Gênesis 18
Yi Antiw Bible / Yi Ac'aj Testament (AGUBL) vs NVT
1 Itzun bantz te yi at tzaj Abraham wi'wtz xo'l bakch cwent Mamre. Cho'n tzun ẍchajol tib Ryos swutz Abraham. Cho'n tzun c'olchij swutz tal pach yi mantial tu'. E'chk chajcu'n k'ej nin lo'.
1 O S enhor apareceu novamente a Abraão junto ao bosque de carvalhos que pertencia a Manre. Abraão estava sentado à entrada de sua tenda na hora mais quente do dia.
2 Te yi c'olchij i', nintzun ben xmayil ox yaj yi txiclche' nakajil. Lajke'l nintzun bene'ntz tan chic'ulche'n, nin cu' jokloktz ẍchiwutz.
2 Olhando para fora, viu três homens em pé, próximos à tenda. Quando os viu, correu até onde estavam e lhes deu as boas-vindas, curvando-se até o chão.
3 Itzun taltz:
3 Abraão disse: “Meu senhor, se assim desejar, pare aqui um pouco.
4 ¿Qui pe' na cyaju' yi nink ben q'uil tetz mu'ẍ a' tan xtx'ajle'n quikanu' nin lchuje'u' jun tkuj tmujil jun wi' tze'e'j?
4 Descanse à sombra desta árvore enquanto mando trazer água para lavarem os pés.
5 ¿Qui pe' na cyaju' yi nink chimben tan ticy'le'n tzaj cobox chiwa'u'? Na ja lo' chik'e'xiju' nin na lo' chiquimu' tan we'j. Ba'n tcu'n chiwank ninu', na ja bin chu'lu' swuch', stzun Abraham scyetz.
5 E, uma vez que honraram seu servo com esta visita, prepararei uma refeição para restaurar suas forças antes de seguirem viagem”. “Está bem”, responderam eles. “Faça como você disse.”
6 Lajke'l nintzun bene'n Abraham xe chipach nintzun taltz tetz Sara:
6 Abraão voltou correndo para a tenda e disse a Sara: “Rápido! Pegue três medidas da melhor farinha, amasse-a e faça alguns pães”.
7 Ntin nin xtalol tzaj Abraham tetz Sara, lajke'l nintzun bene'ntz kale ate't yi wacẍ i', nin je' xtxa'ol jun tal ne'ẍ wacẍ, nin tak'tz tetz jun scyeri mos tan toque'n tan banle'n ba'n tetz.
7 Em seguida, Abraão correu ao rebanho, escolheu um novilho tenro e o entregou a seu servo, que o preparou rapidamente.
8 Ma yi bnixe'n chiwa', nintzun bentz tan tak'le'n scyetz yi e' yaj. Poro nk'e'tz ntin chi'baj tu pam tak' scyetz ma na ncha'tz tak' i' ques tu lech. Ej nin te yi na chiwan yi ox yaja'tz tmujil tze', list cuntunin tane'n Abraham ẍchiwutz na ko tak'le'n bi' chijak tzaj tetz.
8 Quando a comida estava pronta, Abraão pegou coalhada, leite e a carne assada e os serviu aos visitantes. Enquanto comiam, Abraão permaneceu à disposição deles, à sombra das árvores.
9 Ej, itzun yi chiwi't wane'n nintzun e' octz tan jakle'n tetz Abraham. Itzun cyaltz:
9 “Onde está Sara, sua mulher?”, perguntaram os visitantes. “Está dentro da tenda”, respondeu Abraão.
10 Bene'n tzun tlol jun scyeri ox yaja'tz.
10 Então um deles disse: “Voltarei a visitar você por esta época, no ano que vem, e sua mulher, Sara, terá um filho”. Sara estava ouvindo a conversa de dentro da tenda.
11 Poro te yi tiempa'tz nsken wi't chitijin cunin Abraham tu Sara. Sken wi't tzaj wi' yi yablil Sara.
11 Abraão e Sara já eram bem velhos, e Sara tinha passado, havia muito tempo, da idade de ter filhos.
12 Yi tbital Sara yi yola'tz quib yi tal yaj tetz Abraham, nintzun saj jun chin tze'e'n tc'u'l cuntu'. Ej nin cha'tz nin xtxum i'-tz: “¿Mbi rmeril jal jun wal? Na ja wi't chimbi'ẍin cunin, nin ncha'tz tane'n wutzile'n wajcaw Abraham,” stzun i' bantz tc'u'l cuntu'.
12 Por isso, riu consigo e disse: “Como poderia uma mulher da minha idade ter esse prazer, ainda mais quando meu senhor, meu marido, também é idoso?”.
13 Bene'n tzun jakol Kataj tetz Abraham:
13 Então o S enhor disse a Abraão: “Por que Sara riu? Por que disse: ‘Pode uma mulher da minha idade ter um filho’?
14 Poro swale' tzatz: ¿At pelo' jun e'chk takle'n yi quil xcye' Ryos te'j? Ma jalu' Abraham, chwa'nin le junt yob nu'lt junt tir tan axajse'n. Ej nin yil nu'lt, nsken wi't jal jun tal Sara, stzun Ryos bantz tetz.
14 Existe alguma coisa difícil demais para o S enhor ? Voltarei por esta época, no ano que vem, e Sara terá um filho”.
15 Yi tbital Sara yi yol Ryos nintzun xob i'-tz nin taltz:
15 Sara teve medo e, por isso, mentiu: “Eu não ri”. Mas ele disse: “Não é verdade. Você riu”.
16 Itzun yi stzaje'n wi' chiyol, chije'n tzun txiclok yi ox yaja'tz nin e' icy'tz tan cyopone'n Sodoma. Xom nin jun tkuj Abrahamtz scye'j.
16 Depois da refeição, os visitantes se levantaram e olharam em direção a Sodoma. Quando partiram, Abraão os acompanhou para despedir-se deles.
17 Nintzun oc Ryos tan xtxumle'n: “Ba'n tcu'n swale' tetz Abraham clar cunin yi mbi'tz tzimbne'.
17 Então o S enhor disse: “Devo esconder meu plano de Abraão?
18 Na tan i' ljale't chibanl cyakil wunak bene'n tzi'n wi munt.
18 Afinal, Abraão certamente se tornará uma grande e poderosa nação, e todas as nações da terra serão abençoadas por meio dele.
19 Ej nin cha'tz txa'ijt i' wa'n tan toque'n tan chicawe'n yi e' tetz nitxajil scyuch' yi e' xonl, tan cyoque'n jak inca'wl nin tan chibnol cyakil e'chk takle'n balaj, bantz wele'n cu'n te'j cyakil yi ja wi't insuk tetz,” stzun Ryos tc'u'l cuntu'.
19 Eu o escolhi para que ordene a seus filhos e às famílias deles que guardem o caminho do S enhor , praticando o que é certo e justo. Então farei por Abraão tudo que prometi”.
20 Saje'n tzun tlol Ryos tetz:
20 Portanto, o S enhor disse a Abraão: “Ouvi um grande clamor vindo de Sodoma e Gomorra, porque o pecado dessas duas cidades é extremamente grave.
21 Cho'n tzun nchimbentz tan quilwe'n yi ko bintzij nin yi chin cachi' nin e', nin yi ko chin juntlen nin cyajtza'kl quib yi mma'lchij swetz, stzun Ryos bantz tetz Abraham.
21 Descerei para investigar se seus atos são, de fato, tão perversos quanto tenho ouvido. Se não forem, quero saber”.
22 Cho'n tzun chibene'n cob scyeri yi e' yaja'tz jalen Sodoma. Ma tetz Abraham nintzun cyaj cyen tan yol tetz Kataj Ryos.
22 Os outros visitantes partiram para Sodoma, mas Abraão permaneceu diante do S enhor .
23 Toque'n tzun ẍkansal tib mu'ẍt swutz Ryos nintzun oc tan jakle'n:
23 Aproximou-se dele e disse: “Exterminarás tanto os justos como os perversos?
24 Na qui cunin batz at nicy' cient wunak Sodoma yi qui'c cyetz quil. ¿Stzajk cunin polo' cyakil yi tnuma'tz tanu'? ¿Qui polo' scuyu' chipaj tan tu' yi ko at nicy' cient balaj ẍchixo'l?
24 Suponhamos que haja cinquenta justos na cidade. Mesmo assim os exterminarás e não a pouparás por causa deles?
25 Qui' lo' Ta', na el intxum teru' yi quil sbanu' yi juna'tz yi tul chitz'aben nin tu' e' balaj wunak scye'j yi e' juchul il, na nk'e'tz nicy' nin tu' e' juchul il. ¡Quil sbanu' juna'tz Ta'! Na yi ilu' teru' ilu' jun balaj juez yi chin tz'aknak cu'n. Nin yi ilu' teru' quil xubsiju' tan chibanle'n tane'n cyakil wunak bene'n tzi'n wi munt. Ej nin ko ya'tz, nink che' jatxcyenu' e' balaj. Ntink e' juchul il che' cawsaju', stzun Abraham tetz Ryos.
25 Claro que não farias tal coisa: destruir o justo com o perverso. Afinal, estarias tratando o justo e o perverso da mesma maneira! Certamente não farias isso! Acaso o Juiz de toda a terra não faria o que é certo?”.
26 Stza'wel tzun Ryos yi yol Abraham itzun taltz:
26 O S enhor respondeu: “Se eu encontrar cinquenta justos em Sodoma, pouparei a cidade toda por causa deles”.
27 Jilone'nt tzun junt tir Abraham tetz Ryos. Itzun taltz:
27 Abraão voltou a falar: “Embora eu seja apenas pó e cinza, permita-me dizer mais uma coisa ao meu Senhor.
28 Poro Ta' yi ko ca'wunak o'-te'n yi qui tz'aknak yi nicy' cienta'tz, ¿ẍchitzajk cunin polo' cyakil yi e' wunaka'tz tanu' tan tu' yi ca'wunak o'-ta'tz yi qui'ct?
28 Suponhamos que haja apenas quarenta e cinco justos, e não cinquenta. Destruirás a cidade toda por falta de cinco justos?”. O S
29 Jakol tzun Abraham junt tir:
29 Abraão levou seu pedido ainda mais longe: “Suponhamos que haja apenas quarenta”. O S
30 Bene'n tzun jakol junt tir Abraham tetz Ryos itzun taltz:
30 “Por favor, não fiques irado comigo, meu Senhor”, suplicou Abraão. “Permita-me falar. Suponhamos que haja apenas trinta justos.” O S
31 Toque'n tzun jakol Abraham junt tir tetz Ryos itzun taltz:
31 Abraão prosseguiu: “Uma vez que tive a ousadia de falar ao Senhor, permita-me continuar. Suponhamos que haja apenas vinte”. O S
32 Chin ch'inch'uj nintzun ban Abraham tan yol tetz Ryos i tzun taltz:
32 Por fim, Abraão disse: “Senhor, não fiques irado comigo por eu falar mais uma vez. Suponhamos que haja apenas dez”. O S
33 Yi wi't chijilone'n Ryos tu Abraham aje'n nintzun ban i'-tz. Ma Abraham nin pakxijtz xe pach yi mantial tu'.
33 Quando terminou a conversa com Abraão, o S enhor partiu, e Abraão voltou para sua tenda.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Gênesis 18, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.