Efésios 4

TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN (AAI) vs XGS

Sair da comparação
XGS Xwɨyí̵á Gorɨxoyá Sɨŋí̵pɨrɨnɨ
1 Ayu i Regah wabinamaim dibur arun ama’ama, imih kwa ao’ototofari, God ayawas ya’asair eaf kwana kwabaib imaim kwanama.
1 Ayɨnánɨ Ámɨnáo nánɨ wáɨ́ rɨmearɨŋápimɨ dánɨ gwɨ́ nɨŋwɨrárɨgɨ́onɨ eŋɨ́ rɨrémɨxɨ́ bɨ rɨpɨ oseaimɨnɨ. Ámá wí seyɨ́né emearɨŋagɨ́a sɨŋwɨ́ nɨseanɨróná dɨŋɨ́ re seaiaiwipɨ́rɨ́a nánɨ, “Gorɨxo ayɨ́ naŋɨ́ e imónɨ́ɨ́rɨxɨnɨrɨ wéyo ɨ́á umɨrɨŋɨ́pɨ tɨ́nɨ xɨxenɨ ayo rɨ́a yarɨŋoɨ?” seaiaiwipɨ́rɨ́a nánɨ ɨ́á seaumɨrɨŋɨ́pɨ nánɨ dɨŋɨ́ nɨmoro píránɨŋɨ́ éɨ́rɨxɨnɨ.
2 Mar etei taiyuw kwanayara’iyi, kwanakakaf, yatenanub, yabowamaim taituwa kwanabuwih.
2 Yunɨgɨ́áyɨ́né imónɨ́ɨ́rɨxɨnɨ. Ámáyo awayinɨ méɨ́rɨxɨnɨ. Ámá wí uyɨ́niɨ́ nɨseaikárɨrɨ́náyɨ́ aí xe oneaikárɨ́poyɨnɨrɨ sɨŋwɨ́ wɨnɨ́ɨ́rɨxɨnɨ. Ayɨ́ nánɨ dɨŋɨ́ sɨpí nɨseairɨŋɨ́pimɨ dánɨ íkwiaŋwɨ́ weapɨnɨ́ɨ́rɨxɨnɨ.
3 Anun Kakafiyin buwi kwana bita’imoni i kwanasinaftobon a kou’ay nati i kwanabukikin tufuwamaim kwanama.
3 Kwíyɨ́ Gorɨxoyápɨ seyɨ́né nawínɨ ikárɨnɨpɨ́rɨ seakumɨxɨŋɨ́ eŋagɨ nánɨ pɨyɨ́á seawɨ́rɨŋɨ́yɨ́né gwiaumɨ́ ninɨrɨŋɨ́pimɨ dánɨ anɨŋɨ́ apɨnɨ e imónɨ́wanɨgɨnɨro xaíwɨ́ ɨ́á xɨrɨ́ɨ́rɨxɨnɨ.
4 Biyat i ta’imon, Anun Kakafiyin i ta’imon, God ea’afit i nuhifot ta’imon tabai,
4 Ayɨ́ rɨpɨ nánɨ seararɨŋɨnɨ. Wará Jisasoyá sɨyikɨ́ imónɨŋwaéne imónɨŋwárí ná wɨrínɨ imónɨŋwɨnɨ. Kwíyɨ́ nɨnenenɨ neaímeaŋɨ́pɨ enɨ ná bɨnɨ imónɨnɨ. Gorɨxo nionɨyá oimónɨ́poyɨnɨrɨ wéyo ɨ́á nɨneaumɨrɨrɨ́ná “Xɨ́o neaiinɨ́ápɨ, ayɨ́ apɨrɨ́anɨ?” yaiwianɨ nánɨ neaimɨxɨŋɨ́pɨ bɨ bɨ mimónɨ́ axɨ́pɨnɨ imónɨŋagɨ nánɨ dɨŋɨ́ “E neaiinɨ́árɨnɨ.” nɨyaiwirane wikwɨ́moarɨŋwápɨ enɨ ná bɨnɨ imónɨnɨ.
5 Regah i ta’imon, baitumatum i ta’imon, bapataito i ta’imon.
5 Negɨ́ Ámɨnáo enɨ ná wonɨrɨnɨ. Dɨŋɨ́ wɨkwɨ́roarɨŋwápɨ enɨ ná bɨnɨrɨnɨ. Wayɨ́ Kiraisomɨ dɨŋɨ́ nɨwɨkwɨ́rómáná meaarɨŋwápɨ enɨ ná bɨnɨ imónɨnɨ.
6 Naatu God i ta’imon, sabuw tutufin etei’imak Tamat, naatu iti etei’imak ata ukwarin, Regah ta’imon, etei’imak wanawanatamaim ebowabow, naatu wanawanatamaim ema’am.
6 Gorɨxo —O ámá nɨ́nɨ emeaŋorɨnɨ. Omɨ nɨ́nɨ sɨmaŋwɨ́yónɨŋɨ́ wurɨ́nɨgɨ́orɨnɨ. Nɨyonɨ xɨ́o wimónarɨŋɨ́pimɨ dánɨ wimɨxarɨŋorɨnɨ. Nɨyonɨ dɨŋɨ́ ukɨkayoŋorɨnɨ. O enɨ ná wonɨrɨnɨ.
7 It ta’ita’imon manaw kabeberamaim Keriso ana usar bitit i ra’at naatu igewasin kwanekwan.
7 Apɨ nɨpɨnɨ ná bɨnɨ ná bɨnɨ nimóga uŋagɨ aiwɨ o Jisasoyá sɨyikɨ́ imónɨŋwaéne wá nɨneawianɨrɨ ayɨ́ e epaxɨ́ e epaxɨ́ imónɨ́ɨ́rɨxɨnɨrɨ sɨxɨ́ neamímoŋɨ́pɨ xɨxegɨ́nɨ sɨxɨ́ neamímoŋɨ́rɨnɨ. E nerɨ́ná sɨpɨ́í mɨneaí Kiraiso wá nɨneawianɨrɨ neaiiŋɨ́pɨ tɨ́nɨ xɨxenɨ neamímoŋɨ́rɨnɨ.
8 Buk Atamaninamaim iti na’atube eo,
8 Ayɨnánɨ Bɨkwɨ́yo dánɨ Kiraiso nánɨ re nɨrɨnɨrɨ eánɨnɨ, “O émɨ nánɨ nɨpeyirɨ́ná pɨkiorápɨ́ɨ́yɨ́ aga ayá wí nɨméra yirɨ ámáyo wá nɨwianɨrɨ anɨpá bɨ mɨnɨ wirɨ eŋɨ́rɨnɨ.” Bɨkwɨ́yo dánɨ e nɨrɨnɨrɨ eanɨnɨ.
9 Tur iti, “Yen Auyom.” Ana’an i iti, wantoro’ot i marane ra’iy, re anababatun me wanawanan run.
9 Xwɨyɨ́á “O émɨ nánɨ nɨpeyirɨ́ná” rɨnɨŋɨ́pɨ pí nánɨ rɨnɨnɨ? Ayɨ́ o sɨnɨ aŋɨ́namɨ nánɨ mɨpeyipa nerɨ́ná xámɨ xwɨ́árímɨ ínɨrɨwámɨnɨ pɨyɨŋɨ́ siwí aŋɨ́mɨnɨ wepɨ́nɨŋo eŋagɨ nánɨ rɨnɨnɨ.
10 Imih orot nati taiyuwin yara’iy re’er, nati orot ta’imon yen auyomtoro’ot tit, naatu mar ana hanef etei natabir rabon mar tafaram tutufin etei ana’itinin bai karatan.
10 Wepɨ́nɨŋo, ayɨ́ peyiŋo axorɨnɨ. Nɨpeyirɨ́ná amɨpí nɨ́nɨ Gorɨxo “E imónɨ́wɨnɨgɨnɨ.” yaiwiárɨŋɨ́pɨ xɨxenɨ imónɨnɨ́a nánɨ oemɨnɨrɨ aŋɨ́ pɨrɨ́yo wiárɨ́ seáyɨ rɨwámɨnɨ peyiŋɨnigɨnɨ.
11 Naatu i taiyuwin siwar bow orot ta ta faramih, orot afa tur abarayah himatar, afa dinab tur faramayah himatar, afa binanuyah himatar, afa Kirisiyan hai bonawiyenayah himatar, naatu afa bai’obaiyenayah himatar,
11 Xwɨyɨ́á nionɨ mɨŋɨ́ iróá rɨpɨ, “Ámáyo wá nɨwianɨrɨ anɨpá bɨ mɨnɨ wirɨ eŋɨ́rɨnɨ.” mɨŋɨ́ iróá apɨ, ayɨ́ rɨpɨ nánɨrɨnɨ. Kiraiso ámá wíyo wáɨ́ nurɨmeíɨ́rɨxɨnɨrɨ wimɨxɨŋɨ́rɨnɨ. Wíyo wɨ́á nɨrókiamoíɨ́rɨxɨnɨrɨ wimɨxɨŋɨ́rɨnɨ. Wíyo sɨnɨ Gorɨxomɨ mɨxɨ́darɨgɨ́áyo áwaŋɨ́ nurɨróná óɨ́nɨŋɨ́ imopɨ́rɨ́a nánɨ misɨ́ imónɨ́ɨ́rɨxɨnɨrɨ wimɨxɨŋɨ́rɨnɨ. Wíyo rɨxa Gorɨxomɨ xɨ́darɨgɨ́áyo umeŋwearo uréwapɨyiro éɨ́rɨxɨnɨrɨ pasɨtá wimɨxɨŋɨ́rɨnɨ.
12 saise God ana sabuw tatabobuna’ih bowabow ana ef hitaso’ob. Naatu bowabow tataburiri tatabow Keriso biyan tatawowab tara’at tayen
12 Gorɨxoyá imónɨŋwá nɨnenenɨ xɨxe arɨrá inɨpaxɨ́ imónanɨ́wá nánɨ wonenɨ wonenɨ apɨ apɨ e nɨneaimɨxa uŋɨ́rɨnɨ. Kiraisoyá wará nene inɨŋwárí sayá nimóga unɨ́a nánɨ xɨxe arɨrá inɨpaxɨ́ imónanɨ́wá nánɨ apɨ apɨ e nɨneaimɨxa uŋɨ́rɨnɨ.
13 tanan it etei ata baitumatum an ta’imon tamatar. Naatu God Natun ana kirikirifot tataso’ob gewas, wanawanat takwat Keriso ana tutufin tatab.
13 Nene Gorɨxo apɨ apɨ e nɨneaimɨxa uŋɨ́pimɨ dánɨ xewaxomɨ dɨŋɨ́ axɨ́pɨ wɨkwɨ́rorane o nánɨ xɨxenɨ nɨjɨ́á imónɨrane neranéná bɨnɨ bɨne marɨ́áɨ, axenenɨ imónanɨ́wárɨnɨ. Yóɨ́ Kiraiso imónɨŋɨ́pɨ nene enɨ apɨ tɨ́nɨ xɨxenɨ imónanɨ́wá nánɨ apɨ apɨ e nɨneaimɨxa uŋɨ́rɨnɨ.
14 Saise it boro men kek na’atube tatama’am, sabuw baifufuwenayah hitan hitifufuwit ata baitumatum hitiyuwiyuwimih. Kotar yabat nane ebabin ebiyuwiyuwibe. Anayabin sabuw hai notamaim baifuwen tur afa himataren sabuw afa hifufuwih hinawiyih sa’ab tenan.
14 Gorɨxo apɨ apɨ e nɨneaiia uŋɨ́ eŋagɨ nánɨ agwɨ nene sɨnɨ pɨ́opia yapɨ imónɨpaxɨ́ mimónɨŋwɨnɨ. Ewé imeamɨ́kwɨ́ nerɨ́ná mamówárɨrɨ mɨ́eyoarɨ néra warɨŋɨ́pa, imɨŋɨ́ nerɨ́ná nɨxemɨ urɨ nɨxemɨ bɨrɨ néra warɨŋɨ́pa nene enɨ axɨ́pɨ sɨnɨ e epaxɨ́ mimónɨŋwɨnɨ. Xwɨyɨ́á nepa mimónɨŋɨ́ xegɨ́ bɨ xegɨ́ bɨ nearéwapɨyanɨro yarɨgɨ́ápimɨ dánɨ sɨnɨ nɨxemɨ neaurɨ nɨxemɨ neabɨrɨ epaxɨ́ mimónɨŋwɨnɨ. Ayɨ́ rɨpɨ seararɨŋɨnɨ. Ámá nepaxɨŋɨ́ nimónɨro wigɨ́ ináyɨ́nɨŋɨ́ nimónɨrɨŋɨ́pimɨ dánɨ yapɨ́ nearéwapɨyanɨro éɨ́áyo sɨnɨ arɨ́á yɨ́mɨgɨ́ wipaxɨ́ mimónɨŋwɨnɨ.
15 En baise nati efanin, yabowamaim tur anababatun tanao, ef tata’ane ata orot ukwarin Keriso wanawananamaim tanawowabit tanayen.
15 E mimónɨpa nerane xɨxe wá nɨwianenɨranéná xwɨyɨ́á nepa rarɨgɨ́ápɨnɨ ɨ́á xɨrɨ́wanɨgɨnɨ. Apɨ nɨxɨrɨranénáyɨ́, nene pí pí nerɨ́ná yóɨ́ imónɨŋwaéne nimóga nurane Kiraiso tɨ́nɨ píránɨŋɨ́ kumɨxɨnanɨ́wárɨnɨ. O warárí imónɨŋwaéne nánɨ mɨŋɨ́yi imónɨnɨ.
16 I ana bainakokomaim biyat tutufin etei bai na ikokofan wowab gewas. Naatu biyat hai bowabow Regah bitih na’atube tebowabow ana veya biyat i erara’at naatu yabowamaim ewowowab gewas.
16 O mɨŋɨ́yínɨŋɨ́ imónɨŋáná oyá sɨyikɨ́ imónɨŋwaéne xɨ́o neaimɨxarɨŋɨ́pimɨ dánɨ wé sɨkwɨ́ úpikwɨ́ saŋwɨ́ ayɨ́ nɨwɨkwɨ́rónɨrɨ imónɨŋɨ́pánɨŋɨ́ imónɨŋwɨnɨ. Apɨ nɨpɨnɨ e imónɨ́wɨnɨgɨnɨrɨ imónɨŋɨ́pɨ tɨ́nɨ xɨxenɨ nerɨŋɨ́yo dánɨ ɨkwɨ́rónɨnɨ. Apɨ apɨ e imónɨ́wɨnɨgɨnɨrɨ imónɨŋɨ́pɨ tɨ́nɨ xɨxenɨ nero dɨŋɨ́ sɨpí ninɨrɨ́náyɨ́, wará nɨrínɨ xwé niwiaróa urɨ eŋɨ́ sɨxɨ́ ínɨrɨ néra unɨ́árɨnɨ.
17 Regah ana onowatenamaim ayu kwa abimatnuwi, Eteni Sabuw tema’am na’atube men kwanama’amih, anayabin nati sabuw i hai not hikwaris koko’awabe tema’am.
17 Ayɨnánɨ nionɨ Ámɨnáo tɨ́nɨ ikárɨnɨŋáonɨ íkwairɨrɨ́ bɨ oseaimɨnɨ. Ámá Gorɨxo nánɨ majɨ́á imónɨgɨ́áyɨ́ yarɨgɨ́ápa sɨnɨ mepa éɨ́rɨxɨnɨ. Ámá ayɨ́ amɨpí surɨ́má imónɨŋɨ́pɨ nánɨnɨ dɨŋɨ́ moarɨgɨ́áyɨ́ eŋagɨ nánɨ rarɨŋɨnɨ.
18 Hai not etei i gugumin awan karatan, God ana yawasamaim i hitabaratait nabin anababatun tebatabat, anayabin ukwarih i hifokar naatu dogoroh hikabay.
18 Sɨpípɨ nánɨ dɨŋɨ́ nɨmoro nánɨ wigɨ́ dɨŋɨ́ sɨ́á yimɨxɨnarɨgɨ́árɨnɨ. Majɨ́á ikárɨnɨro dɨŋɨ́ wakɨsɨ́ inɨro yarɨgɨ́á eŋagɨ nánɨ dɨŋɨ́ nɨyɨmɨŋɨ́ Gorɨxo ámá xɨ́omɨ dɨŋɨ́ wɨkwɨ́roarɨgɨ́áyo sɨxɨ́ uyarɨŋɨ́pɨ tɨ́gɨ́áyɨ́ mimónɨŋoɨ.
19 Biya’ohow naniyan i men kafai hiso’ob, hai yawas tutufin etei kakafin nowanamih hitin bai susuw, naatu in sesebar teo’onofar.
19 Wigɨ́ dɨŋɨ́ sɨ́ŋánɨŋɨ́ imónɨŋagɨ nánɨ ayá bɨ yarɨgɨ́ámanɨ. “Ɨ́wɨ́ inanɨ́wá nánɨ rɨ́a imónɨŋwɨnɨ?” nɨyaiwiro sɨ́mɨ́ xeadɨ́pénarɨgɨ́árɨnɨ. Pí pí piaxɨ́ weánɨpaxɨ́ imónɨŋɨ́pɨ aí sɨnɨ mé wiárɨ́ yarɨgɨ́árɨnɨ.
20 Baise kwa i men iti na’atube hi’obaiyi kwana Keriso kwasu’ubimih.
20 Ayɨ́ e yarɨŋagɨ́a aiwɨ seyɨ́né Kiraiso nánɨ nɨsearéwapɨyirɨ́ná wí e searéwapɨyigɨ́ámanɨ.
21 Kwa Keriso isan i hio kwanowar, naatu Turobe yawas gewasin Jesu wanawananamaim ema’ama isan i hi’obaiyi.
21 Nionɨ re nimónarɨnɨ, “Seyɨ́né Kiraiso nánɨ rɨxa arɨ́á wigɨ́árɨnɨ. Ámá Jisaso tɨ́nɨ ikárɨnɨgɨ́áyɨ́ epaxɨ́ imónɨŋɨ́pɨ rɨxa searéwapɨyigɨ́árɨnɨ.” nimónarɨnɨ. Ámá Jisasomɨ xɨ́darɨgɨ́áyɨ́nɨ nepaxɨŋɨ́ imónɨŋɨ́pɨ nánɨ nɨjɨ́á imónɨgɨ́á eŋagɨ nánɨ rarɨŋɨnɨ.
22 Imih kanab atamanin nawiyi yawas kakafih, baifufuwen in kura’ara’ahi kwasinaf gugurusi, nati kanab atamanin i kwanikiya’ub kwanabosair.
22 E éɨ́rɨxɨnɨrɨ rɨxa searéwapɨyigɨ́ápɨ, ayɨ́ rɨpɨrɨnɨ. Seyɨ́né sɨnɨ Jisasomɨ dɨŋɨ́ mɨwɨkwɨ́ropa nerɨ́ná sɨpí imónagɨ́ápɨ —Apɨ seyɨ́né sɨpí néra wagɨ́ápimɨ dánɨ sɨŋánɨ imónɨŋɨ́pɨrɨnɨ. Ɨ́wɨ́ nánɨ mɨŋɨ́ inarɨgɨ́ápimɨ dánɨ xwɨrɨ́á seaikɨxémɨnɨrɨ nánɨ yapɨ́ seaíwapɨyimɨnɨrɨ eŋɨ́pɨrɨnɨ. Apɨ yaránɨŋɨ́ pɨ́móɨ́rɨxɨnɨ.
23 Dogor naatu a not etei i kwanabow kwaniwa’an boubuh hinamatar,
23 Ámɨ bɨ seyɨ́né rɨxa searéwapɨyigɨ́ápɨ, ayɨ́ rɨpɨrɨnɨ. Segɨ́ dɨŋɨ́ moarɨgɨ́ápɨ ámɨ sɨŋɨ́ bɨ yárɨ́ó inɨ́ɨ́rɨxɨnɨ.
24 naatu kanab boubun God ana’itininabe wowab yai inu’in i kwanab kwaniyoun, saise yawas anababatun, ana ef mutufor naatu kakafiyin boro imaim nirerereb.
24 Ámɨ bɨ searéwapɨyigɨ́ápɨ rɨpɨrɨnɨ. Seyɨ́né ámɨ ámá sɨŋɨ́ oimónɨ́poyɨnɨrɨ Gorɨxo seaimɨxɨyíɨ́pɨ —Apɨ Gorɨxo xewanɨŋo imónɨŋɨ́pa imónɨŋɨ́pɨrɨnɨ. E nimónɨróná nepaxɨŋɨ́ nimónɨrɨŋɨ́pimɨ dánɨ wé rónɨŋɨ́ ero Gorɨxo wimónarɨŋɨ́pɨ ero epaxɨ́pɨrɨnɨ. Apɨ seyɨ́né ŋwɨrárɨnɨ́ɨ́rɨxɨnɨ.
25 Naatu baifufuwen i kwanihamiy, taituwa isah i turobe hai tur kwana’owen, anayabin it etei tana taita’imon Keriso biyan tamatar.
25 Ayɨnánɨ segɨ́ yapɨ́ rarɨgɨ́ápɨ emɨ nɨmómáná woxɨnɨ woxɨnɨ ámá seaímeaarɨgɨ́á gɨyɨ́ gɨyo xwɨyɨ́á nurɨrɨ́ná nepaxɨŋɨ́pɨnɨ urɨ́ɨ́rɨxɨnɨ. Nene Kiraisoyá wará axɨ́rímɨ dánɨ́nɨŋɨ́ ninɨrane xɨxe ɨkwɨkwɨ́rɨ́ inɨŋwaéne eŋagɨ nánɨ rarɨŋɨnɨ.
26 Ya nasoso’ar na’at, men yaso’ar nabonawiyi bowabow kakafin inasinaf. Naatu men yaso’ar auman inama nan veya nare.
26 Seyɨ́né wikɨ́ nɨseaónɨrɨ aiwɨ wikɨ́ seaónɨ́ɨ́pimɨ dánɨ “Xe sɨpí oemɨnɨ.” nɨyaiwirɨ e mepa éɨ́rɨxɨnɨ. Wikɨ́ xwapɨ́ ayá wí nóga mupa éɨ́rɨxɨnɨ. Sɨnɨ nɨseaónɨrɨ́náyɨ́, sogwɨ́ ipɨ́meáɨ́ e dánɨ pɨ́nɨ wiárɨ́ɨ́rɨxɨnɨ.
27 Men Demon Mowan veya nati’imaim initin narunamih.
27 E nero obo ayɨ́ ɨ́wɨ́ éɨ́rɨxɨnɨrɨ xe yapɨ́ oneaíwapɨyinɨrɨ sɨŋwɨ́ mɨwɨnɨpa éɨ́rɨxɨnɨ.
28 Orot yait ebabain, i bain nihamiy naatu nabusuruf nabow, saise ma gewasin nab nama gewas. Naatu sabuw yababan wairafih nibaisih.
28 Ɨ́wɨ́ meaarɨgɨ́áyɨ́ ámɨ ɨ́wɨ́ bɨ mɨmeapa éɨ́rɨxɨnɨ. E mepa nero rɨ́wɨ́ nɨrɨ́kwínɨmáná wigɨ́ wé tɨ́nɨ omɨŋɨ́ xɨxenɨ imónɨŋɨ́pɨ nero ámá amɨpí nánɨ dɨ́wɨ́ ikeamónarɨgɨ́áyo arɨrá wíwanɨgɨnɨrɨ éɨ́rɨxɨnɨ.
29 A tur men womararin ina’omih, baise baibais ana tur gewasin inao, saise sabuw baibais abisa tekokok boro hinab nawowabih hinara’at. Naatu sabuw iyab tur tenonowar boro nibaisih.
29 Segɨ́ maŋɨ́yo dánɨ sɨpí xwɨyɨ́á bɨ aí mɨrɨpa éɨ́rɨxɨnɨ. Ámá pí pí xwɨyɨ́á urɨpaxɨ́ imónɨgɨ́áyo wigɨ́ imónɨgɨ́ápɨ tɨ́nɨ xɨxenɨ nurɨrɨ́ná dɨŋɨ́ sɨxɨ́ ínɨpaxɨ́ imónɨŋɨ́pɨnɨ urɨ́ɨ́rɨxɨnɨ. Gínɨ gíná nurɨróná naŋɨ́ owimɨxaneyɨnɨro nánɨ dɨŋɨ́ wɨ́á wónɨpaxɨ́ imónɨŋɨ́pɨnɨ urɨ́ɨ́rɨxɨnɨ.
30 Naatu God Anun Kakafiyin men yababan kwanitin. Anayabin Anun Kakafiyin i God ana’i’inanen wanawanatamaim ema’am it i nowan. Saise nati Veya gagamin nanan ana veya it boro narufamit nabotaitit tanatit.
30 Seyɨ́né sɨpí nerɨŋɨ́pimɨ dánɨ kwíyɨ́ Gorɨxoyápɨ dɨŋɨ́ rɨ́á uxepaxɨ́ imónɨŋɨ́pɨ wí mepa éɨ́rɨxɨnɨ. Kwíyɨ́pɨ, ayɨ́ sɨ́á yoparɨ́yi Gorɨxo gwɨ́nɨŋɨ́ seaíkweanɨ́a nánɨ rɨxa ikɨyiŋɨ́nɨŋɨ́ seaiárɨŋɨ́pɨ eŋagɨ nánɨ seararɨŋɨnɨ.
31 Imih dogor wanawanan tenakuyakuy, gagamat, yaso’ar, okwanekwan naniyah kakafih ta ta etei kwanihamiyen.
31 Dɨŋɨ́ wí sɨ́á mɨyɨkínɨpa éɨ́rɨxɨnɨ. Mɨxɨ́ wí rɨpaxɨ́ mimónɨpa éɨ́rɨxɨnɨ. Wikɨ́ rɨ́á ápiáwɨ́nɨŋɨ́ mónɨpa éɨ́rɨxɨnɨ. Xwamiánɨ́ wí mepa éɨ́rɨxɨnɨ. Xwɨyɨ́ápai wí muŋwɨrárɨpa éɨ́rɨxɨnɨ. Sɨ́mɨ́ tɨ́nɨ wí mɨwipa éɨ́rɨxɨnɨ.
32 Naatu nati sawar efanih, kwa i taituwa etei isah kwanamanaw kwanakabeber, kwaniwanbabanih. Naatu notawiyen isa nama, Jesu Keriso ana bowabowamaim God notanotawiyit na’atube.
32 Apɨ apɨ mepa nero xɨxe dɨŋɨ́ sɨpí inɨro wá wianenɨro éɨ́rɨxɨnɨ. E neróná Gorɨxo Kiraiso seaiiŋɨ́pimɨ dánɨ segɨ́ wikárɨgɨ́ápɨ yokwarɨmɨ́ seaiiŋɨ́pa seyɨ́né enɨ xɨxe yokwarɨmɨ́ inɨ́ɨ́rɨxɨnɨ.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Efésios 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.