Gênesis 3

Yi Antiw Bible / Yi Ac'aj Testament (AGUBL) vs NAA

Sair da comparação
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Ẍchixo'l cyakil txuc yi bnix tan Kataj Ryos, at tzun jun lu'baj. Chin list nin i' ẍchiwutz cyakil smaron txuc. Nintzun opon yi jun lu'baja'tz te Eva, nintzun taltz:
1 Mas a serpente, mais astuta que todos os animais selvagens que o Senhor Deus tinha feito, disse à mulher: — É verdade que Deus disse: “Não comam do fruto de nenhuma árvore do jardim”?
2 Saje'n tzun tlol Eva tetz:
2 A mulher respondeu à serpente: — Do fruto das árvores do jardim podemos comer,
3 Poro ntina'tz jun yi qui'c cuj tan kabajsal wutz, i'tz yi jun wi' lo'baj yi at nicy'al yi cojbile'j. Na ja tal Ryos yi ntin yi kol kamacquen skaquimok tan i'.
3 mas do fruto da árvore que está no meio do jardim, Deus disse: “Vocês não devem comer dele, nem tocar nele, para que não venham a morrer.”
4 —Nk'e'tz bintzi. Quil xquimwok.
4 Então a serpente disse à mulher: — É certo que vocês não morrerão.
5 Na je yi puntile'j, na na til Ryos yi kol baj ita'n sjalok itajtza'kl. Tz'elepon itxum tetz e'ch balaj ajtza'kl, nin tz'elepon itxum tetz e'ch ajtza'kl cachi'. Cho'n sbne' itxumu'n chi tane'n xtxumu'n Ryos. Cha'stzun te qui na taj i' yil baj yi jun lo'baja'tz ita'n, stzun Bayba'n ban tetz Eva.
5 Porque Deus sabe que, no dia em que dele comerem, os olhos de vocês se abrirão e, como Deus, vocês serão conhecedores do bem e do mal.
6 Toque'n tzun yi xna'n tan xmaye'n yi lo'baj. Chin elsbil alma' nin, na chin yube'n nin, nin ba'n na bajsij. Toque'n tzun tan xtxumle'n tan baje'n jun ta'n, tan jale'n yi tetz tajtza'kl. Saje'n tzun stzutul jun nin je bajsaltz, nin ben tk'ol jun tetz yi chmil. Nin ncha'tz yi chmil nin bajtz ta'n.
6 Vendo a mulher que a árvore era boa para se comer, agradável aos olhos e árvore desejável para dar entendimento, tomou do seu fruto e comeu; e deu também ao marido, e ele comeu.
7 Yi wi't baje'n yi lo'baj cya'n tele'n tzun pacxuj yi wutz yi cyajtza'kl. Chinachone'n tzuntz te'j yi tx'anl che' cuntu'. Cyoque'n tzuntz tan stz'isle'n xak ibẍ tan toque'n wutz quikan tan jople'n chiwankil.
7 Então os olhos de ambos se abriram; e, percebendo que estavam nus, costuraram folhas de figueira e fizeram cintas para si.
8 Itzun bantz yi cwe'n k'ej nin ben quibital yi na xon Kataj Ryos wi cojbil. Cyewal tzun quib xo'lak tze'.
8 Ao ouvirem a voz do Senhor Deus, que andava no jardim quando soprava o vento suave da tarde, o homem e a sua mulher se esconderam da presença do Senhor Deus, entre as árvores do jardim.
9 Jilone'n tzaj tzun Kataj Ryos scyetz itzun taltz:
9 E o Senhor Deus chamou o homem e lhe perguntou: — Onde você está?
10 Saje'n tzun stza'wel Adán:
10 Ele respondeu: — Ouvi a tua voz no jardim, e, porque estava nu, tive medo, e me escondi.
11 —¿Na' tzun chij tzatz yi tx'anl quiẍ cuntu'? ¿Ja pe' baj yi lo'baj awa'n, yi walnak yi qui'c cuj tan abajsal?
11 Deus perguntou: — Quem lhe disse que você estava nu? Você comeu da árvore da qual ordenei que não comesse?
12 —Ja Ta', na yi xna'n yi ntak'u' tetz wuxk'ajlab, i' nmak'on yi lo'baj swetz tan baje'n wa'n, stzun Adán bantz tetz Kataj Ryos.
12 Então o homem disse: — A mulher que me deste para estar comigo, ela me deu da árvore, e eu comi.
13 Bene'n tzun jakol Kataj Ryos tetz yi xna'n:
13 Então o Senhor Deus disse à mulher: — Que é isso que você fez? A mulher respondeu: — A serpente me enganou, e eu comi.
14 Bene'n tzun tlol Kataj Ryos tetz yi lu'baj:
14 Então o Senhor Deus disse à serpente: — Por causa do que você fez, você é maldita entre todos os animais domésticos e entre todos os animais selvagens. Você rastejará sobre o seu ventre e comerá pó todos os dias da sua vida.
15 Nin je ẍwuleje'j: Icontr itib sbne' tu yi xna'n. Ej nin ncha'tz chicontr quib sbne' yi e' ara xonl scyuch' yi e' xonl yi xna'n. Nin yi awi', slo'onk tan yi xonl yi xna'n. Ma yi xonl yi xna'n ntin ẍchu's tkan slo'onk awa'n, chij Kataj Ryos bantz.
15 Porei inimizade entre você e a mulher, entre a sua descendência e o descendente dela. Este lhe ferirá a cabeça, e você lhe ferirá o calcanhar.
16 Itzun ben tlol Kataj tetz xna'n:
16 E à mulher ele disse: — Aumentarei em muito os seus sofrimentos na gravidez; com dor você dará à luz filhos. O seu desejo será para o seu marido, e ele a governará.
17 Itzun ben tlol Kataj tetz yi yaj:
17 E a Adão disse: — Por ter dado ouvidos à voz de sua mulher e comido da árvore que eu havia ordenado que não comesse, maldita é a terra por sua causa; em fadigas você obterá dela o sustento durante os dias de sua vida.
18 Tan apaj sjalok wi'nin tx'i'x nin xtze' wuxtx'otx'. Sbajk e'chk jilwutz xtze' awa'n tetz awa'.
18 Ela produzirá também espinhos e ervas daninhas, e você comerá a erva do campo.
19 Ej nin tan tu' yi mapaj inca'wl, tajwe'n tz'el a' te awi' tan awane'n. Ya'stzun cẍwulej jalen yil cẍo'c junt tir tetz tx'otx'. Na tx'otx' tu' ncẍbnixe't, nin tx'otx'te'n nin cẍtzajpont, stzun Ryos bantz.
19 No suor do seu rosto você comerá o seu pão, até que volte à terra, pois dela você foi formado; porque você é pó, e ao pó voltará.
20 Toque'n tzun bi' txkel Adán ta'n tetz Eva, na i' chitxu'cy'e'x cyakil jilwutz wunak bene'n tzi'n.
20 E o homem deu à sua mulher o nome de Eva, por ser a mãe de todos os seres humanos.
21 Nintzun oc Kataj Ryos tan banle'n be'ch cyetz. Stz'uml txuc xcon ta'n. Yi bnixe'n ta'n nin octz tan chiwekle'n.
21 O Senhor Deus fez roupas de peles, com as quais vestiu Adão e sua mulher.
22 Itzun tal Kataj Ryos: “Ni'cu'n cyajtza'kl jalu' chi kutane'n ketz, na na el chitxum tetz na'j scyetz e'chk ajtza'kl balaj, nin na el chitxum tetz na'j scyetz e'chk ajtza'kl cachi'. Lastum kol baj wutz yi tze' cya'n, yi tze' yi na tak' itz'ajbil tetz ben k'ej ben sak, na kol baj cya'n qui't chiquim sbne' pon tunintz,” stzun Ryos bantz.
22 Então o Senhor Deus disse: — Eis que o homem se tornou como um de nós, conhecedor do bem e do mal. É preciso impedir que estenda a mão, tome também da árvore da vida, coma e viva eternamente.
23 Cha'stzun te cyele'n lajul Kataj Ryos, le cojbila'tz, yi na bi'aj Edén. E' el lajul tan quicy'e'n tul junt ama'l, tan cyak'uje'n wi tx'otx', wech na tx'otx' te'n e'.
23 Por isso o Senhor Deus o lançou fora do jardim do Éden, para cultivar a terra da qual havia sido tomado.
24 Yi cyele'n lajul Ryos, nintzun cyaj tk'ol cobox querubim swutz yi jun balaj cojbila'tz. Ncha'tz cyaj tk'ol jun spar yi nternin na tzan k'a'kl, nin yi lajke'lnin na weltin tu'tz tan q'uicy'le'n yi jun wi' tze'a'tz, yi na tak' itz'ajbil. Ya'stzun tulejtz tan qui cyocompone'n te'j.
24 E, depois de lançar fora o homem, Deus colocou querubins a leste do jardim do Éden e uma espada flamejante que se movia em todas as direções, para guardar o caminho da árvore da vida.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.