñoc̈hpaʼ eʼñecaʼye parrocma yeyenpannena.
40 anayabin orot babin yait men it isat ibiwosai, nati it nowat.
41 Poʼñoc̈hcaʼye notenes: Amaʼt erraʼtsena acheñer ñeñt̃chaʼ sapueʼ amaʼt coñeʼt̃a oñ t̃arroʼmar sapaʼ eʼñe na neyochreshaʼ nepenes, ñeñt̃ña acheñerpaʼ c̈hocmach atsaʼtaret̃terra ñeñt̃chaʼ atarr coshaterreʼ ña.
41 Anababatun a tur o’owen, orot babin yait ayu wabu’umaim o harew it kutomatom anayabin o i ayu nowau, i turobe ana baiyan boro nab.
42 ’Amaʼt erraʼtsena ñeñt̃ ama pommoʼcheñot̃eyeʼ ameʼñenno atet̃ ñerraʼm cheshat̃oll ñeñt̃ ama eñotenanaʼ oʼch ommoʼchena, t̃arraña ñerraʼm eseshaʼña poʼpsheñeñ oʼch atet̃ p̃atach ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor, ñeñt̃ña acheñerpaʼ atarrchaʼ yoroc̈henoʼtsen t̃arroʼmar ñapaʼ aña oʼpatenaya coñcheñets ñeñt̃ atarr huomenc. Amaʼt ñocoppaʼ ama tama yoroc̈henayayñe ñerraʼm ama atet̃ p̃atenanaʼ poʼpsheñeñ, eʼñech allorocma c̈harachetañ mapueʼ añecmuen paʼc̈hnop̃o allpon ñerraʼm puetseʼtamets oʼch huaporeʼchet oño epo allchaʼ ñoʼshach mapueʼ.
42 Naatu ayu au bai’ufununayah hai baitumatum kikimin, orot yait nan hai not nabi’afiy, gewasin nati orot i boro sikan aumor hita’utan taiyan hititaiy tare.
43 Ñam̃a oʼch noterrserr: Ñerraʼm sechets p̃atyenes ñeñt̃ ama pocteyeʼ enteno Yompor atet̃ ñerraʼm sot, setac, seclleʼ, añ poctetsa oʼch sequec̈hpuerr ñeñt̃ c̈hocma atet̃ p̃atseʼtatyenes sechets. Ñeñt̃paʼ eʼñe atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eʼñe allorocma oʼ sepecherr sot, setac, oʼ serrot̃err seclleʼ, oʼch sehuaporeʼter. Añ cohuen socop amaʼt eʼñe sepoʼyotateñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar sotpaʼ oʼch sec̈herr coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ ñeñt̃ ama emayaʼpahuoyaye. Allpaʼ amaʼt pueñmochapaʼ ama rromueno; tsoʼpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ama amayaño amaʼt errponaña. Ñam̃a añ cohuen socop amaʼt eʼñe setcot̃paʼ sepshem̃tatquëñot̃ corretsasach t̃ayot̃eñ errponohuañen. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar setacpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ ñeñt̃ ama emayaʼpahuoyaye. Allpaʼ amaʼt pueñmochapaʼ ama rromueno; tsoʼpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ama amayaño amaʼt errponaña. Ñam̃a añ cohuen socop amaʼt seclloyot̃ sepshem̃taclloʼyeñot̃ oʼch sec̈herr all am̃chaʼtaret̃tena Yompor. Añña ama cohuenayaye socop esempohuañenpaʼ eʼñech ora epoʼmar seclleʼpaʼ oʼch huaporeʼterrset coñchaʼpuetso all parraren tsoʼ. Allpaʼ amaʼt pueñmochapaʼ ama rromueno; tsoʼpaʼc̈hoʼña ñeñt̃ alloʼtsenpaʼ ama amayaño amaʼt errponaña.
43 O uma nabonawiy bowabow kakafin inasisinaf na’at, ku’afuw kwisaroun! Uma rounawat ma’ama wanatowanamaim inarur i gewasin, men basit uma rou’abaka itan efan kakafin wairaf wanatowan wan itayen,
44 — ausente —
44 motamot hita’ani naatu wairaf wanatowan in etoto’ab ta’arahi.
45 — ausente —
45 Naatu a nabonawiy bowabow kakafin inasisinaf na’at, ku’afuw kwisaroun! A dubon ma’ama wanatowanamaim inarur i gewasin, men basit a rou’abaka inan efan kakafin,
46 — ausente —
46 motamot hina’aani naatu wairaf wanatowan in etoto’ab na’arahi.
47 — ausente —
47 Naatu mata nabonawiy bowabow kakafin inasisinaf na’at, kukubai kwisaroun! Mata ta’imon God ana aiwobomaim inarur i gewasin, men basit mata rou’abaka hinisrouni efan kakafinamaim inare,
48 — ausente —
48 nati’imaim
49 Ñeñt̃ña Jesúspaʼ atet̃ tomaʼntaterraneterr: —Allohuen ñeñt̃chaʼ cohuenterrtsapaʼ añchaʼcaʼye aʼcohuentateneʼ tsoʼ; ñam̃a allohuen ayarrac̈hno ñeñt̃ amtsaret̃tetsa Yomporecoppaʼ añcaʼyeña aʼcohuentateneʼ pos.
49 Sabuw etei’imak boro wairafamaim na’arahih narusouwih hinan riyabe hinamatar.
50 Ñehua, yapaʼ yeñoteñ pospaʼ atarr cohuen sherbeney. T̃arraña ñerraʼm posña poʼposerrteña huañerretspaʼ yapaʼ amat̃eʼ errot̃ yepe oʼch alla yaʼposerrtater att̃och alla sherberrey. Sapaʼ eʼñepaʼchña cohuen sesherb̃annena eʼñech att̃es ñerraʼm pospaʼ atarrchaʼ sherbeney. Att̃ochña eʼñe cohuen sentannena eʼñech muechet̃ seyc̈haʼyena.
50 Riy i gewasin baise naniyan nabi’en boro men karam hiniwa’an naniyan namatar maiye, imih kwa i riy wanawanamaim nama, saise taituwa bairi boro tufuwamaim kwanama.”

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Marcos 9, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.