1 Samuel 10

Yi Antiw Bible / Yi Ac'aj Testament (AGUBL) vs NTLH

Sair da comparação
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 I tzun bantz, nintzun ben Samuel tan kojleje'n mu'ẍ aceitil oliw twi' Saúl, i tzun taltz tetz:
1 Samuel tinha levado consigo um frasco de azeite. Ele derramou o azeite na cabeça de Saul, beijou-o e disse: — O
2 Ma jalu', ncẍa'je'n. Nin yil cẍopon te yi nich kale ocnakit cyen yi wankil Raquel le ama'l Selsa cwent Benjamín, ẍchinojk quen cob yaj tzawe'j, nin scyale' tzatz yi ten chijal yi cob buru' yi na cxtzanwok tan chijoyle'n. Ncha'tz scyale' yi qui't na bisun ataj scye'j, ma na cho'n na bisun tzite'j jalu'. Na qui na tbit yi na' atixe't, nin na tzan tan xtxumle'n yi mbil sban tan ijoyle'n.
2 Hoje, quando você for embora, encontrará dois homens perto do túmulo de Raquel, em Zelza, no território da tribo de Benjamim. Eles vão contar a você que já foram achadas as jumentas que estavam perdidas. Contarão também que agora o seu pai não está mais preocupado com elas e sim com você; e que ele está dizendo: “Que posso fazer para encontrar meu filho?”
3 ”Ej, ma yil cẍopon naka'jil yi bakch yi at Tabor, cẍnojkcyen scye'j ox yaj, je'n mul ate't tan cyopone'n tan lok'e'n wutz kaRyosil le tnum Betel. At jun kinij ox chiw ta'n, ma junt cy'a'n ox pam ta'n, nin yi junt eka'n jun tz'u'm win ta'n.
3 — Você deve seguir até chegar à árvore sagrada que fica em Tabor. Ali você vai encontrar três homens que estarão indo a Betel, para lá oferecerem sacrifício a Deus. Um deles estará carregando três cabritos; o outro, três pães; e o terceiro, um odre de vinho.
4 Ẍchitziwunk tzatz, nin scyoye' cyen cob apam, nin ba'n tzatz'am.
4 Eles vão cumprimentar você e vão lhe oferecer dois pães. E você deve aceitar.
5 Ej opone'n nintzun tzabne'-tz le ama'l Gabaa tetz Kataj, kale ate't jun k'u'j sanlar filistey. Ma yil cẍo'c le tnum, cẍnojk cyen tzuntz scye'j cobox elsanl stzi' Ryos yi cwe'n mul ate't. Sajnake' nin le k'ajbil Kataj, nin bajxche' aj bitz ẍchiwutz cy'a'n len arpa cya'n tu su' tu salterio, nin pandero.
5 Em seguida você irá para o monte de Deus, em Gibeá, onde há um acampamento dos filisteus. Na entrada da cidade vai encontrar um grupo de profetas descendo o morro, vindos do altar. Eles estarão tocando harpas , tambores, flautas e liras . E estarão profetizando .
6 Ej tz'ocpon tzun yi espíritu Kataj tawankil, nin cẍocpon tzun tan xtxole'n e'chk xtxolbil yi ntin yi espíritu Kataj stz'a'lonk tzatz, nin jepon tx'ixpuj awajtza'kl. Nk'e'tz ni'cu'n sbne' awajtza'kl chi awutane'n jalcu'ne'j.
6 Então o Espírito do Senhor dominará você, e você vai agir como um profeta junto com eles e ficará uma pessoa diferente.
7 ”Yil bajij yi xtxolbila'tz tzawe'j, ba'n tzaban yi awajbil yi ba'n le awutz atz, na ilen nin xomok Kataj tan awuch'eye'n.
7 Quando isso acontecer, faça tudo o que tiver de fazer, pois Deus estará com você.
8 Ej nin yil bajij yi xtxolbila'tz tzawe'j, or tzun tzabene'ntz Gilgal, na cho'n skile' kib junt tir tzawuch' chone'j, na nopontz tan toye'n e'chk tx'ixwatz yi patu'n cu'n sbne', nin tan toye'n e'chk oy yi na ẍchaj yi ja wi't kabansaj kib tu Ryos. Ba'n tzun cẍcyajtz Gilgal tetz juk k'ej, jalen cu'n yil nopontz tan talche'n tzatz yi mbi'tz tajwe'n tan abnol, stzun yi wutzile'n Samuel bantz tetz Saúl.
8 Vá na minha frente para Gilgal. Eu me encontrarei com você lá e oferecerei sacrifícios que serão completamente queimados e ofertas de paz. Espere lá sete dias até que eu chegue e diga o que você deve fazer.
9 Na chijatx cuntunin quib Samuel tu Saúl yi je'n xtx'ixpul Kataj yi tajtza'kl Saúl, nin tul yi jun k'eja'tz bajij cyakil yi techl chi alijt tan Samuel tetz.
9 Deus mudou o coração de Saul no momento em que ele se despediu de Samuel. E naquele dia aconteceu tudo o que Samuel tinha dito.
10 Ej i tzun yi cyopone'n Saúl tu yi mos yi xomij te'j Gabaa, e' el tzaj jun k'u'j elsanl stzi' Ryos tan chic'ulche'n. Nin tzun oc lac'puj yi espíritu cwent Kataj twankil Saúl, nin tzun oc i'-tz tan xtxole'n yi yol Ryos chi quitane'n yi e' mas elsanl stzi' Kataj.
10 Quando Saul e o seu empregado chegaram a Gibeá, um grupo de profetas o encontrou. O Espírito de Deus tomou conta de Saul, e ele se juntou a eles, agindo como um profeta.
11 Ma yi e' wunak yi cyajske'n wutz Saúl, nin yi quilol yi mbi cu'n bajij te'j i', nin tzun cyaltz squibil quib: “¿Mbi tzun mbajij te'j yi cy'ajl Quis? ¿I' polo' jun elsanl stzi' Ryos?” che'ch tzun bantz.
11 Algumas pessoas que o conheciam viram isso e perguntavam: — O que aconteceu com o filho de Quis? Será que Saul virou profeta?
12 At tzun jun ẍchixo'l yi e' wunaka'tz yi tal: “¿Ma yi e' mas elsanl stzi' Ryose'j, na' tzun cyetz chitaj? Qui'c na ban yi na' scyetz taj jun, na alchok scyetz ba'n tz'oc tetz elsanl stzi' Ryos.” Tan yi xtxolbila'tz, ja xe'tij yi yole'j ẍchixo'l wunak: “¿Ja ptzun lo' oc Saúl tetz jun elsanl stzi' Ryos?”
12 Um homem que morava ali perguntou: — E os outros? Será que os pais deles são profetas? Foi assim que surgiu o seguinte ditado: “Será que Saul também virou profeta?”
13 Ma yi baje'n wi' yi xtxolbila'tz nin tzun aj Saúl xe ca'l.
13 Quando Saul acabou de profetizar, foi para o altar, no monte.
14 Ej nin yi cyopone'n, nin tzun jak yi titz'un yi taj Saúl scyetz:
14 O tio de Saul perguntou a ele e ao seu empregado: — Onde foi que vocês estiveram? — Estávamos procurando as jumentas! — respondeu Saul. — E, como não as encontramos, fomos falar com Samuel.
15 —¿Mbi tzun tal Samuel tzitetz? ¡Txolaj swetz! stzun yi titz'un yi taj Saúl tetz.
15 — E o que foi que ele disse? — perguntou o tio.
16 —Clar cunin tal i' sketz yi ten wi't chijal yi buru', stzun Saúl. Poro quinin xtxol Saúl, yi mbi cu'n a'lchij tetz te yi cawu'n yi at tocbil i' te'j.
16 — Ele nos disse que os animais já haviam sido encontrados! — respondeu Saul. Porém não contou ao tio o que Samuel tinha dito a respeito de ele se tornar rei.
17 Yi tele'n tiemp nin tzun oc Samuel tan chichakle'n tzaj cyakil yi e' xonl Israel tan lok'e'n wutz Kataj le tnum Mizpa,
17 Samuel chamou todo o povo para uma reunião religiosa em Mispa
18 nin je tal i'e'j:
18 e disse: — O
19 Ma jalu' yi e' cyeru' na chitzanu' tan pajle'n ca'wl kaRyosil, yi ilenin ja oc tan kelse'ne'l tzaj ẍchik'ab kacontr, nin yi ilenin ja oc tan kelse'ne'l tzaj tul sotz c'u'lal. Nin ja cho'cu' tetz pajol ca'wl tan paj yi nchijaku' jun chireyilu' yil tz'oc tan chicawe'nu'. Cha'stzun te tajwe'n tan cyule'nu' swutz Kataj. Chimole' tzaj quibu', e'u' coblaj k'u'j xonl Israel, nin tajwe'n chu'lu' chijunalenu' yi jujun k'u'j e'u', stzun Samuel bantz scyetz.
19 Eu sou o Deus de vocês, o único que os livra de todos os seus problemas e dificuldades, mas hoje vocês me rejeitaram e pediram que eu lhes desse um rei. Muito bem, então reúnam-se na minha presença, separados por tribos e por grupos de famílias.”
20 Ej nin tzun e' saj ẍchakol Samuel cyakil yi e' k'u'j xonl Israel tan saje'n chiẍkansal quib naka'j. I tzun yi jun k'u'j xonl Efraín e' je' txa'ijtz, na cho'n noje'n cyen yi techl scye'j.
20 Samuel mandou que todas as tribos viessem para perto dele, e o sorteio indicou a tribo de Benjamim.
21 Nin tzun e' saj ẍchakol cyakil yi e' xonl Benjamín. Ma yi cyule'n naka'j, cho'n tzun noje'n cu'n yi swert squibaj yi e' xonl Matri, wi'tzbilt len noje'n cyen yi techl te'j Saúl yi cy'ajl Quis. Nin tzun e' octz tan joyle'n ẍchixo'l, poro qui nin jal cya'n.
21 Então Samuel mandou que as famílias da tribo de Benjamim avançassem, e a família de Matri foi indicada. Aí os homens da família de Matri avançaram, e Saul, filho de Quis, foi indicado. Eles o procuraram, porém não puderam achá-lo.
22 Nin tzun chijaktz tetz Kataj, yi na' atit cyent Saúl. Nin tzun tal Kataj yi at Saúl naka'j, nin yi cho'n tewa'n tib xo'l e'chk cyektz.
22 Então perguntaram a Deus, o Senhor : — Ainda há mais alguém? — Há, e ele está escondido no meio da bagagem! — respondeu o
23 Lajke'l nin tzun e' bene'n niltz tan telsene'l tzaj kale tewane't tib. Ma yi ẍchajxe'n Saúl ẍchiwutz cyakil, nin tzun i'lwijtz yi chin wutz tkan nin i', nin yi cya'l nin jun xonl Israel najk jepon wutz tkan te yi xulchub.
23 Então eles correram e trouxeram Saul. E ele era o mais alto de todos, aparecendo dos ombros para cima no meio do povo.
24 Nin tzun jak Samuel scyetz cyakil:
24 Samuel disse ao povo: — Aqui está o homem que o E todo o povo gritou: — Viva o rei!
25 Nin oc Samueltz tan xtxole'n cyakil yi e'chk ca'wl yi tajwe'n tan chibnol tane'n, nin cu' stz'ibaltz tul jun liwr yi cho'n cyaje'n cyen le ca'l Kataj. Yi stzaje'n wi' cyakil, nin tzun tal scyetz cyakil tan cyaje'n xe'ak chica'l.
25 Samuel explicou ao povo os direitos e deveres de um rei e os escreveu num livro, que foi colocado na presença de Deus, o Senhor . Aí mandou todos para casa.
26 Ncha'tz Saúl nin aj xe tetz ca'l jalen Gabaa, nin tzun oc tan Kataj le chiwi' cobox yi chin cham nin e', tan chixome'n nin tetz xk'ajlab Saúl.
26 Saul também voltou para a sua casa em Gibeá. Alguns homens corajosos, que no seu coração sentiram a orientação de Deus, foram com Saul.
27 Poro ilen nin at e' yi e' oc tan yolche'n Saúl: “¿I ptzun nocxa'se'j tz'ocpontz tan kacolche'n ẍchik'ab kacontr tane'ntz?” Wi'nin e', e' oc tan telse'n k'ej Saúl, nin qui nin cyak' k'ej. Poro qui nin oc i' tan xtxumle'n chiyol. Ya'stzun bantz yi je'n txa'ij Saúl tetz yi bajx rey cwent Israel.
27 Mas algumas pessoas de mau caráter disseram: — Como é que este homem vai poder nos salvar? E desprezaram Saul e não lhe deram presentes.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 1 Samuel 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.