Gênesis 28
Yi Antiw Bible / Yi Ac'aj Testament (AGUBL) vs NVT
1 Bene'n tzun mantar Isaac tan ẍchakle'n Jacow. Ma yi tule'n, nintzun tak' banltz tibaj. Ncha'tz tak' jun ca'wl tetz. Je tale'j: “Quil tzajoy awuxkel ẍchixo'l yi e' xun yi najlche' tzone'j Canaán.
1 Então Isaque mandou chamar Jacó, o abençoou e disse: “Não se case com uma mulher cananita.
2 Ma na quilo'k jalen Padan-aram, kale najle't acy'e'x Betuel. Ba'n tzajoy awuxkeltz ẍchixo'l yi e' me'l Labán yi xibin atxu'.
2 Em vez disso, vá de imediato a Padã-Arã, à casa de seu avô Betuel, e case-se com uma das filhas de seu tio Labão.
3 Lok tak' tzaj kaRyosil banl tzawibaj, yi jun yi na xcye' tan cojle'n tzaj yi banl i' skibaj. Lok tak' i' wi'nin axonl, na tan aẍ ljale't wi'nin wutzile'n tnum.
3 Que o Deus Todo-poderoso o abençoe e lhe dê muitos filhos, e que eles se multipliquem e venham a ser muitas nações.
4 Cho'n stk'e' i' tzatz nin scyetz yi e' axonl yi banl i' yi suknak tetz k'ajtzun intaj Abraham, yi acy'e'x. Stk'e' i' cyakil yi luware'j yi najlcho't swutz chi awer nak kutane'n jalu'. Na suknak i' yi yola'tz tetz k'ajtzun intaj Abraham.”
4 Que Deus dê a você e a seus descendentes as bênçãos que ele prometeu a Abraão. Que você venha a possuir esta terra na qual vive agora como estrangeiro, pois Deus entregou esta terra a Abraão”.
5 Ya'stzun bantz yi bene'n ẍchakol Isaac yi Jacow jalen Padan-aram. Cho'n tzun topone'n Jacow tuch' Labán, yi cy'ajl Betuel, yi arameo. Ej nin yi jun Labána'tz, i' xibin Rebeca, yi chitxu' Jacow tu Esaú.
5 Assim, Isaque se despediu de Jacó, que foi a Padã-Arã morar com seu tio Labão, irmão de Rebeca, filho de Betuel, o arameu.
6 Inti Esaú nin ben tilol yi tk'ol Isaac yi banl tibaj Jacow, nin yi bene'n ẍchakol jalen Padan-aram tan joyle'n yi txkel. Ncha'tz tbit yi bene'n tlol tetz yi qui'c rmeril tan joyol yi txkel ẍchixo'l yi e' xun yi najlche'-tz Canaán.
6 Esaú soube que seu pai, Isaque, havia abençoado Jacó e o enviado a Padã-Arã para encontrar uma esposa e que, ao abençoá-lo, tinha advertido a seu irmão: “Não se case com uma mulher cananita”.
7 Nin ncha'tz ben tilol yi jalcunin bene'n Jacow jalen Padan-aram quib yi tal yi taj xtxu' tetz.
7 Também soube que Jacó havia obedecido aos pais e ido a Padã-Arã.
8 Tan yi xtxolbila'se'j el xtxum Esaú tetz yi qui na pek' yi taj i' scye'j yi e' xun yi najlche' Canaán.
8 Quando ficou evidente que seu pai não aprovava as mulheres cananitas,
9 Cha'stzun te, bene'n Esaú kale najle't Ismael yi cy'ajl Abraham, tan joyle'n junt tetz txkel. Nintzun cyok'bej quibtz tu jun scyeri e' me'l Ismael yi na bi'aj Mahalata, yi titz'un Nebaiot. Ya'stzun yi toxi'n txkel i' bantz. Ma yi cobt txkel i' yi ate' nintz, e' cu'n aj Canaán.
9 Esaú foi visitar a família de seu tio Ismael e, além das duas mulheres cananitas com as quais havia se casado, tomou para si uma das filhas de Ismael. O nome de sua nova mulher era Maalate, irmã de Nebaiote e filha de Ismael, filho de Abraão.
10 Cho'n tzun tele'n tzaj Jacow le ama'l yi na bi'aj Beerseba nin icy' tcy'aj yi be'-tz yi na ben Harán.
10 Nesse meio-tempo, Jacó partiu de Berseba e rumou para Harã.
11 Itzun bantz te yi na xon i' tbe' tan topone'n Harán, at tzun jun tir yi nsken cu k'ej nin joy i' jun ama'ltz kalel lwit cyent te jun ak'bala'tz. Yi jale'n ta'n nin octz tan nuc'le'n yi soc. Nin oc tk'ol jun c'ub yi at nintz le ama'la'tz tetz witz'. Watl nintzun bantz.
11 Quando o sol se pôs, chegou a um bom local para acampar e ali passou a noite. Encontrou uma pedra para descansar a cabeça e se deitou para dormir.
12 Cho'n tzun ẍchajol tib jun balaj wutzicy' swutz i'. Ej nin tul yi wutzicy'a'tz til i' jun chin yotx yi cho'n opnaknin wuxtx'otx' nin je'nak pone'n cu'n jalen tcya'j. Ncha'tz til yi tibaj yi jun yotxa'tz na chicu'ul, nin na cha'jte'n yi e' ángel tetz Ryos.
12 Enquanto dormia, sonhou com uma escada que ia da terra ao céu e viu os anjos de Deus, que subiam e desciam pela escada.
13 Ncha'tz til i' wutz Ryos. Cho'n txicl tzaj jalen tzi'n tcya'j. Saje'n tzun tloltz tetz: “I ina'tz Ataj Jehová, chiRyosil acy'e'x Abraham tu ataj Isaac. Cho'n swak'e' tzatz nin scyetz cyakil yi e' axonl yi tx'otx'e'j kale coylquiẍe't.
13 No topo da escada estava o S enhor , que lhe disse: “Eu sou o S enhor , o Deus de seu avô, Abraão, e o Deus de seu pai, Isaque. A terra na qual você está deitado lhe pertence. Eu a darei a você e a seus descendentes.
14 Ej nin cho'n cunin sbne' cyajlal yi araxonl, chi tane'n tajlal yi samlicy' yi at wuxtx'otx' yi quinin ajlbe'n tetz. Nin nchiben lo'on swutz cyakil yi ama'le'j. At e' nchiben je'n tzi'n. Nin at e' nchiben cwe'n tzi'n. Nin at e' nchiben tele'n tzi'n, nin toque'n tzi'n. Ej nin tan aẍ scyuch' yi e' axonl ljale't chibanl cyakil wunak bene'n tzi'n wi munt.
14 Seus descendentes serão tão numerosos quanto o pó da terra! Eles se espalharão por todas as direções: leste e oeste, norte e sul. E todas as famílias da terra serão abençoadas por seu intermédio e de sua descendência.
15 Quil cẍbisun, na atin tzawe'j. Chinxomok tan aq'uicy'le'n alchok tu nin cẍa'tcu'nt. Nin cẍpakxok junt tir wa'n le luware'j. Quil cẍincolcyen jun tkuj jalen yil ne'lcu'n te cyakil yi ja insuk tzatz”, stzun Ryos bantz.
15 Além disso, estarei com você e o protegerei aonde quer que vá. Um dia, trarei você de volta a esta terra. Não o deixarei enquanto não tiver terminado de lhe dar tudo que prometi”.
16 Itzun te yi tele'n watl Jacow, nintzun xtxumtz: “Jun cu'n yol, at Ryos le ama'le'j. Qui'c cunin wetz intz'a'chil te'j yi ko ya'tz.”
16 Então Jacó acordou e disse: “Certamente o S enhor está neste lugar, e eu não havia percebido!”.
17 Saje'n tzun jun chin xo'wtz te'j, nintzun xtxumtz: “I yi jun ama'le'j chin xan nin te'tz. Cho'n at yi ca'l Ryos tzone'j, nin i'tz yi puertil yi tcya'j.”
17 Contudo, também teve medo e disse: “Como é temível este lugar! Não é outro, senão a casa de Deus; é a porta para os céus!”.
18 Itzun le junt eklok chin jalchan cunin tzun c'ase'n Jacow. Nin saj tcy'al yi c'ub yi xcon ta'n tetz witz'. Ej nin ta'ste'n nin cwe't tawaltz. Txicl tzun tulej cyentz, chi jun tkan ca'l, nin je' kojol aceit tibaj tan xanse'n.
18 Na manhã seguinte, Jacó se levantou bem cedo. Pegou a pedra na qual havia descansado a cabeça, colocou-a em pé, como coluna memorial, e derramou azeite de oliva sobre ela.
19 Tul yi jun luwara'tz at jun tnum tentz yi na bi'aj Luz, poro nintzun je' xtx'ixpul Jacow yi bi' jun luwara'tz, nin oc tk'ol yi bi' tetz Betel.
19 Chamou o lugar de Betel, embora anteriormente se chamasse Luz.
20 Cho'n tzun sukil Jacow cobox yole'j: “Yi kol xom Ryos swe'j nin kol chin q'uicy'lej te yi jun impyaje'j, nin yi kol tak' inwa' tu be'ch wetz,
20 Então Jacó fez o seguinte voto: “Se, de fato, Deus for comigo e me proteger nesta jornada, se ele me providenciar alimento e roupa,
21 nin yi ko ba'n cun tu' chin pakxijt ta'n xe najbil intaj, i' tzun yi Wajcaw nin inRyosil sbne'-tz.
21 e se eu voltar são e salvo à casa de meu pai, então o S enhor certamente será o meu Deus.
22 Ej nin i yi jun c'ube'j, yi ja cyaj cyen wawal tzone'j, ya'stzun ca'l Ryos sbne'. Nin ilen nin swak'e' indiesum teru' Ta', te cyakil yi stk'e'u' swetz.”
22 E esta coluna memorial que eu levantei será um lugar de adoração a Deus, e eu entregarei a Deus a décima parte de tudo que ele me der”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 28, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.